Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #44
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Apr 19 12:51:34 1994
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.8.1/8.6.6) with ESMTP id MAA07990 for <matoh@lysator.liu.se>; Tue, 19 Apr 1994 12:51:24 +0200
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.8/2.01)
id MAA13623; Tue, 19 Apr 1994 12:49:32 +0200
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA14719; Tue, 19 Apr 94 12:48:56 MET
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Tue, 19 Apr 94 10:08:14 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkis #44
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <Zas1kc6w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Tue, 19 Apr 94 10:04:58 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R
Content-Length: 15242
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
---------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #44 - ett litet pratfanzine, från Ahrvid Engholm,
Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@stacken.kth.se,
ahrvid@sfbbs.edvina.se. Copyright (C) Ahrvid Engholm, 1994; fråga
innan du sprider vidare. Har du NERVER att spela på Viking-Lotto!?!
TROF,THOE&TPOB (94-04-19)
----------------------------------------------------------------------
D]LIGT MED LOCS har det varit.
Bland de som hört av sig på senare tid finns dock Johan
Anglemark (som tipsade om en mailartutställning med även E-bidrag i
Uppsala i sommar), Roger Sjölander (som tycks få alla nummer i en enda
teckenröra, troligen pga något tekniskt fel på vägen), Jörgen Städje
och ytterligare ett par andra (vilka minns jag inte nu). Jörgen
skriver bl a:
J\RGEN STÄDJE (jorgen@sfbbs.edvina.se): "Jag har sällan eller aldrig
haft någon större nytta av Kulturhusets utställningar. Jag tycker
oftast det bara skräp, konstigt eller så, eller också är det stängt
när man ska dit och titta.
Nu kunde jag emellertid inte motstå affischerna på~ tunnelbanan om
utställnignen med multimedia, på avdelningen Trampolin. Bli en
"framtidstorped" ropade affischen, samt skylade med namn som Silicon
Graphics. Jag tog chansen och gick dit.
I ett litet rum på 4e våningen fanns det huvudsakligen ett antal
stora fyrkantiga pelare med förvirrade bilder på, som man fixck kryssa
igenom. Pelarna såg ut som någon slags förstenad rockvideo och hade
väldigt lite med multimedia att göra. Men det var en del av
utställnignen. I en halva av rummet hade HP ställt ut några minimala
mässmontrar med ett par tre PC i med grafikprogram, där långhåriga
individer satt och ritade. Jääähhh. Vörtual Reality. Not!
Silicon Graphics, som det så stolt annonserades, var egentligen bara
en vanlig videoprojektor som visade en förinspelad tejp med
mandelbrotar och sånt, fast med usel ljusstyrka så det gick knappt att
se.
Slutligen fanns en slags minimal biosalong där någon föreläste om
Quicktime på Macintosh och tog emot auditoriets (7-8 personer)
fråpgor. På frågan om hur stor datorkapacitet amn behövde för att
kunna använda Quicktime fick den frågande en längre utläggning om hur
stor hårddisk man behövde. Suck.
Det var hela utställningen. Mörkt, tråkigt och ungefär bara 6-7
datorer och flest Mac. ]terigen bevisade Kulturhuset att man halst
inte ska gå dit. Inget liv.
Iställt kan man se på utställningen om Lionardo Da Vinci på
våningarna under. Där visas modeller av alla hans uppfinningar;
krigsmaskiner, broar, vindspel osv. Han var en genial man och
utställnignen är påkostad, men problemet är att man sett alltihop till
leda tidigare. Lionardo är inte dirtekt något nytt fynd, och media har
rapat upp hans innovativiteter under alla år jag kan minnas.
Gäsp. Jag ringer från Chanps elajses."
Red: Jörgen är som synes i skrivande stund i Frankrike. Kulturhuset
är inte sååå dåligt. Carl Johan De Geer hade en rolig utställning där
för några år sedan. David Nessle och Galago-gänget uppträdde där för
ca. 2 år sedan. Herregud, en gång gick jag på rockkonsert med "Blago
Bung" på Kulturhuset. (Där Jan Fornell från LF3, om någon minns honom,
spelade. Det var inget vidare, tyvärr.)
