Grus 5
Upsala i februari 1998:
xxxx XXXXXXXX
x x x
x x xxxx x x xxx x
x x x x x x x xxxx
x x x x x x x
x xxxx xxxx x x x x
x x x x x x x x
x x x x x x x x x x
xxxx x x xx xxx xxx
==========================================================================
T h r e e a c r e s a n d a c o w !
==========================================================================INNEHÅLL
- Snö och diskussionsgrupper
- Det finns mycket
- Respons
- Slutord (inte helt resignerat)
SNÖ OCH DISKUSSIONSGRUPPER
Som det kanske inte har undgått någon har Upsalatrakten (vilket torde inkludera större delen av sydsverige (dvs den lilla tampen söder om Dalälven)) senaste tiden begåvats med rikliga mängder snö och ett väder som jag minns från min barndom. Vad vi s. k. "norrlänningar" kallar för försommar m a o.
Köld har jag inget emot, mörker är helt okej, men de som följt mina skriverier i ett antal år vet att mitt omdöme om snö inte är fullt lika positivt. Kort sagt: jag avskyr den äckliga skiten som jämt letar sig in i mina träskor. (Det är snäppet värre än grus, i det att det initialt är kallt och sedermera blött)
Mycket snö på en gång är irriterande. Fördelen är att det kom efter jul, så att snöröjningen åtminstone nästan var förberedd på snö. Annars brukar all snö som faller i november och december betraktas som anomalier, om än årligen återkommande anomalier, som inte kräver någon större beredskap från gatuförvaltningens sida. (Förra vintern var fin för övrigt, då man kunde se pensionärer fara som skållade illrar över de osandade trottoarerna och ett konstant krasande av gamla lårben hördes över nejden, samtidigt som man var tjugonde meter möttes av kommunens affischkampanj som bland annat förmedlade att en del av skattemedlen gick till att Gatukontoret höll vägar et cetera i brukbart skick.)
Nå, mycket snö på en gång betyder rent praktiskt att alla genvägar plötsligt är täckta av det vita gegget. De flesta tycks resignera och följa fåtalet plogade trottoarer - och de som ändå framhärdar i att pulsa fram där de alltid har gått tycks sakna alla kunskaper i praktisk geometri. Jag förmodar att ni har noterat att alla genvägar alltid går spikrakt rätt över gräsmattor et cetera (vilket medför att den som sköter gräsmattan först sätter upp skyltar om att man inte bör beträda gräset och sedan - som om det skulle motverka något - anlägger en stenlagd gång i någon bisarr vinkel, tvärs emot den riktning i vilken folk egentligen går), medan däremot genvägar genom nyfallen snö alltid beskriver en kurva. Kurvan är aldrig tillräckligt böjd för att det skall bli riktigt lika långt som om man inte tog genvägen, men däremot tillräckligt för att vara irriterande för någon som helst tar rakaste vägen (om inte några alltför besvärande hinder ligger i vägen, typ tekniska högskolor, ålderdomshem et cetera).
Jag framhärdar naturligtvis, skär av alla irriterande vinklar och pulsar fram ymnigt svärande. Detta gör mig blött och kall, samt undrande varför det alltid är personer utan ens ett rudimentärt lokalsinne som börjar spåra upp genvägar i nysnö.
Diskussionsgrupper, har jag upptäckt, för att blanda bort ämnet, är det egentligen mest roande med att vara uppkopplad mot omvärlden. Här upphör jag aldrig att förvånas. Det intressanta är närmast diskrepansen mellan namnet på gruppen och innehållet - och fluktuationerna i innehållet. Jag brukar ha runt tio-tjugo stycken att följa, och byta ut merparten med jämna mellanrum.
Fast egentligen, har jag insett, behöver jag inte byta. Är någon grupp ointressant ett tag, är det bara att strunta i den. Efter någon vecka har den helt bytt skepnad. Jag har förkastat en hel del på sistone eftersom de mest tycks handla om någon som heter Clinton och hans sexualliv. Tills för några dagar sedan kunde jag ha sagt att ingens sexualliv intresserade mig mindre - nu har dock Arthur C. Clarke dykt upp som en stark kandidat. Nå, för att exemplifiera läste jag ett tag alt.drugs.mushrooms för att se vad svampätare hade att säga varandra. När det började bli för tekniskt slutade jag dock, men några veckor senare började svampmänniskorna ta över alt.drugs.caffeine (som jag naturligtvis *inte* släppt). Förmodligen är jag förföljd. De vill att jag skall sluta dricka kaffe och bli en ny Castaneda istället.
