Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #31
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Fri Dec 31 23:48:27 1993
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta3/8.6.5.Beta3) with ESMTP id XAA05138 for <matoh@lysator.liu.se>; Fri, 31 Dec 1993 23:48:22 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01)
id XAA28534; Fri, 31 Dec 1993 23:46:49 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA10929; Fri, 31 Dec 93 23:46:24 +0100
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Fri, 31 Dec 93 22:50:36 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 31 (Gott Nytt år!)
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <V0yFFc7w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Fri, 31 Dec 93 22:37:54 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
-----------------------------------------------------------
Virkbilagan #31 - ett litet science fiction-fanzine, från
Ahrvid Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm, ahrvid
@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och på
papper; finns också hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator
.liu.se och SU-Kom i mötet Virkbilagan. Nästa nummer får du
om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga).
(C) A Engholm 1993; Virkis är inte "shareware"; sprid den ej
vidare utan att fråga om lov. Prova även även SF-Journalen
(frim för provnr). Gott Nytt Jul! TROF,THOE&TPOB (93-12-31)
-----------------------------------------------------------
SCIENCE FICTION-JOURNALEN har nu kommit igen.
Jag postade 2/3 av exen i förrgår och resten igår.
Alla kommer att få det innan nyår, och jag kan andas ut.
Jag biffade minst fyra nummer i år också, genom att jag
gjorde två nummer på en gång (164 och 165). Bara för att
numren distribueras samtidigt är de på intet sätt
uttunnade. Bägge är fullmatade med text - i 6 punkters
"storlek" (litenhet kanske passar bättre?).
Science Fiction-Journalen, tidigare Fanytt, ännu tidigare
Vheckans Ävfentyr, är som de flesta av er vet det sf-
nyhetsblad som jag utgivit i 15 års tid. Det är det största
- och därmed automatiskt ledande - fanzinet av sin typ i
Skandinavien. Skicka mig ett frimärke så får du ett
provnummer (eller prenumerera för 40 kr, 6 nr, till mitt pg
436 32 00-9.)
SFJ har aldrig kommit med mindre än fyra nr per år.
Numren kommer litet oregelbundet, men de kommer.
Visserligen kom fler nr per år, säg, i mitten av 80-talet,
men i gengäld är de nu minst dubbelt så innehållsrika
räknat i textmängd. Den informationsmängd SFJ förmedlar har
snarare ökat än minskat. Exempel: i mitten av 80-talet
kunde jag göra 7-8 nr/år. De var på 4-6 sidor med max 7 000
tkn/sida, dvs 28-42K text, gånger 8 (säger vi): 224-336 K.
Idag rymmer ett nr på fyra sidor 80-90 K, och fyra nr (ett
år) rymmer: 320-360 K. (På 80-talet var 4-sidiga nr
vanligare än 6-sidiga, så siffran där ligger närmare 224K
än 336K.)
Detta sagt till den som spekulerar i att SFJ slagit av på
takten: utgivningstakten i någon mån, kanske, men inte
info-takten! Hemligheten är jag tenderar att klämma in så
mycket text det bara går per sida. Jag brukar skämta och
säga att när som helst kommer jag att förstora sidorna så
att jag kan utge en mikrofiche-upplaga.
Det finns många skäl till varför jag klämmer in text som
jag gör. Och jag lovar att det är helt omöjligt att
övertala mig att sluta med det!
När jag en gång i tiden började utge fanzines var saker
och ting som papper, färg, stenciler m m dyra, i relation
till mina ekonomiska resurser. Jag hade helt enkelt inte
råd att lämna vita utrymmen. Att göra mindre tät layout
skulle bara betyda att jag måste finansiera fler sidor, och
det gick inte för sig.
För SF-Journalen är skälen fortfarande delvis ekonomiska.
Jag betalar tryckning (ibland lyckas jag låna tryckning på
jobbets fotostatmaskin, men kan jag undvika det är det bra;
det är inte så populärt). Senaste numret kostade inkl
papper nästan 1:50 per ex. Jag tryckte dem hos Jörgen
Städje, och det var ändå mycket billigare än om jag gjort
det på stan. Jag kan inte utan vidare lägga till ett ark,
för då går kostnaden upp till 3 kr ex, och det blir
förlust. (Prenumeration kostar f n strax över 6 kr/nr. Inkl
porto kostar ett ex ca. 4 kr. Men med de drygt 2 kr som
blir över skall en massa andra kostnader täckas. Varje
nummer går ut i 50-75 gratisex a 4 kr: gratisprenumeranter,
trade, provnummer för att värva nya läsare, osv. Portot för
mina utländska läsare är dyrare. Jag måste betala
lasertoner, häftklamrar, klister för adresslappar och annat
litet smått och gott.)
