Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #21
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Mon Oct 25 07:23:04 1993
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.2/8.6) with SMTP id HAA05917 for <matoh@lysator.liu.se>; Mon, 25 Oct 1993 07:22:59 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (5.65c8-/1.2)
id AA24042; Mon, 25 Oct 1993 07:22:18 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA21318; Mon, 25 Oct 93 07:21:50 MET
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Mon, 25 Oct 93 05:19:02 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 21 (E-zine)
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <67gyBc7w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Mon, 25 Oct 93 05:07:28 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: RO
Notes: To Finnish receivers; if you don't read Swedish, ignore this. Unless
you LoC this is your first and only trial isssue.
Alla: Detta är ett experiment med att utge ett fanzine både elektroniskt
och på papper, på en gång. Virkbilagan 21 kommer också i nästa SFF-sändning,
på papper. Nr 22 får du om du skickar ett mail och säger till; du får
gärna kommentera innehållet i nr 21, men det behövs inte. Nr 22 är redan på
gång och kan komma när som helst. Är du ointresserad behöver du inte göra
något alls; du stryks automatiskt ur listan om du inte svarar. Virkbilagan
är inte "seriöst" fanzine, utan bara avsett för allmänt småprat. --AE
Läs med minst ca. 75 teckens bredd!
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
-------------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #21 - en högst personlig utflykt i virkligheten i form av ett
litet science fiction-fanzine av Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116
31 Stockholm, E-post ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges på papper i liten
upplaga och sänds även till några som E-post. Nästa nummer får du om du
skickar ett LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga). Copyright (c)
Ahrvid Engholm 1993; Virkis är inte "shareware" och du får inte sprida den
vidare utan att fråga om lov. Kolla även in SF-Journalen (skicka
returporto för ett provnummer). Bekämpa främlings-fientlighet -
desintegrera invaderande BEM:ar! Hur, men vart? TROF,THOE&TPOB (93-11-17)
-------------------------------------------------------------------------
DETTA VIRKBILAGAN äR det första numret sedan början av januari 1981.
Så låt mig förklara. För många år sedan roade sig dåvarande
Stockholms-, Nybro- och Hallstafandom med att ha en hemlig s k APA, som
kallades Gurka. Mitt fanzine i Gurka hette ofta Virkbilagan, och det var i
den sista Gurkasändningen, nr 50, som Virkis nr 20 kom. Från början utgav
jag ett karbonfanzine som hette "Fanner" och kompletterade sedan det med
"Fanners Virkbilaga" (ibland "FFV:s Virkbilaga"). Titeln förkortades till
Virkbilagan, eller Virkis.
Virkbilagan är till för att virka med tankar och lösa trådar. Eller man
kan kalla den en utflykt i virkligheten.
Jag satt härom dagen och läste om en massa i Gurka och såg då Virkis.
Det var oerhört fascinerande att läsa vad man tänkte på för 14 år sedan.
Zinet var stundtals som en liten dagbok, och det fanns många roliga
episoder att återuppleva. Jösses, beskrivningen av den fantastiska
fanniska färden Fabula-Borås-Alingsås-Alcocon 1980 (även tryckt i Der
Leuchtturm) kan fortfarande framkalla tårar (skratt- och andra)!
Jag tänkte att det kunde vara dags att återuppliva Virkbilagan. Det är
så sällan jag nu för tiden utger ett "vanligt" fanzine. Det har mest
blivit SF-Journalen för hela slanten. Jag lovar inget om utgivningstakten!
Virkbilagan kommer att tryckas upp i liten upplaga med enklast tänkbara
layout. Det kommer också parallellt att distribueras elektroniskt. För att
få kommande nummer - av pappers- eller E-upplagan - måste du höra av dig.
Du kan skriva ett LoC, skicka ett fanzine, eller skicka något annat
lämpligt. (Vad som är lämpligt avgör jag.)
--------------------------------------------------------------------------
Hjälp! Jag är fånge i lino-fabriken!