Ett annat exempel på märkligheter är alt.bin.cemetaries. En tidvis ganska lågfrekvent grupp, som dock tidvis har svämmat över av patetiska idioter med bilder av sin mormors ganska ointressanta gravsten. För ett tag sedan dök det dock upp ett antal bilder av tämligen unga flickor med ogenerat litet kläder på sig. Ett tag trodde jag att alla mys-pysiga gravstensälskare hade trillat av pinn själva, eftersom ingen protesterade och bilderna av högst levande tonårsflickor bara blev fler och fler, men emellertid visade det sig att gravstensfans bara är en smula trögstartade. Protester kom och gravbilder började åter droppa in efter en tids stiltje. Emellertid är jag väl en smula tvehågsen till om det egentligen är någon förbättring, ty efter denna moraliska uppryckning tycks man mest vara benägen att skicka in patriotiska bilder på Vietnamveteraners gravar. Ett bildämne som tenderar att bli smaklösare än det mesta.
Vad är då den sammanblandande länken i ovanstående, frågar sig vän av ordning. Och det är just vad det är fråga om... Någonstans i detta störs gravt mitt ordningssinne. Gå rakt människa, och skriv om vad det handlar om!
DET FINNS MYCKET
(avd har jag hört det förr?)
"Come think beyond the boundaries of science fiction with a new kind of genre magazine that debuts February 1. It is filled with interviews, reviews and commentary on the latest in movies, TV, books and inter-active media in the science-fiction, fantasy and horror realms. Some of the features in the first issue include:" [Ur nyhetsbrev från Godzilla-människorna]
RESPONS
Automatiska ord:
"Tack för Grus 4. Allt du skriver om automatiserade ordbehandlare instämmer jag i. Tyvärr är fenomenet inte inskränkt till ordbehandlare; allt fler bruksföremål börjar i denna de integrerade kretsarnas tidsålder anse att de vet bättre än användaren hur pizzan ska värmas, kanaler ställas in, video-och kassettbandsinspelningar utföras, bandtyp väljas, inspelningsnivå läggas, programvara installeras, med mera. Och vad värre är: Oftast /vet/ de nog verkligen bättre än genomsnittsanvändaren. Vad kom först, den helautomatiska apparaten eller den mentalt förslappade användaren?" (Mikael Jolkkonen)
"[Ang betydelseskiftningar]Ja, eller när microsoft fick be Mexico och andra sydamerikanska regeringar om ursäkt enär deras spanskversion av synonymordlistan likställde indian med kannibal. Den svenska versionen vill jämt rätta SKAF ( Kommunalarbetarförbundet ) till SAF! Jag undrar om det ligger något bakom? Nu talade jag alltså om MS-WORD 2.0 och framåt." (Bertil A G Schalén)
"Du pratar säkert om Pyttemjuks W*rd. Funktionen du vill slå av heter "autokorrigera", men jag kommer inte ihåg exakt var i menylabyrinten den finns. Det bör gå att hitta i hjälpen när du vet vad den heter." (Hans Persson)
Red: Precis, jo jag tror jag har hittat igen det. Fullt så illa att det inte går att koppla bort skiten är det ju inte, men irritationsmomentet är snarast att slika funktioner *är* inkopplade och att man måste stänga av dem, snarare än att man tvärtom kopplade på dem om man kände behov av det.
e-zines:
"Ahrvid! Inkrotja inte på mitt trejdmark! Jag har precis registrerat konsultfirman Billy Boar Systems, inc, med newslettret Bulletin for Boar Systems. Namnrationalen är naturligtvis min slående likhet med förlagan - vildsvinet - och den sociala kompetens jag, i likhet med vildsvinet besitter. Oi(nk)!" (Rolf Strömgren)
Red: Jajaja, jag borde ha upptäckt den felande bokstaven. För övrigt hatar jag som sagt vad all denna nya komputter-lingo gör med språket...
Fandom:
"Jag läste rapporten från Östan om sol och kan konstatera hur snabbt det har svängt på bara tre år. Då var tanken att eftersom ingen längre gillar sf och det inte finns några neosar, får vi rida på fantasyvågen och se om det går att bygga en fantasyfandom som substitut.