Det är betydelsefullt att kunna hålla nere
prenumerationsavgiften, och därför måste jag trycka tätt.
Numera, sedan B-föreningsbrev avskaffades, måste jag också
hålla viktgränsen på 20 gram. OK, jag kan gå över några
gram utan att Pestverket protesterar, men inte mycket. Att
trycka tätt, att vara ekonomisk med pappersytan, att hålla
sig inom portogränser, är ett sätt att leva, och jag tror
att läsarna vid det här laget vant sig vid det.
Nr 164 och 165 var extrema. Jag har inte tidigare tryckt
hela nummer i 6 punkters storlek (två tredjedelar av
tidningstext, som är på 9 punkter), men det var vad jag
måste göra för att få med allt. Jag ser det som en service
till läsarna, att ge så mycket som möjligt. Sedan jag
börjat lasersätta numren tror jag för övrigt att texten
oavsett sin litenhet är betydligt mer lättläst än när jag
skrev stenciler.
CONTACT 94 FIRAR JUBILEUM för SFJ, för övrigt.
"Contact" kallar jag den serie miniconer som jag
nu hållit varje vinter sex år i rad, hemma på Nya
Epicentrat. Alla sf-fans är välkomna, även om du bara
känner dig litet grand som sf-fans. Dock vill jag helst ha
föranmälning (till tel 08-641 34 05 eller
ahrvid@sfbbs.edvina.se) för att jag skall kunna planera
evenemanget. Jag måste bl a veta ungefär hur mycket jag
måste köpa in av saker och ting.
Contact 94 inträffar lördagen den 29 januari, kl 19.00
(Nya Epicentrat, Renstiernas Gata 29 - portkoden får du när
du anmäler dig). Jag brukar ha 25, 30 deltagare. Programmet
är ytterst informellt. Jag ordnar en ölbar i köket, där öl
säljs till självkostnadspris. Där finns också snacks,
mackor, jordnötter m m. Det finns kaffe, te, läsk m m för
den som inte dricker öl. Jag brukar sätta en ära i att ha
många udda ölsorter, minst 10-15 stycken. Jag finkammar
systemets specialsortiment på bra och annorlunda ölsorter.
Det brukar uppskattas.
I år kommer Ye Olde Blog Bar ha ett par extra saker. Dels
har jag satt en sats Tryck-Cider på jäsning (min fruktade,
hembrygda cider!), dels har jag ett par flaskor Litauisk
sprit över från i somras, som kommer att utbjudas på
Contact 94. Troligen tar jag litet betalt för Litauen-
blogen och låter de pengarna gå till Baltcon 94-stödfonden.
Jag har dessutom två datorer folk kan sitta och leka med:
spela spel, prova program, kopiera shareware (jag har
massor), eller prova Internet. Jag har en video och över
200 filmer. Det brukar alltid sitta några och titta. Jag
har i år bland annat kultklassikern "The Blob" och den
kuriösa "The Final Programme" - en brittisk sf-film från
70-talet om Jerry Cornelius, efter en bok av Michael
Moorcock som delvis utspelar sig i Sverige. Jag har t o m
några sf-inspirerade P-rullar...
Contact är till för att folk skall få kontakt med
varandra, som miniconens namn antyder. Huvudaktiviteten är
att sitta och prata. I år skall jag försöka ordna en del på
temat "SF-Journalen", för evenemanget skall fira zinets 15-
årsjubileum. Jag kommer troligen att trycka upp något
intressant som alla deltagare får (kanske de första numren
i nytryck?). Jag kommer att berätta litet och zinets
historia, och jag planerar en Stor Nyhet om SFJ som
utannonseras på Contact 94.
En Contact pågår så länge folk orkar. Det har hänt att vi
suttit uppe till kl 9 nästa morgon, men normalt börjar folk
troppa av vid 1-2-tiden på natten. T-banetransport är
numera inget problem - SL kör T-banan hela natten under
helger. Behöver du kollapsa i ett hörn och sova till på
morgonkvisten är inte det något större problem.