SKAPA G]R VIRKIS i, denna gång.
Det vill säga svenska SF-Författarsällskapets lilla APA.
(Vill du vara med så finns det plats över. Hör av dig till mig. Har
jag räknat rätt är jag näste utskickare. Bidrag, 2 sidor i 12 ex, till
mig senast 3 maj. Adress ovan och nedan.)
Därför litet skriv-skrivande. Joachim Strömbergsson har skickat mig
en bunt noveller som jag lovade kommentera. Vi är ju villiga att
lektera i SF-Författarsällskapet, men jag har ett några förbehåll: 1)
jag lovar inte utförliga kommentarer (ofta kan kommentarerna till
början av en novell röja alla dess brister), 2) och jag lovar inte att
läsa hur mycket som helst, 3) jag förbehåller mig rätten att vara hård
(men i gengäld är jag ärlig).
Joachim skickade mig fyra noveller, men jag hoppar helt över tre av
dem. ("Hubert" hade rätt snäppig dialog, "Mästaren" hade stilistiskt
rätt bra inledning men märkligt slut; ytterligare en var närmast en
kort prosadikt.)
Jag koncentrerar mig helt på "Att vissla, men inte kunna", som jag
uppfattar som mest ambitiöst av alstren. Vill någon annan se novellen
kan kanske författaren skicka en kopia per E-mail
(watchman@ludd.luth.se).
Novellen handlar om en uppfinnare, som tar fram en soldatrobot. Han
vägrar dock att lyda order från en maktgalen militär, och "råkar" ut
för en trafikolycka från vilken bara hans hjärna kan räddas.
Uppfinnarens hjärna opereras därför in i hans egen robot, som helt och
hållen står under militärens befäl. Han har blivit instängd i sin egen
skapelse.
Först några formalia. Författaren måste lära sig styckebrytning och
interpunktion. Flera meningar låter han avdela med komma. Kompletta
satser skall avdelas med punkt. Efter ett här-kommer-det-kolon skall
följa: liten bokstav. Tankestreck bör nog antingen vara dubbla eller
ha ett mellanslag efter. Versaler som accentuering bör undvikas. (Det
finns kursiv accentuering i manuset! - varför används inte den hela
tiden?)
Strömbergssons styckebrytningar är ett kaos! Så här funkar det: man
bryter ett stycke med ett radbyte, utan extra blankrad emellan, och
med inledande två (eller fler) blanksteg (radindrag) på den första
raden i det nya stycket. Som i Virkbilagan. En del tycker att man
skall bryta stycken med blankrader, men a) då skall man göra det
konsekvent, och b) skönlitteratur skall inte skrivas på det viset.
Manus som skrivs ut på papper skall ha radindragsbyten, annars kan
förlagets lektör inte korrekt räkna ut manuslängden.
Strömbergsson bryter styckena litet hur som helst. En ny replik är
alltid ett nytt stycke. Men han använder inte någon särskild
styckemarkering för dem. Mellan vissa stycken har han blankrader,
mellan vissa inte.
Skälet till att jag tjatar om formalia är att den ung författare som
vill få verk antagna har samma chans som en snöboll i helvetet om
manus och texter inte ser formellt korrekta ut. Formella utseendefel
på manuset skriker "AMAT\R!" åt en tänkbar läsare - t ex en redaktör
som omedelbart slutar läsa. Formellt slarviga manus kan kanske vara
bra ändå, men a) chansen är liten (den som inte funderat igenom på vad
sätt han skriver har nog inte funderat så mycket på vad han skriver
heller), och b) ingen, ingen kommer att orka att göra om manuset.
Förlag rättar inte interpunktionsfel, styckebrytningsfel, stavfel,
formuleringsfel - man refuserar istället!