De var trevliga, fantasyneosarna, men för att hårdra det kändes som att de ville inte tänka, de ville uppleva. Paneldebatter och sånt tyckte de var trist, men gästabud och maskerad var kul. Vi fick mycket positiv feedback, men det kändes ändå fel. Det här var inte fandom.
Sf-fans föredrar att tänka, fantasyfans att leka. Bådadera är OK, men leve sf-fandom! Fandom lever!" (Johan Anglemark)
Red: Tre år sedan, så litet, tänka sig. Jag lämnade ikväll ett bord fyllt av fans på O'Connors och Andreas sade något om att "alla BNF:s försvinner" och jag såg mig om över ett dussin fans, eller presumtiva fans som inte haft ett dyft med fandom att göra före "En bättre kongress". Det är nästan skrämmande. Dessutom är ju "de små liven" inte bara intresserade av sf, snarare än fantasy, star trek och computtrar (nja, nåja), utan visar sig nästan direkt även ha en rent fannisk sida. Det är så man kan gråta, spontant krokodilmässigt, men inte utan ett visst allvar.
"Jämt pratas det om att: 'oj, oj, oj, Fandomen är död. Ve oss!' Men jag har förstått att annat var det minsann förr! Då fanns det riktig fandom. Minsann! Det låter ju lite dystert för oss neofans att vi kommer in just i den stora svackan. Och varför i hela världen skrevs det så förbannat många fanzines under åttiotalet.
Det läses väl inte mindre sf nu, och en hel del mer fantasy. Den genomsnittlige sf-läsaren är ju knappast varken fanzineläsare eller skribent. Men det är ju i alla fall grunden. Varför skriver man då inte en massa zines? Jo, naturligtvis, man har inte tid. Men tid har väl folk aldrig haft?
Eller kanske är det hela en förljugen världsbild, en kollektiv fantasi. Hela fanhistorian är en dynamisk historisk skildring, hela tiden omgjord och förskönad. Jag vet inte, jag var inte med, och om jag nu hade varit med hade jag säkert också blivit övertygad av den kollektiva skrönan om vad som egentligen hände.!" (Sven Holmström)
Red: Okej, okej. Det har talats en del om fandoms deklination det senaste decenniet. Kanske med rätta och kanske inte. Jämfört med fandom i Sverige i början av 80-talet i fråga om aktivitetsnivå är faktiskt det mesta kattskit, men det bör inte förglömmas att det faktiskt var ett undantag. Det mesta av nedgång sedan dess har nog varit en anpassning till en mer normal nivå. En fandom baserad på en såpass liten befolkning som den svenska, med ett antal hyperaktiva faneds - som till och med gav sig på dagliga fanzines - är inte ett normalfall. För oss som var med då kan detta ibland vara svårt att smälta.
Av vad jag har skrivit på sistone, kan jag inte se annat än att du syftar på vad jag skrev om "Östan om sol". Det är ett tidsdokument på så sätt att det då - 1995, väl? - verkligen kändes som att sf-fandom var någonting verkligt perifert, på väg att försvinna in i glömskan. Det var - åtminstone som jag upplever det - den absoluta bottennivån för svensk fandom hittills. Ur mitt perspektiv (nota bene), var det enda nya en hoper serconistidioter i Linköping som jag inte hade så mycket kontakt med, medan allt annat var statt i förfall. En ganska svart och felaktig syn, med tanke på hur snabbt det har svängt. Som neofan bör du snarast vara glad över att uppleva en tid av tillväxt och uppblomstring, efter en tid av naturlig nedgång som följt på en närmast abnorm hyperaktivitet. 80-talets fandom får vi aldrig tillbaka, och lika gott är kanske det i många avseenden.
Det är absolut inte fråga om förljugenhet och falskhet. Den fandom jag kom in i var en fandom där majoriteten bestod av närapå tonåringar med gränslös energi, tid och lust. Så är det inte riktigt längre, på gott och ont.
Fantasy:
"För ett exempel på någon som tänkt lite mer ingående på definitioner av fantasy kan man titta på http://www.ctrl-c.liu.se/~roke/REVIEWS.HTML. Jag kan inte säga att jag håller med om allt som står där, men jag tyckte att det var intressant läsning.