--------------------------------------------------------------------------
FANDBOKEN OCH MIMOSA var skälen till att jag satt och tittade i Gurka.
Dels gjorde jag research till Fandboken. Dels gjorde jag
research till en ny artikel för Mimosa. Detta amerikanska Hugovinnande
fanzine (två år i rad!) hade i sitt senaste nummer en fanhistorisk artikel
av mig om hoaxes i svensk fandoms historia (Marvyn de Vils dödelsedag, Bob
Weber, Claus van Link, Birgitta Strand m m - men jag stavade van Links
namn fel, vilket grämer mig; jag skrev om hoaxen ur minnet). Artikeln
kommer så småningom i SF-Journalen, översatt till svenska.
Mimosas redaktör Dick Lynch tyckte att det var en riktigt kul artikel
och ville gärna ha något annat ur den wittra SveriFandomens fannaler. Då
kom jag tänka på Gurka och jag har nu skrivit en lång, lång artikel om
denna hemliga APA. Mimosa har fått ett utkast, men jag vet inte än vad man
tycker om artikeln; jag tror den blev rätt rolig och den kommer också i
SF-Journalen så småningom.
Fandboken är ett annat projekt som jag det senaste halvåret jobbat
mycket med. Det är en svensk fannisk ordbok och fancyclopedi. Det började
egentligen redan 1986 då jag gjorde en ganska kort version (ca. 50 K) som
t o m gick ut i korrektur till en del fans. Någon enstaka gång sedan dess
har jag suttit ned och jobbat vidare med den och i vintras återupptäckte
jag filen som nu var på ca. 100 K. Eftersom Conscience var på gång tyckte
jag att det kunde vara kul att ha något riktigt ordentligt att utge till
kongressen. Under våren jobbade jag tidvis rätt intensivt med att utöka
Fandboken och till Conscience hade jag 375 K text. Den delades ut på
diskett som ett supplement till programboken, för alla som betalade för
två dagar eller mer. Nyligen har jag utgivit en version på ca. 410 K som
skickats ut via Internet, spritts på BBS:er och också ligger på Lysators
förnämliga Sf-Textarkiv (ftp.lysator.liu.se /pub/sf-texts/swedish_fandom).
Just nu har jag en version på 470 K som dock ännu inte är spridd. Det är
nästan en och en halv roman-längd - nåja, från den gamla goda tiden då
romaner var på 160 sidor minus dammsidor. Jag jobbar vidare; jag har just
skrivit till en hel drös gamla fans och bett dem komplettera Fandbokens
info. (En del av dem får Virkbilagan också: glöm nu inte att skriva!)
Reaktionerna har hittills varit mycket positiva. Steve Glover i England
tyckte att Fandboken borde översättas till engelska. (Det sade han trots
att han själv inte kan svenska; han tyckte bara att Fandboken såg djäkligt
kul ut från de enstaka engelska fraser i den han kunde snabba upp.) Jag
jobbar vidare med den och jag tror att jag har material för åtminstone 100
K till. När jag börjar bli nöjd och nått en bit över en halv megabyte
kommer jag att på något sätt trycka upp Fandboken och sälja den, men hur
vet jag inte. (Jag kan inte ordna fotostatkopiering av så mycket. Offset
blir för dyrt. Kanske kan Janne Wallenius trycka billigt i Estland?
Stilenligast vore annars att stencilera den.)
Min förhoppning är att Fandboken år från år skall fortsätta utvecklas
och bli Den Definitiva Guiden till fandom i Sverige och i viss mån Norden.
Den skall också vara roande. Jag försöker formulera texten på ett roligt
sätt, och väljer gärna ut roliga episoder och anekdoter som uppslagsord.
SVENSKA HACKADEMIN äR ett sällskap som har möte varje tisdag.