Missa inte Contact 94! Tag gärna med dig något skojigt
att visa, berätta eller göra under Contacten.
TIDEN G]R, ETT nytt år kommer nu.
För mig har årsskiften alltid varit litet
speciella. Jag har alltid så länge jag minns tillbringat
själva tolvslaget utomhus någonstans, och tittat på
fyrverkerierna. Vid själva årskiftet känner man riktigt hur
tiden går, och ett nytt år tickat fram. Då jag fyller år
några dagar efter nyår (6 januari) så får jag under den här
perioden en dubbel tidsupplevelse. Vid årsskiftet tickar
den interna tiden fram ett snäpp, och strax därefter tickar
min interna tid fram.
Naturligtvis är det fånigt att tro att det går ett helt
år den 31 december. Men nu är vi människor en gång rätt
känslomässigt funtade.
DN har på nyårsfaton en artikel av Lars-Olov Franzen som
recenserar böcker om tiden. Från början existerade dagar,
månader och årstider. Det här med timmar och minuter var
litet vagt. På medeltiden, skriver DN, "återtar man den
fjugofyra timmarna men delar dem i fyra 'punkter'som i sin
tur delades i tio 'ögonblick', som vart och ett tar en och
en halv minut. Så nu vet ni hur långt ett ögonblick är."
Artikeln heter för övrigt "Ett ögonblick tar en och en halv
minut."
Många filosofer har menat att tiden är en subjektiv sak.
Just nu hittar jag inte mitt filosofiska uppslagsverk, men
jag har för mig att bl a Kant hade sådana åsikter. Tiden
skulle vara en perceptionskategori, ungefär som rummet,
eller färger. Tiden finns bara genom vårt sätt att betrakta
världen. Modern fysik har intressant nog kommit att närma
sig denna bild av tiden. Einsteins relativitetsteorier
rymmer ju belägg för att själva tidens gång är högst
subjektiv - åker man nära ljusets hastighet går tiden
långsammare. Inom partikelfysiken räknar man ibland med
tiden på ett sätt som strider mot vår intuitiva
förnuftsuppfattning.
Tiden har den märkliga egenskapen att om man räknar den
som en dimension, så skiljer den sig från de övriga tre
dimensionerna (längd, bredd höjd och djup) genom att tiden
alltid är på väg någonstans - och bara i en riktning. Man
kan istället betrakta tiden som en dimension utan dessa
egenskaper - den är precis som de tre rumsdimensionerna -
och istället är det vår "perceptionspunkt" för tiden som
ständigt rör sig! Du, jag och John-Henri och vi allihopa
har därmed alltid funnits och kommer alltid att finnas i
ett evigt rum-tids-kontinum, men den punkt från vilken vi
betraktar tillvaron rör sig.
Kanske finns det några speciella neuroner i vår hjärna
som styr hur vi skall uppfatta tiden. Hur bisarr skulle
inte världen te sig om vi vore intellektuellt konstruerade
på ett annat sätt! Sf-författare har ofta spekulerat kring
tiden. Philip K Dicks COunter-Clock World är en klassiker -
en värld där man föds genom att grävas upp på kyrkogården
och dör genom att krypa in i mamma.
EN RECENSION AV året som gått kan vara på sin plats.
Den ekonomiska krisen och ett antal spektakulära
avgångar har präglat året. Det är PG, Pyramid-Janne, m fl
som skjutit ut sig i katapultstolen, liksom JAS-piloten
över Långholmen. (Just den händelsen missade jag, då jag
var på hemväg från Finncon då.)
Krisen och fallskärmarna hör ihop. Bankernas och vissa
företags synder har uppdagats, och kopplats till de stora
avgångsvederlagen. Det är kanske inte rimligt att
avgångsvederlagen är så stora om personen inte gjort sig
förtjänt av dem. (Den allra största fallskärmen hittills -
Pehr G Gyllenhammars som lär vara ca. 70 miljoner - har
inte utlöst någon storm av protester. Kanske tycks folk
acceptera att PG gjort en stor insats för ett viktig
industriföretag under en lång tid.)
Jag förstår och ansluter mig till kritiken mot
fallskärmarna. Det sägs att de behövs för att
företagsledare saknar anställningstrygghet - men de har
också hög lön för att de saknar anställningstrygghet. Med
avgångsvederlagen får de, liksom, både hängslen och livrem.