Man skulle ju kunna tänka sig att en bok om en värld där man kosmologiskt hunnit så långt att man är medveten om att man befinner sig på en planet och har kunskap om att det finns andra stjärnor (dvs grundläggande astronomi) automatiskt skulle bli sf, men jag tycker att det känns som en absurd regel. Jag noterar dock att en bok som Mary Gentles _Golden Witchbreed_ kommer i nyupplaga nu för att sälja i den rådande fantasyvågen, trots att det är en sf-historia med rymdfart (några sidor i början av boken och några sidor i slutet).
Jag tycker i och för sig inte att serier *måste* vara onda, men det verkar oftast bli så. Jag är betydligt mer intresserad av att plocka upp en ny bok om den inte är första delen i en serie för då slipper jag känna tvånget att läsa alla de andra delarna också för att få reda på hur det går på slutet.
Heder åt författare som Ian McDonald som hela tiden skriver nya berättelser!" (Hans Persson)
Red: Hans är en sansad och klok människa. (dvs. Jag orkar nog inte hålla uppe den här tråden själv längre, och jag har inget att invända mot vad Hans' säger)
"...science fiction kallas den variant som växer på havsbottnens nordsluttningar, medan fantasyn till största delen slår rot på sydsidan. I dess stadie som levande i fritt vatten karakteriseras fantasyn av sina mycket större flockar, sin mycket större längd. Medan den skygge horrorn i sitt bottenlevande stadium främst hittas bakom egenhändigt utsirade stenar. I sin ovanliga form som levande i fritt vatten är det värt notera att den ojämna simmningen, vilket beror på en märklig egenhet i det primitiva sidlinjeorganet. Detta för å andra sidan med sig..."
(Sven Holmström)
Red: Som sagt, jag vet inte om jag har något mer att tillföra...
Fanzines:
"[Ang Glenns glädje över att ha fått fanzines]Kul att höra. Jag hoppas att du är en god fan och skriver LoCs till alla fanzinen du fått.
[hopp till angående debutfanzines]Jo, det är klart. Lite fler aktiva fans skulle nog inte skada. Jag vet inte hur många det finns idag som man skulle kunna kalla för aktiva "klassiska" fans (dvs intresserade av böcker, fanzines, kongresser snarare än Star Trek Wars Files.
[hopp igen]Intressant att se att du i din rapport från Östan om sol säger att du inte tror på en fanzinefandom igen, medan du nu återigen är en del av en sådan, på det internet som du fick att låta som en fjärran ointressant horisont samt att det faktiskt även utges vanliga fanzines på riktigt papper.
Apropå fanzines vill jag återigen göra lite reklam för min fandomsida (http://www.lysator.liu.se/~unicorn/fandom/) där det numera även finns en sektion för fanzines. Jag tänker försöka lägga upp en del äldre fanhistoriskt intressanta texter där för den intresserade. Det finns inte så väldigt mycket nu, men det kommer mera." (Hans Persson)
Red: Antingen borde jag ha gått igenom conrapporten bättre eller också får man se den som ett tidsdokument. Jag tror att det inte bara är en bortförklaring för min lättja att anta det senare. Det kändes ganska dödsdömt då och ganska hoppfullt nu. Min skepsis mot icke-pappersformat kvarstår väl till stor del, även om jag ser nätet som ett inte helt dysfunktionellt medium.
hjortron:
"Likt elverket ber jag att få vänta med spänning till något senare tillfälle. Om någon har Niklas snejlmejl så ska jag med glädje sända honom en påse *hjorthornssalt*, och toppa med en pava *hjorthornsolja*, garanteed to skrämma your skadedjur away." (Rolf Strömgren)
Red: Jag tror inte att jag vill utsätta dig för Niklas vrede... och framför allt vill jag inte utsätta mig själv för den genom att vidarebefordra hans adress. Du skall veta att han arbetat på en sea-food restaurang i Bratislava.
Heinlein:
"Hmm... Det stod i Grus 4 att Heinlein är allas våran hjälte. Hälsa era neos att det är han inte alls! Skall man läsa samtidsfantasy kan man plocka fram en bok av Jonathan Carrol, eller nå'n så'n där latinamerikan.
Förövrigt är inte fantasy eller sf delmängd av dittan eller dattan. Vad är det för läsare du har? Bägge är luddigt identifierade delmängder av mängden kulturyttringar (naturligtvis) och de har ibland gemensamma nämnare. Men den som vill påstå att t.ex. Mumintrollen är Sci Fi pratar i nattmössan!" (Robert Brown)
Red: Robert har just avskrivit sig från distributionslistan, så jag skulle kunna skriva vilket svar som helst på detta. Denna frestelse till trots avhåller jag mig. Dock kan konstateras att han inte begripit värdet av att diskutera saker för sakers egen skull, trots ett antal års samvaro här i Upsala. Varför skall man dricka whiskey, när man kan dricka Old Glen?