Hackademin har mötts utan avbrott varje tisdag sedan 1983 eller
84. Nils Segerdahl som grundade det hela kommer inte riktigt ihåg när. Jag
har varit med sedan ca. 1988. Det började med att Nils samlade folk på Zum
Leo, en tysk krog på Tegnergatan (nedlagd omkring 1990, då vi flyttade
runt ett tag, t ex Cassi vid Karlaplan, Tullkrogen vid Skanstull och nu är
vi på Tre Backar, Tegnergatan). Han brukade äta lunch där när han pluggade
och ville ha informella kvällsträffat för sina kompisar.
Nils är en gammal sf-fan (en gång i tiden känd som Nisse SeMla) och de
flesta som träffas på Hackademin är också det. I stort sett hela
Conscience 93-kommitten var hackademiker. Nils grundade
Tolkiensällskapet Haradrim, och hjälpte till med både Sercon och King-Con
82.
Jörgen Städje är stadig deltagare; är aktiv i Haradrim, var aktiv i
Tekniska Högskolans Hitch-Hiker's-klubb (IGLK), har hjälpt till med några
coner (Nasacon och jordnötsloppet, Conscience) och redigerar när andan
faller på Hirgons Snugga.
Thord Nilson kommer också (alltid för sent, vilket blivit ett internt
skämt); han är aktiv i Haradrim, gick på IGLK, sysslade med jordnötsloppet
(det var han som byggde alla apparater) och har gått på en del coner.
Lennart Regebro var ofta på Hackademin innan han flyttade till Norge;
han var medarrangör för Conscience och gjorde några avgörande insatser;
läser också mycket sf.
Henning Croona är en stadig hackademiker; också han hjälpte till med
Conscience, och han är sedan gammalt en trogen sf-läsare; efter Hackademin
samlas vi ofta hemma hos honom för att titta på Star Trek (The Original
Series, som faktiskt fått en förlåtande ålderdomlig patina och inte är
*så* dålig).
Per Lindberg, mer känd som TMP (The Mad Programmer), tillhör också
stamgästerna; han är en legendarisk figur. Han var en av datorklubben
Stackens första ordföranden, han utgav Hackerbladet (ett enormt roligt
fanzine för hackers), han skrev den svenska hackerordlistan SWEHACK, osv -
TMP är ett begrepp, helt enkelt. Han har prenumererat på SF-Journalen
sedan början av 80-talet, är en hängiven sf-fan, och har gått på många av
mina Contacter och Fjärde Juli-Fester. Han startade också IGLK -
Intergalaktiska Liftarklubben.
Och så jag. Vi är åtminstone sju personer som är sf-fans i Hackademin.
Den ende stadige besökaren som inte är sf-fan (men han har viss förståelse
för genren, dock) är Thomas Nyquist.
Hackademins sammanträden är mycket givande. Alla är välkomna, och de
börjar kl 18.00 (slutar omkring 20.00). Vi äter mat och tar några öhl (i
varje fall jag - en del kör bil och tar lättöl). Vi snackar om allt
möjligt: sf, datorer, teknik, vetenskap, ibland politik, osv. (Det är kul
att höra Jörgens humana åsikter om kriminalvård: "Jag fattar inte varför
man skall dalta med fångarna. Lås in dem på vatten och bröd och släng bort
nyckeln, så är vi av med dem.")
Alla är som sagt välkomna, men det får inte bli för många! Det har visat
sig att Hackademin när mötena blivit för populära helt enkelt flyttat till
en annan restuarang utan att tala om det för andra utom kärngruppen. Det
är i och för sig inte så kamratligt (tycker jag, ärligt) men jag bestämmer
inte. Andra har bestämda åsikter om att man skall kunna prata i lugn och
ro utan att skrika.
Purister tycker nog inte det här är fandom. Jag kan påpeka att de flesta
hackademiker har varit med i fandom sedan 70-talet så denna fangathering
har mer fanår bakom sig än de flesta gatheringar. Det är en liten inne-
fandom för sig. Och Hackademin är helt nöjd med att vara för sig.