Novellens stilistik har vissa lovande drag. Språket flyter rätt
hyggligt, men man hittar en del fel. I inledningen t ex: "Istället för
skinn var kroppens yta blankpolerad..." Det menas väl (något i stil
med): "Istället för att ha skinn hade kroppen en blankpolerad yta..."?
En dörrs gångjärn kallas felaktigt "hängen" i första stycket efter
första dialogen. (Tänkte författaren på "upphängningen"?)
Och som så ofta annars är stilen adjektivtung. Det talas om
"brinnande mål", "tittade hålögt", "stampande arbeta" osv. Om ett mål
är angeläget klarar en bra författare att tala om det utan att behöva
skriva läsaren på näsan att målet är "brinnande". (Vad är ett
"brinnande mål" förresten? Är det ett vrak efter en flygattack?
Författaren tänkte nog på "brinnande längtan". Ihopblandade idiom är
tyvärr vanliga.) Är någon trött kan man skildra det, snarare än att
tala om det med ett adjektiv ("hålögt"). Om någon klampar burust finns
det mer subtila sätt att säga det än med adjektiv.
På sidan tre i manuset finns en nästan oändligt lång dialog. Den bör
brytas upp.
Personskildringen är tyvärr dålig. Att Johnson är emot militärer
sägs rakt upp och ned. Varför inte SKILDRA det istället? Att General
Clarke är vedervärdig sägs också nästan lika rakt upp och ned. Varför
inte SKILDRA det?
Att tala om saker rakt upp och ned, eller referera, skall man
undvika. Så här kan skillnaden mellan att skildra och referera
beskrivas: ponera att man vill berätta att Pelle köpt fyra liter mjölk
på Konsum, men när han kommer ut blir han plötsligt sorgsen när han
tänker på sin fru som dog för fem år sedan. Att referera det blir:
Pelle köpte fyra liter mjölk på Konsum, men när han kom ut blev han
plötsligt sorgsen när han tänkte på sin fru som dog för fem år sedan.
Så här kan det SKILDRAS istället:
"Konsumkassen vägde tungt av fyra liter mjölk. Pelle krängde upp
dörren från Konsum med axlarna. Lisa brukade alltid köpa mjölken förr,
tänkte han. Och då plötsligt kom saknaden. Det var inte så många år
sedan Lisa gått bort. Han stod ensam på trottoaren i ett par minuter,
och märkte inte att..."
Förstår ni? SKILDRA, referera inte rakt upp och ned. Refererar gör
man bara i korta överföringspassager.
Intrigen är väl någorlunda. Men jag skulle ha givit den ett annat
tempo. Jag skulle nog ha börjat vid föredraget om robotens egenskaper
(och kortat det föredraget REJÄLT, förresten). Det som händer fram
till föredraget är antingen obehövligt eller kan skildras som s k
backflashes. Uppfinnarens antimilitäristiska inställning bör inte
göras till - i princip - ett fördrag, utan bör snarare etableras med
små bisatser här och där.
Att omedelbart antyda att generalen vill göra en militärkupp
försvagar slutet. Det bör bli klart först där.
Bilresan som leder till olyckan är dåligt inlagd. Att det sker en
olycka är ju nödvändigt för handlingen, men resan bör motiveras på
något intresseväckande (och intresseavledande) sätt. Som det nu är
väntar bara läsaren på förklaringen till bilresan, och blir inte alls
överraskad när det sker en olycka. Med en tydlig annan motivering,
blir olyckan mer överraskande och handlingen får mer spänning.
Skildringarna av sjukhusvistelsen m m och senare inoperation i
roboten, borde ha gjorts längre. Situationen med en hjälplös hjärna i
en robot rymmer f ö många intressanta uppslag, som inte alls
utnyttjas.
Det som kan hålla i den här novellen är intrigen. Men den bör
omarbetas i sin uppläggning. Språket, adjektivsjukan, interpunktionen
med mera måste omarbetas. Berättelsen bör skildra istället för att
referera handlingen.