Det sägs också att de skall ha höga avgångsvederlag för att
de har "stort ansvar", men i många fall har det ju visat
sig att de inte tagit detta ansvar. De har fått betalt för
en tjänst som de inte levererat, och det är fel. Dessutom:
med ett stort avgångsvederlag, kan företagsledaren bli mer
vårdslös och riskbenägen. Han har ju sitt på det torra vad
som än händer, och då kan han styra skutan åt skogen.
Regeringen tycker jag har skött sig ungefär som väntat.
Inte alltigenom bra, men inte heller så dåligt om man ser
på förutsättningarna. Jag gillar dock INTE alla dessa
skattehöjningar: olika avdrag har tagits bort, momsen har
höjts, diverse punktskatter har gått upp. Skulle inte
moderaterna, som har statsministern och flest röster i av
regeringspartierna, sänka skatterna? Är det något jag
missuppfattat?
Höga skatter är förödande för Sverige. Går vi med i EU
tvingas vi till en chockterapi på skatteområdet. Höga
skatter gynnar dessutom improduktiva beteenden. Det är
lönsammare att bolla med bolag, avdrag, räntor m m fram och
tillbaka istället för att koncentrera sig på att göra något
produktivt. Höga skatter gynnar också svart- och
gråekonomi, det gynnar att man tar ut saker och ting som
"fringe-benefits" eller avdragsgillt på firman, och jag
tror att det också gynnar spekulationsbeteende. Det är i
många fall mer lönsamt att spekulera i aktier, fastigheter,
värdepapper, konst m m än att jobba för pengarna.
Jag är inte så imponerad av klagomålen på "nedskuren
service". Man kan t ex höra daghemspersonal klaga på att
"förr var vi en person på sju barn, och nu tvingas vi vara
en på tretton barn - barnomsorgen raseras!". Det är bara
det att om vi skall finansiera lyx-service så raseras
Sverige. Många inom den offentliga sektorn tror jag är
bortskämda. De har vant sig vid att de förväntas producera
litet, till höga kostnader; det är inte helt fel att ändra
på det. Nedskärningar i social service innebär ofta
effektiviseringar, och sådana måste vi ha.
Carl Bildt är jag imponerad av som person, för att nu
börja recensera politikerna. Han har onekligen något
statsmannamässigt över sig. Han ansträngde sig rejält förra
hösten under uppgörelserna med socialdemokraterna. Han har
uppenbarligen goda kontakter både i Moskva och Washington.
Han är lugn, sansad och nästan alltid väl påläst. Nu senast
reste han personligen till Köpenhamn för att ordna en bra
uppgörelse om öresundsbron. En annan statsminister hade nog
skickat sin kommunikationsminister.
Bengt Westerberg tycker jag kommit litet i skymundan. Jag
gillar hans sociala engagemang, som är äkta och inte
spelat. Men det är idag inte i den ekonomiska krisen tider
för att främja sociala frågor. Alf Svensson tycker jag
spelar ett dubbelspel. Fick han bestämma skulle vi ha
kristen morgonbön och abortförbud, men han vill inte medge
det öppet. Olof Johansson är en velare. Han säger än det
ena, än det andra, för att inte stöta sig med sina
koalitionspartners och sitt parti - detta försök till
balansgång kan inte lyckas i längden.
Ian Wachtmeister är rolig att lyssna på, men det är det
*enda* som är kul med honom. Gudrun Schyman är en fjolla.
Det är samma schizofreni som med Alf Svensson, men hon har
en (röd) religion som inte öppet vill bekänna. Ingvar
Carlsson verkar vara en hygglig karl. Jag gillar inte hans
politik, men han inger ett visst personligt förtroende och
är troligen rätt pragmatisk.
EU-debatten har varit svag under året som gått. EU-
förespråkarna har inte kunnat komma fram, just därför att
vi nu sitter i förhandlingar med EU. Man kan inte gå ut och
argumentera under förhandlingarna, för då försämrar man sin
sits. EU-motståndarna har däremot haft fritt fram. Jag har
en känsla av att debatten kommer att bli rätt annorlunda
under nästa år - då har EU-anhängarna chansen att rycka
fram. Arbetslösheten kommer att gå ned och kronan gå upp
under 1994. Jag tror det finns en chans att valet i
september blir jämnare än vad de flesta idag förutsätter.