Jörgen tycker inte att sådana här fanfejdpersoner som bl a Bellis är så
kul, så den typen av fandom är inte så välkommen till Hackademin. Hans
lösning på problemet lyder: "Jag fattar inte varför man daltar med honom.
Lås in honom på vatten och bröd och släng bort nyckeln, så är vi av med
honom."
--------------------------------------------------------------------------
"Jag kommer inte för sent. Jag kommer sex dagar och 23 timmar för tidigt
till nästa veckas möte" -- Thord Nilson på Svenska Hackademin.
--------------------------------------------------------------------------
DEN EKONOMISKA KRISEN har i länge hemsökt oss. Jag blir så förbannad.
Jag betraktar mig som liberal, men när man ser hur folk betett
sig i bankskandaler och fallskärmsaffärer och fastighetsspekulation så
drivs man onekligen åt vänster inom liberalismens fält.
Pellejönsarna med yuppienallar spekulerade bort 200 miljarder kronor åt
oss på fastigheter. Man betedde sig ungefär som om det var spelet
"Monopol" där man kan köpa Norrmalmstorg och sedan placera sina pengar i
små röda hus. För dessa omogna töntar var verkligheten inte mer än ett
spel, pengar var som monopolpengar, och andra människors välstånd och
trygghet kastade de villigt tärning om.
Bankerna gick på knä när bubblan sprack - deras villighet att låna ut
pengar till eländet överträffades endast av deras entusiasm för att ge
inkompetenta chefer rikliga avgångsvederlag - och staten har fått ta
smällen. Samtidigt kämpar vi med ett budgetunderskott på över 200
miljarder.
Den som försöker inbilla folk att helt oreglerad marknadsekonomi är
lösningen på allt har tappat all trovärdighet i krisens spår. En marknad
måste faktiskt ha en viss övervakning, vissa gränser som samhället med
styrmedel håller den inom. Vi behöver vara resa till Ryssland för att se
vad ohämmad och framför allt ointelligent marknadsekonomi kan ställa till
med.
Problemet är att människor är giriga. Girigheten gör att s k
"marknadsaktörer" (som det så fint heter) går till excesser i att ta
chanser för att tjäna ännu mer pengar. De har ju ändå inget att förlora;
den flotta villan står på frun och några miljoner finns ju alltid i
Schweiz. Detta gör att marknader inte är rationella balansssystem -
snarare är de kaossystem. Små skiftningar kan snabbt, särskilt i den
datoriserade handelns tidsålder, leda till enorma självsvängningar.
Vi skall ha marknadsekonomi där marknadsekonomi passar. Men vi skall
hålla ögonen på marknaden och styra den. Jag brukar jämföra en marknad med
en bilmotor. Den rena marknadens förespråkare brukar hävda att om man
startar motorn och bara tillför den bensin så går den hur länge som helst,
av sig själv; marknaden har dessutom inga externa konsekvenser. Vi vet
dock alla att bilmotorn då och då bryter ihop. Den måste servas. Vi måste
fylla på olja och kylarvatten. Packningar skall bytas ibland. Vi måste
hålla koll på den. Och när motorn går har den externa konsekvenser -
avgasarna till exempel - som vi måste parera. En marknad är betydligt mer
komplicerad än en bilmotor - och om inte ens en bilmotor är ett i evighet
fungerande, konsekvenslöst, självreglerande system, hur kan man då tro att
en marknad är det?
Det finns så mycket korkat som händer i Sverige just nu att jag inte ids
nämna allt. Såsom "marknadsanpassning" har t ex Televerket privatiseras.
Det är högeligen puerilt att tro att det kommer något gott ur att göra ett
monopolföretag svårare att reglera med politiska beslut. Telias chef Tony
Hagström har blivit som en kalv på grönbete och har genast förklarat att
teleavgifterna "måste höjas"; en fördubbling för lokalsamtalen har han
anytt, och då större delen av alla teleräkningar är lokalsamtal inser alla
konsekvenserna. Det är idioti att låta ett monopolföretag själv sätta sina
priser.