Kogenital:
"Följande inslag i Grus 4 fascinerade mig:
'Aphrodisiacs advertised as having Canadian seal penises ... are often fakes made from genitalia of ... cows, researchers said Tuesday.'
Vad är det för slags kor som har penisar? Tanken svindlar" (Mikael Jolkkonen)
Red: Nu stod det ju inte specifikt ko-penisar, utan ko-genitalier. Min kunskap om kors anatomi är dock såpass begränsad att jag inte kan uttala mig om exakt vad som går att kränga som falsk säl-penis.
Tid:
"Jag känner att det minsta jag kan göra är att i alla fall tacka för gruset, även om jag inte får ihop något egenteligt LoC. Jag ska dock falla in i kören av folk som skanderar,hur hinner du?,hur hinner du? Jag tycker vissa dagar att det är tidskrävande nog att bara hinna läsa all post.För övrigt måste jag säga att jag fortfarande är förvånad över hur lätt det är att bränna ohyggliga mängder tid genom internet och E-post. Det är ju ändå så lite jag ägnar mig åt. Det är ett par chattar jag besöker ibland,en BBS jag läser av och så svarar jag på E-post och LoCar Fanzines. Hur kan det ta så fruktansvärt med tid och hur hinner folk med faktisk surfning? Detta i kombination CD ROM spelen som dom tydligen oxå köra dygnet runt. Jag har sluppit Dataspel och det tror jag känns bra.Jag börjar inse dettas onödighet men det blir inte bättre eftersom det är sent och jag har en blodsockernivå jämte fotknölarna. Innan min tankverksamhet helt avstannat ska jag dock tacka så mycket för Gruset och hoppas att jag kan återkomma." (Anders Holmström)
Red: Nä, jag kan fan inte avhålla mig från att säga: "Det finns alltid tid för fanac". Vad i övrigt kan man kommentera?
Vart är fandom på väg?:
"Utan denna debatt är det inte en kongress! Nå, om man inte nöjer sig med svaret: Mot grönland (uträknat av bros Andreasson tror jag), så torde man få ta och titta på hela fenomenet. fandom är en disparat samling kufar. Så har det alltid varit. Minsta gemensamma nämnare är det vi läser: SF. Vad läser dagens yngel, de blivande neosarna? Inte tycks de fördjupa sig i Asimov och grabbarna (visste du att Erik Gadd har en katt som heter Asimov? avd för viktigt vetande). Folk torde väl skapa en fandom som har trollkarlar i lustiga hattar som minsta gemensamma nämnare. Å andra sidan så kan man ju undra hur många av oss som hade som fanniskt ideal att hänga i baren när vi grubblade över rymdskeppens längd i Nonstop (ca 1 cm om godiset är något att gå efter). Jordandyrkarna kanske går att omvända?
Saker är den att när jag gafierade (eller gick in i limbo) för ett antal år sedan, så lät det lika dant som nu. Någon riktig action har det väl inte varit sedan mitten av 80-talet?" (Glenn Petersen)
Red: Inte här kan jag avhålla mig - trots risken för att den yngre, mer kontemporärmusikintresserade generationen kommer att slå mig (fast Disa läser nog tack och lov inte detta) - från en kommentar: "Vem fan är Erik Gadd?".
SLUTORD
Jag tror att nyhetens behag nu släppt för mig och att utgivningstakten sålunda kommer att slås av. Fortsätter ett tag till tror jag i alla fall att jag gör. Fullt så kul som att göra fanzines på papper är detta inte, därtill finns alltför många formatberoende restriktioner, men det finns en viss charm i omedelbarheten. Jag tror inte att e-zines passar för längre texter, eller mer genomtröskade skriverier. Som jag inledde Grus med, känns det i mångt och mycket som att skriva någonting till en karbon-apa, även om jag inte har anledning att svära fullt lika mycket ifall jag skulle skriva fel.
Det blir ett litet kortare nummer denna gång (tror jag), men jag skickar ut det ändå för att ha det ur vägen. Om inspirationen skulle rinna till vill jag inte ha kvar detta som något slags förlupet stridsvagnshinder.
