SEXTANT nummer 8
Date: Sun, 13 Aug 2000 23:17:11 +0200
Subject: Sextant nummer 8
From: "Karl-Johan Noren" <kjnoren@hem.passagen.se>
SEXTANT nummer 8
Ett mindre e-fanzine av Karl-Johan Norén, Sorögatan 101 2tr, 164 47 Kista, 08-751 71 73 <kjnoren@hem.passagen.se>.
***
Det här numret är rejält försenat, och skulle egentligen ha kommit för minst två veckor sedan. Darkfriend socials, min mormors 90-årsdag och alltför mycket tid spelandes "Master of Orion II" sköt dock publiceringen längre och längre fram i tiden.
Men nu är det här i alla fall. Jag bjuder på en liten brevspalt och allmänt småprat. Magnus, jag närmar mig!
Tidigare nummer finns som vanligt att beskåda i Hans Perssons elektroniska fanzinearkiv
http://www.lysator.liu.se/~unicorn/fandom/fanzines/sextant/
***
Min mormor Lilly fyllde som sagt var 90 för inte så länge sedan, närmare bestämt den 30 juli. Den firades hemma hos mina föräldrar i Småland, i Lekaryd ett par mil utanför Växjö med i stort sett hela den grenen av släkten närvarande.
Lillys födelsedagar har alltid kännetecknats av två saker, och bägge två stämde in även denna gång: dels att det serveras lax och dels att vädret är strålande. Varmt, knappt ett moln på himlen och nästan vindstilla - och då regnade det och var molnigt både dagen innan och efter. Så var du i södra Sverige då och upplevde fint väder så vet du vem du ska tacka.
Annars var det en helt vanlig födelsedag på landet: det togs foton, det serverades massor med mat, vi yngre spelade pingis och badminton medan de äldre satt i skuggan och pratade och min kusin Johanna med pojkvännen Andreas beundrade våra fyra skygga kattungar. Dock ville varken de - eftersom de redan hade en katt - eller någon annan ha med sig någon kattunge hem. Det enda störande momentet var att vår granne Olle bestämt sig för att köra med trimmern större delen av eftermiddagen.
Så, nu har jag i vart fall redogjort för en av orsakerna till alla dessa förseningar. DFS:en kan ni läsa om i nästa Fandoms Kommunnytt (som är klar nu, men inte kommer med i SFF-sändning 121 som postades i fredags), men däremot har jag inte några sådana hinder när det gäller "Master of Orion II" (eller "MOO II"). Det är ett Civilization-liknande spel där man kämpar om herraväldet över en galax, men det finns en del skillnader gentemot Civilization som gör spelet mer detaljerat.
Den första och kanske viktigaste är att när man forskar fram nya tekniker så måste man normalt välja mellan två eller tre olika. De man väljer bort kan man sedan inte gå tillbaka till och forska fram, utan vill man få tag i dem så måste man antingen spionera på motståndarna, byta teknik med någon av dem (eller hota dem så de ger en tekniken) eller hoppas på att lyckan är med en så att man får någon av dem på annat sätt - det finns tre-fyra andra sätt att få tekniker på men alla är tämligen slumpmässiga.
Den andra skillnaden är att man får bygga sina egna skepp från grunden baserat på vad man forskat fram. Det kanske verkar bekant från till exempel "Alpha Centauri", men i MOO II har man betydligt större möjligheter att styra processen. Man får välja dator, sköldar, de olika vapensystemen och olika tilläggssystem av hjärtans lust så länge inte utrymmet i skeppet tar slut.
Den tredje och sista stora skillnaden är att de olika raserna i MOO II har olika egenskaper och inte bara har roliga namn - det går dessutom att skapa sina egna raser. En del raser är bra på att forska, andra på att föröka sig, andra på att slåss, spionera eller bygga saker. Den ras jag spelar oftast är just en sådan ras jag själv skapat, inspirerad av Lois Bujolds bok _Ethan of Athos_: den är karismatisk (bra på diplomati och får lättare tag på ledare), demokratisk (man blir bra på att forska och skaffa pengar men har problem med att skydda sig mot spioner), telepatisk (hjälper mina egna spioner, ännu bättre diplomati och kan dessutom ta över motståndarens kolonier utan att behöva skicka ner soldater för att slåss på marken), men å andra sidan förökar den sig inte så snabbt och skjuter inte vidare bra.
En annan rolig egenhet i spelet är att när man först forskar fram en teknik inom ett område (till exempel laserkanonen i fältet fysik) så är man inte klar med det. När man sedan forskar fram fler och högre tekniker i samma område så blir laserkanonen billigare, tar mindre utrymme och man kan dessutom modifiera den på andra sätt så att den blir betydligt bättre - men å andra sidan kostar också modifikationerna i både pris och utrymme, så det blir hela tiden en avvägning mellan nya och gamla system och mellan olika modifikationer.
Som jag nämnde i en parentes ovan har SFF-sändning 121 blivit klar nu och ligger på posten sedan i fredags. Räknat i antalet produkter är det knappast den största, men det är troligen den största till omfånget någonsin, mest på grund av SFF-bulletin 121 även om Minotauren nummer 7 också gör sitt till.
Så vad är det du sitter hemma och väntar på, för du är väl med i SFF? (95 kronor för sex sändningar/ett år till postgiro 435 54 28-6, betalningsmottagare SFF.) Vi kan hoppa över mina tre bidrag i form av Fandoms Kommunnytt nummer 9 till 11, men det finns annat intressant.
Åka har äntligen lyckats komma ut med rymdnumret av Folk och fans i landet Annien, 14 sidor. Förutom lite artiklar kring rymdtemat bjuds det även på sedvanligt Anniskt innehåll i form av goda råd till neofans, vad som händer i Annien och bokprat. Det vill säga, det är böckerna som pratar om oss människor som läser dem och diskuterat dem på Upsalafandoms bokpratarkvällar, i mitt tycke numrets bästa inslag.