Telia (eller Luria, som en del säger, från Lurverket som har alla
telefonlurar) påstår i annonser att lokalsamtal är underfinansierade. Jag
bad f d Televerkets informationsavdelning om beräkningarna som låg till
grund för detta påstående - men de vägrade man lämna ut. Jag tror inte på
Luria: Nu heter det att lokala teletrafik är underfinansierad. Många minns
kanske hur det för några år sedan hette att fjärrtrafik var
underfinansierad, när avgiften för att installera telefon i landsorten
skulle höjas med flera tusen procent. Jag skall inte inveckla mig i
budgetmässigt finlir, men man kan konstatera att bägge påståendena inte
kan vara samma på en och samma gång: fjärrteleoperande kan inte vara
underfinansierat *samtidigt* som lokalteleopererande. Det går inte!
Skälet till att Telia planerar att skinna sina kunder är ett helt annat:
man agerar enligt Parkinsons lagar.
1) Organisationen bara skall expanderas, oavsett om det är meningsfullt
eller ej. Och för det krävs pengar.
2) Organisationen skall dessutom såsom om den är en egen levande
organism säkra sin egen överlevnad. Fjärrtrafiken är konkurrensutsatt, så
därför skall Telia ta in övervinst på sin monopolmarknad (lokalsamtalen)
för att kunna dumpa priserna på fjärrtrafiken och slå ut konkurrenter. På
så vis överlever organismen.
Telia hävdar att man har "socialt ansvar" - skit i mina brallor att man
har. Man har de senaste åren introducerat s k 071-nummer som numera
omsätter ett par miljarder, netto. Det finns inget socialt behov av dessa
nummer. Det är ingen "samhällsviktig informationstjänst". Det som sägs i
071-telefonsvarare är i bästa fall menlöst pladder från Malena Ivarsson
och i sämsta fall oändliga rader stönanden från "kåta, villiga Susanne".
Det är bara rent strunt, introducerat för att pungslå folk på pengar.
Barnfamiljer har i många fall råkat illa ut pga orimligt höga
teleräkningar orsakade av barnens ringande till 071.
Det är symtomatiskt för dagens samhällsklimat att Luria, liksom
yuppinallarnas hussar, går in för att lura folk på pengar. Det gäller
enbart att optimera sin vinst.
FANFEJDERNA HAR JU dominerat svensk fandom i många år.
Vi hade först Harjufejden från Swecon 85. Sedan SEFF-skandalen.
Sedan kom bland annat Holger Eliasson Vs. Kristin Thorrud och Lotta Rönn
Vs. Mikael Jägerbrand. Ett halvdussin mindre fejder icke att förglömma.
Det hela har lett till en djup aktivitetskris för Gamla SveriFandom.
Jag tror inte fejderna kommer att sluta; en del rymmer sådant
sprängstoff att de säkerligen kommer att flamma upp igen av och till.
Däremot verkar det sent omsider trots allt som om SveriFandom visserligen
långsamt men ändock börjar höja sig från sin djupa ebb. Det är något fler
fans nu, det kommer *något* fler fanzines men det kommer aldrig att bli
någon jätteström av två skäl:
1) Postverket håller på att ta död på småtidskrifter genom sin
portopolitik; från nyår blir det moms på porto och fanzines blir för dyra
att utge. 2) Allt fler kommunicerar via E-post och datorer. Jag och Ben
Roimola i Finland startade för två år sedan en E-postlista för sf-fans i
Norden: NESFAD. Den har nu ca. 200 mottagare; ca. 70 sf-fans i Sverige kan
nås via E-post. Om några år kan vi nå tusentals sf-fans i Norden via E-
post (Internet där NESFAD distribueras växer med 100 procent om året). Då
portot är så dyrt tvingas folk helt enkelt att förlita sig på E-post, vare
sig de vill det eller ej. Ett E-fanzine kostar några ören att skicka ut.
Det är en väsentlig skillnad.