Jag är ledsen, Joachim. Men jag gillade inte novellen.
NYB\RJARENS VANLIGASTE FEL:
1) Formella fel (felstavningar, fel ordval - t ex
ihopblandade idiom -, fel interpunktion, fel styckebrytning, m m).
2) Att referera istället för att skildra.
3) Intrigen. Antingen är intrigen olämplig och saknar dramaturgi,
eller så är den olämpligt tempogiven.
4) Att träna för litet. Anthony Burgess sade en gång att den som
vill bli författare bör skriva minst tre sidor per dag - dag efter
dag, om så bara för skrivbordslådan.
Tänk på det! Jag tycker att det är trevligt att folk skriver. Och
det är givet att man gör misstag i början. Men alla bör fortsätta
skriva. Utan att försöka kan man inte lyckas. Utan att göra fel kan
man inte bli bättre.
NETWRITERS ÄR EN E-lista för författare, startad i Finland.
Jag har ju formellt startat en E-lista för SF-
Författarsällskapet, men aldrig fått någon trafik av intresse på den.
Därför är rekommenderar jag Netwriters istället, som redan fått rejält
med trafik. Litet info saxat ur listredaktörens presentation:
The Net Writers' mailing list can be found at the Finnish Educational
Network at site Net-Writers@Lists.EUnet.FI. So all mail sent to that
address will forward to all the members of the list.
All commands regarding the Net Writers list should be sent to
Majordomo@Lists.EUnet.FI. (E g:)
- subscribe net-writers <your address> (OBS! S] G]R DU MED!)
- unsubscribe net-writers <your address>
- who net-writers Lists who are members of the list.
- help
New members are always welcome so if you know a friend who writes...
Some of you might like to keep this more closed and I agree with that,
but the maillist is free of charge only as long it's free for all in
the Internet community. Of course some requirements can be set, but
they should be possible to be fullfilled by anyone really wanting to
join.
Even as the maillist well functions as a 'member list' I would also
gratefully receive a very short 'quick-intro' from all of you. That
should not be more than 4 lines in lenght. Here is an example to show
what I mean:
- gfawalf@freenet.hut.fi
"A 18 year old Finlandian. Mainly fantasy oriented, but sci-fi is
cool also. Greatest influences: Tolkien & World Mythologies. A
'professional' scout when not writing..." Languages: Finnish,
*English, Swedish, German, Japanese
Something like that. So your real name and your preferred mailing
address and then 3-4 lines of description -- so that a total stranger
can quickly get a faint view of what you are like. I'd like to receive
these from all of you so that I can later compose a member list to for
you all. That would serve as a quickie to see what people you like to
'talk' with. I could even organize it so that you could check under
the fantasy-header or the science fiction-header (or whatever) and see
people with similar interests.
The group should be for amateur writers wanting to perfect their
writing -- that should however not lead to a restriction. So reading
other peoples writings and critique on them should be the main
function of the group.
Each work that is sent to the group is copyrighted to the author and
should not be used or redistributed without the authors (personal)
permission. There should be a trust between members that no-ones works
are misused.
English should be the main language of the group, but personally I
wouldn't mind using Finnish once in a while since we have some other
Finnish members aswell. Well, I can always use personal mail. If we
found large groupings of non-English people we could possibly form
little groups with other languages that would work without the
maillist.
At the beginning no limits to posting is to be set, but if the
maillists volume grows to many messages a day we should possibly take
in use a limit of messages in week or use more
personal mail.
Always 'respect' other peoples works. They have after all done a
great deal to get them to be as they are. Remember that all are not as
seasoned writers as you are...!
Send questions to: gfawalf@freenet.hut.fi (Tuomas Toivonen)
Finger above address to receive a short info document
---------------------------------------------------------------
Stå inte bara där och GAPA - gå med i SKAPA!
---------------------------------------------------------------
Avs:
Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@stacken.kth.se
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:19-Apr-94