Liksom jag själv bidrar Rickard Berghorn med mer än en produkt. I hans fall rör det sig dock om två olika titlar. Den första är hans mer personliga småpratarzine Henrys resa, som nu har nått nummer 2. Det har tidigare distribuerats till några få personer, men Rickard har arbetat om det rätt rejält av olika orsaker. Det inleds med Rickards klagomål kring hur hans fanzines tas emot och behandlas i fandom, främst inriktad på Svens och Åkas recensioner i Galax nummer 2 av hans fanzines och Jonas Ahlbergs recension av Minotauren i SFF-bulletin 120. Det ligger lite i det han säger, men jag tycker han är väl negativ.
Resten av det 10-sidiga fanzinet ägnas åt hans duster med försäkringskassan (vilket påminner mig om min kommande med dem när det gäller bostadsbidraget), en liten dagbok från hans upplevelser från fantasyfestivalen förra året och så "En bokmals irrfärder" av Christian Rosenfeldt som är riktigt trevlig. Dock blir jag mer och mer osäker på vad som egentligen är skillnaden mellan Minotauren Jr och Henrys resa annat än namnet.
Så till Minotauren nummer 7, som som de tidigare numren i år är på 56 sidor A5. Inledningen är i början till förväxling lik den i Henrys resa, om och inte lika exemplifierad men sedan får vi också hans försvar för idealismen och angrepp mot konservatism och cynism vilket gör det lite trevligare.
Mattias Fyhr bidrar med en presentation av Gustav Meyrink som också har skrivit en av numrets två noveller - "Doktor Cinderellas slingerväxter". Jag gillar Mattias artikel i det här numret bättre än den i förra numret, även om ämnet inte intresserade mig lika mycket. Inte lika mycket upprepningar och tårta på tårta den här gången, även om det fortfarande delvis känns för uppstyltat akademiskt. Själva novellen imponerade inte på mig, men så är jag knappast heller av den disposition som dras till skräckskildringar eller -filmer.
Johan Anglemark har fått mer utrymme i detta nummers Fandom runt (men notera stavfelet i underrubriken!) vilket gör att han också hinner prata lite om Confuse och Nasacan, även om jag tycker mig se vissa spår av Jantelagen i hans beskrivning av Nasacon. Men varför tar han inte upp Sextant i listan över fanzines?
Rickard Berghorn bidrar med numrets andra novell, "Såssleven", som tydligen ska ha dokumentär bakgrund i ett mordfall 1932. Den är av någon anledning skriven i presens vilket jag har lite svårt för och känns också lite uppstyckad i berättandet.
Nästa inslag visar att Minotauren visst kan handla om science fiction. Det är min egen artikel om Lois Bujold som jag känner mig rätt nöjd med själv, även om Rickards rubriksättning är tämligen intetsägande. Varför inte be mig sätta rubrikerna själv om du ville ha sådana, Rickard? Rickards egen artikel i det här numret handlar om den svenska Frankenstein-filmen som gjordes på 70-talet av Calvin Floyd.
Sist kommer en fyllig brevspalt där bland annat Per Jorner, Niklas Krog, Karolina Bjällerstedt Mickos och jag själv kommenterar och diskuterar Annika Johanssons artikel om svensk fantasy i förra Minotauren. Som vanligt ett både kompetent och fylligt Minotauren-nummer som jag hoppas kan finna fler läsare.
Sist i sändningen, i det tjocka kuvertet med de många frimärkena, återfinns sedan SFF-bulletin nummer 121 med Amazine 24. Själva bulletinen är redigerad av Anders Bellis och Amazine av Molle Kanmert Sjölander, men alltihop är ihopredigerat till ett enda stort jättefanzine av Roger Sjölander. Här återfinns Nasacon-rapport, den obligatoriska skvallerspalten och genomgången av hur recensenterna behandlar Fantasi bokförlags utgivning, frisedelsberättelser, Mika Tenhovaaras uppsats "Fannisk fanarki", fylliga fanzinerecensioner och mycket annat. Tidigare i år trodde jag att Minotauren skulle ta hem en promenadseger i nästa SFF-pollen, men nu är jag inte lika säker längre.
Även denna gång har det inkommit en del kommentarer, om ej inte lika mycket som till tidigare nummer:
Rolf Strömgren <rolf-str@privat.utfors.se> skrev:
[ Nicklas och jag läser högt ur _Romeo och Julia_ under Eva Normans fönster ]
Se där - ungdomen nuförtiden är rakt romantisk! Jag undrar om någon ur "1968-generationen" stod på barrikaderna och läste kärleksdramer? (Jag själv var tio år och visste inte särskilt mycket, vare sig om revolution eller kärlek. (Även om jag faktiskt hade hunnit med att säga till grannens söta artonåriga dotter att jag var kär i henne...))mvh/Rolf
Inte en aning, men det skulle inte förvåna mig om någon läste till exempel Nikolaj Gavrolovitj Tjernysjevskys (blev det rätt stavat nu?) roman _Vad bör göras_ någonstans i närheten av barrikaden. Annars kan man ju maskera en kärleksroman till nästan vad som helst, kan jag tänka mig. Titta bara på Ayn Rand, även om hon befinner sig på andra sidan det politiska spektrat.
WAHF: Per Bergstedth (som också kommenterade Fandoms Kommunnytt) och Sven Holmström.
--
Karl-Johan Norén -- kjnoren@hem.passagen.se
http://hem.passagen.se/kjnoren/
- To believe people are as stupid as one believes is stupider than one can believe