Man kan fundera på vad den nya fandom som kommer blir för någon. Jag
tror inte E-postutvecklingen i sig är av ondo. Många fanniska fans har E-
post, särskilt i utlandet (Mimosas Dick & Nicky Lynch, STETs Dick & Leah
Smith, Ansibles Dave Langford, m fl) och använder mediat med förtjusning.
Däremot kan vi förvänta oss mer s k mediafans. Det viskas om att en svensk
Star Trek-klubb skall startas - en sådan har startats i Finland och fick
500 medlemmar på bara några månader.
Vi äldre fans som tycker att fandom bör syssla med skriven sf och sådana
esoteriska ämnen som fanhistoria får det svårare. Vi kanske kan hoppas på
att media-fans kan förmås att också utveckla en fannisk ådra. Jag tänker
till exempel på de två Star Wars-fansen Jonas Söderblad och Lars von
Laserstråle, som drev Rebellalliansen med 400 medlemmar. De var därjämte
utmärkta fanniska fans, var med i Gurka och fyllde högt ställda
fanniskhetskrav.
Det blir intressant att se vart fandom är på väg. Det är kanske dags att
återuppliva denna programpunkt till nästa kongress?
--------------------------------------------------------------------------
"Har filket inget att dricka? Ge dem corflu!" -- Marie Fantoinette
--------------------------------------------------------------------------
EN KALCON 8 INTRäFFAR i Västra Frölunda 6 november. Du kommer väl?
Jag skall dit (om inte något 100% oväntat och 102% viktigt dyker
upp). Kalconerna brukar vara mycket trevliga. Ring Inge R L Larsson (031-
24 99 92) för mer info. Jag missade de första Kalconerna, men när jag väl
börjat gå på dem upptäckte jag att jag faktiskt missat något skoj.
För det första fixar Mia von Matern alltid god mat. Kongressavgiften är
100:- (140:- för den som inte är medlem i Club Cosmos) och för det vågar
jag lova en bastant måltid. Man brukar också ha öhlbar med
pilkastningstävling, en videohörna, auktion, roliga föredrag, frågesport,
med mera.
Det var på en Kalcon som jag köpte en hel kasse sf-böcker för, tja, jag
tror det var en femtiolapp. Den som sålde ville bara bli av med det. Har
man en auktion får du inte missa den!
Det var också på en Kalcon som jag faktiskt vann en frågesport om sf och
fick en ministatyett av en kalkon som förstapris. En del tror att den som
sysslar med fandom glömt sina sf-kunskaper, men det är inte sant.
Det var på en Kalcon som jag senast stötte på KG Kindberg. Det var kul
att prata med honom om gamla Häpna! Kalconerna har en tendens att dra till
sig en rad fans ur det "äldre gardet". De som bor i Göteborg kan man räkna
med kommer.
Conen brukar pågå ungefär en kväll - och sedan följer normalt en
efterfest hemma hos Inge eller Kjell. Där kan man sitta och skåla med
Gabriel Setterborg och höra om hur han som "Eric Crane" skrev pulp-sf.
Kjell drar roliga historier från underhållningsbranschen medan Inge
skrattande berättar om hur vetenskaplig tidningsutgivning fungerar i
Norge.
är man i Göteborg hela helgen kan man dessutom gå ut på den vackra,
charmiga staden som i sanning är Sveriges framsida. Gnisslet från
spårvagnarna får hjärtat att bulta snabbare. På Stigbergstorget, vid
Linngatan och i Haga finns en del bra antikvariat. Bo Leuf har dock
numera dragit till Malmö med sf-butiken Daggskimmer.
Jag har många minnen från Göteborg, även om jag inte besökt staden så
mycket på senare år i takt med att dess fanaktivitet minskat. Jag minns
till exempel Sprängkullsgatan 23 B där David Nessle och Helena Eriksson
bodde på ett rivningskontrakt. Av skäl som kan få en att rodna som rött
korrekturlack kallades den för Sprängknullsgatan. Tom och Titti Benson
bodde också där. Benson tycks ha sysslat med så mycket knäppa grejor att
"säregen" bara är förnamnet för hans existens. Det var ett fanniskt
centrum, ett litet slanshack.