Kom ihåg hur de borgerliga med minsta möjliga marginal vann
valet 1979. Det kan upprepas. En osäkerhet är vilka partier
som skall åka in i och ut ur riksdagen. Valet kan bli en
rysare.
]rets stora sorg är den fortsatta slakten i Bosnien. Nu
är jag pacifist, så jag förespråkar inte ett militärt
ingripande. Men visst borde det finnas något annat att
göra? Jag trodde att vi levde på 1990-talet och att Europa
var civiliserat.
Det svenska sf-året har varit litet si och så. Räknar man
med Kalcon har det varit tre kongresser, vilket är rätt
hyggligt. Bokutgivningen har varit knackig. Äventyrsspels
fantasyserie finns inte längre. Sam J Lundwalls utgivning
haltar betänkligt; alla dessa urtidsböcker han gräver fram
kan knappast vara av mer än kuriosaintresse. Det har kommit
mer sf från andra källor, men man får en känsla av att
mainstrem-förlagen främst koncentrerar sig på fantasy och
skräck. Fanzineutgivningen har fortsatt vara knackig. E-
aktiviteten har ökat på sf-fronten, vilket är glädjande.
Det är inte bara Virkbilagan som kommit, NESFAD som nu
funnits i över två år, och att Fandboken släppts i
filformat; fler sf-fans har skaffat sig E-post och jag tror
framför allt att den privata korrespondensen E-ledes har
ökat mellan olika sf-fans. På E-området kommer vi att få en
fortsatt tillväxt. Cyberpunk, virtual reality och andra
begrepp har om inte annat fått ett starkt genomslag i press
och etermedia under året. En tråkig sak: den svaga svenska
kronan har gjort amerikanska sf-pockets rejält mycket
dyrare. Man blir mörkrädd när man går in i en bokhandel.
Priserna är 75-100 kronor. I slutet av 70-talet minns jag
att man kunde köpa pocket böcker för 10-15 kronor - nypris!
På datorområdet har 1993 präglats av väntan. Vi har
väntat på Pentium-processorn, och när den äntligen kom -
försenad - så kunde inte Intel leverera stora mängder. Dess
genombrott kommer först 1994. Vi har väntat på Windows NT,
och när det - försenat - kom uteblev den där riktigt stora
NT-boomen som Microsoft hoppats på. WAN-baserad
kommunikation i form av Internet har blivit rejält
uppmärksammad under året, och jag tror att vi kommer att få
se än mer av det under 1994.
Vädret har varit uselt, tycker jag. I början av sommaren
var det väl bra, men juli och augusti blev en besvikelse.
Jag minns att Jerry Pournelle blev rejält förkyld när han
kom till Sverige, för det var verkligen en kall augusti.
Jag skulle sedan visa honom runt stan, men det blåste och
regnade och var under 10 plusgrader så efter halva
rundturen valde han att gå tillbaka till sitt hotell. Jag
kan förstå honom. Hösten har mest varit regnig, och det
blev tidigt kallt. Sedan kom snön. Nu under julen då man
tycker att vädret kan unna oss litet gnistrande snö har det
istället blivit varmt och blaskigt.
Det har inte varit ett perfekt år, om man får uttrycka
sig så.
DAGS ATT SLUTA är det nu.
Jag får nog spara den här filen snart, fixa till
de svenska tecknen och skicka ut allt, om Virkvbilagan
skall hinna komma innan nyår. Jag ligger ca. en halv vecka
efter den veckovisa utgivningen, men det gör inget. Någon
särskild utgivningstakt har ju aldrig utlovats.
Jag får önska läsarna ett gott nytt 1994. Läs riktigt
mycket sf, och utge litet fanzines. Notera att jag ändrat
deadline till SKAPA (apan för sf-författare: skicka mig
minst 2 sidor i 12 ex, SKAPA kommer varannan vecka) till
den 4 januari. Hitta på något att bidra med - men jag tar
inte E-bidrag. Min snigelpostadress finns nedan.
-----------------------------------------------------------
I riksdagen fattas kloka beslut.
-----------------------------------------------------------
( ) Din prenumeration på Virkis räcker 1993 år ut!
( ) Elvis lever
( ) tog mycket stryk av de droger han tog.
( ) Livet är kort, spela klädpoker!
( ) Tack för brev/zine/frimärke
(Står inget kryss alls skall du skicka
brev/zine/frimärke för att få fler nummer.)
Avs: Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:31-Dec-93