På Sprängkullsgatan minns jag att SFF en gång hade en
sändningsutskickningsfest som var så lyckad att jag inte minns ett dugg.
David har den här lilla grejen om sopor och disk. Hans disk inte bara
muteras och få eget liv, utan de yesultriska organismerna hinner dö av
ålderdomssvaghet innan han förbarmar sig över den. Om ni föreställer er en
bisarr framtidsslum av det slag han brukar ha i sina serier får ni en
ungefärlig uppfattning om diskens konstitution.
På Sprängkullsgatan hade han en fyrarummare och det gav honom helt nya
experimentmöjligheter ifråga om sophantering. Vad han gjorde var att
ställa alla sopor i innersta rummet istället för att gå den långa vägen
till gårdens soptunna. När soporna gjort det till Sprängfullsrummet
evakuerade han allt av värde och stängde dörren. Sedan började han på
nästa rum. Det sägs att David Nessle på så vis fyllde rum efter rum med
sopor och till slut evakuerat sig till köket. Jag vill minnas att Helena
tröttnade långt innan det gått så långt. Hon blev istället poet, och i
hennes drapor om ångest och mänsklighetens lidande hör jag återklang från
The Garbage from Outer Space. Små stänk av soja finns också i hennes
lyrik.
Det var också i Göteborg som Kjell Waltman med en filterförsedd
kaffebrygare räddade helgen sedan Maths Claesson dängt en kasse med röd-
och vitvaror i en pelare. Samme dr Bruce Banner som för övrigt fritt
förser sig ur andras kylskåp med samma varor, bara de är förefintliga och
helt oavsett vad ägaren har för åsikter.
Och vem minns inte paret Maahrs barnuppfostran i Club Cosmos klassiska
klubblokal på Majorsgatan? Deras nyfödda baby fick dricka öhl istället för
barnmjölk. That's the spirit! I yttre rummet fick man huka på sig för att
inte få en dartpil i huvudet, och i mellanrummet var det än mer
livsfarligt: där satt rollspelarna.
Det var i Göteborg som jag guidade på en fannisk spårvagnstur under en
av de första Göconerna. Jag kunde minsann allt om alla platser av sf-
fanniskt intresse i Götet. I Slottsskogen finns t ex Björngårdsvillan där
en Götcon hållits. Tyvärr härskade IOGT över stället, så alla samlades på
toaletten och hade party.
Det var också på en utflykt Göteborg-Fredrikshavn för att posta en SFF-
sändning, som vi lyckades att missa Göteborgsfärjan tillbaka, både en två
och tre gånger, trots att vi hela tiden fanns vid färjeterminalen.
Förresten: är det någon som vet hur lång snoppen är på Poseidonstatyn
vid Avenyn? Det var en kille på Internet som ville veta det.
Alltså, Göteborg är stället man skall åka till. Där händer alltid något
wittert. Men ta inte med dig kameran. Det råder fotoförbud i stan, enligt
polisstadga 1984, moment 22.
-------------------------------------------------------------------------
När M*KAEL J*GERBR*ND försökerg ö r a l a y-o u t s t å r ty
pografin s-t-i-l-l-a. (gAMMALT d j u n g e - lordspråk.)
-------------------------------------------------------------------------
Du får detta pga:
( ) Tack för ditt brev.
( ) Tack för ditt zine.
( ) Tack för ditt frimärke.
( ) Jag bad dig om tips till Fandboken!
( ) Du får det väl på Kalcon?
( ) Du är hackademiskt lagd.
( ) Skicka mig:.......................
(Jag menar, vill du ha något mer?)
( ) Tomten bor i Tomteboda!
(x) DU FR HR ETT PROVNUMMER AV E-UPPLAGAN!
(Hr av dig om du vill ha mer.)
Avs:
Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas gata 29
116 31 Sthlm
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:25-Oct-93
