Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #33
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Thu Jan 20 18:56:44 1994
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5/8.6.5) with ESMTP id SAA17947 for <matoh@lysator.liu.se>; Thu, 20 Jan 1994 18:56:38 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01)
id SAA06844; Thu, 20 Jan 1994 18:55:51 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA20062; Thu, 20 Jan 94 18:56:12 +0100
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Thu, 20 Jan 94 06:05:18 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 33
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <FiqFgc2w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Thu, 20 Jan 94 06:02:14 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R
Content-Length: 17493
*****************************************************************
* Glöm inte Contact 94. Det är 15-årsjubileumspartyt för Virkbi-*
* lagans systerzine SF-Journalen! \l, snacks, trevligt folk, da-*
* torer, video, m m. Datum är lördagen 29/1, 19.00, plats Nya *
* Epicentrat (Renstiernas Gata 29). Alla är välkomna men av pla-*
* neringsskäl krävs föranmälan (till ahrvid@sfbbs.edvina.se). *
*****************************************************************
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
----------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #33- ett litet science fiction-fanzine, från Ahrvid
Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se.
Utges parallellt i E-upplaga och på papper; finns också hos
ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och SU-Kom i mötet
Virkbilagan. Skicka LoCs och/eller eget zine i trade. (C) A Engholm
1993; Virkis är inte "shareware"; sprid den ej vidare utan att fråga
om lov. Prova även även SF-Journalen (frim för provnr). Skriv för
glatta livet! TROF,THOE&TPOB (94-01-17)
----------------------------------------------------------------------
DENNA VIRKBILAGAN ÄR annorlunda.
Det är nämligen inte enbart det superfantastiska, otroligt
populära, och makalöst makabra chatzinet som alla vant sig vid.
Virkbilagan är denna gång även bidrag till och officiellt organ för:
----------------------------------------------------------------------
SSS K K AAA PPPP AAA Amatör
S S K K A A P P A A Press
S K K A A P P A A Alliansen
S KK AAAAA PPPP AAAAA För
S K K A A P A A Science
S S K K A A P A A Fiction
SSS K K A A P A A Författare
----------------------------------------------------------------------
Detta tarvar litet förklaringar. Till att börja med kan konstateras
att Virkbilagan normalt är ett litet ganska veckovis utkommande
pratfanzine, som jag skickar ut elektroniskt och dessutom i en liten
fotostatkopierad upplaga. (Just nu ligger jag efter i distributionen
av den tryckta upplagan...)
SKAPA är en s k APA, sf-slang för Amateur Press Association (det kan
översättas till Amatörpressallians), startad av svenska SF-
Författarsällskapet, genom undertecknad. En APA är ett
samsändningsorgan för små fanzines. Medlemmarna gör sitt fanzine i ett
antal exemplar, sänder in dem till en central utskickare, som
sammanställer en sändning av APA:n.
SF-Författarsällskapet i sin tur är en liten klubb för folk som
gillar att skriva sf, fantasy eller horror, som funnits i ett par år.
Sällskapet utger ett medlemsfanzine (redigerat av Mika H Tenhovaara)
och har litet andra aktiviteter, bl a SKAPA.
Detta är reglerna för SKAPA:
1. SKAPA (SKriv-APA) är en samsändningsorganisation för
minifanzines, manus och andra typer av meddelanden som handlar om
skrivandet av sf, fantasy eller horror. Det kan vara noveller,
novellfragment, dikter, kommentarer till andras noveller, artiklar med
skrivtips, och dylikt. Meningen är att medlemmar skall kommentera
varandras bidrag.
2. SKAPA utkommer varannan vecka, och varje medlem måste bidra med
minst två sidor i 12 ex senast tisdagen utgivningsveckan. Bidrag kan
vara karbonkopierade, fotostatkopierade eller mångfaldigade på annat
sätt. Den aktuella sändningens redaktör kan bevilja befrielse från
medarbetarkravet på grund av sjukdom, längre resa eller force majeur.
Med sitt bidrag skall medlem bifoga aktuellt porto för 100 gram B-
post.
3. Sändningar utsänds senast fredag den aktuella utsändningsveckan
av en sändningsredaktör. Redaktörsskapet cirkulerar bland medlemmarna
enligt bokstavsordning på deras efternamn. Redaktören skall häfta ihop
bidragen till en sändning och meddela namn och adress till näste
sändningsredaktör. En deadline skall meddelas som skall vara tisdagen
två veckor efter senaste deadline. Finns färre än tolv medlemmar kan
upp till tolv sändningar ändå häftas ihop. Den aktuelle
sändningsredaktören kan dela ut överbliva sändningar för att värva
medlemmar. Gamla medlemmar som vill återiträda bör erbjudas att i mån
av tillgång erhålla gamla sändningar mot returporto.
4. Högst tolv personer kan vara medlemmar i SKAPA på en gång. Den
som inte bidrar och inte heller fått beviljad ledighet förlorar sitt
medlemskap. Han/hon kan återvinna medlemskapet omedelbart genom att
bidra till nästa sändning, om det inte finns en väntelista. Då hamnar
han/hon på väntelistan.
5. är fler personer intresserade av medlemskap än SKAPA har platser
inrättas en väntelista. De placeras på väntelistan i den ordning de
anmält intresse. Första namn på väntelistan inträder i SKAPA om det
uppstår en vakans, och alla andra på väntelistan flyttar ett steg
uppåt.
Ursprungligen sade jag att SKAPA måste ha minst fem medlemmar för
att köra igång. Det är nu fyra - den femte, Tommy Silverros i Malmö,
som lovade bidra har hittills inte skickat in utlovat bidrag. Du får
ändå ett ex av SKAPA, Tommy, men till nästa sändning gör du bäst i att
bidra annars åker du ut.
SKAPA:s medlemmar är:
Ulf Berggren, Stridsbergsv 2, 163 38 Spånga
Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm
Tommy Silverros, Producentg 9, 214 82 Malmö
Rolf Strömgren, Skarpöv 21, 132 32 Saltsjö-Boo
Mika H Tenhovaara, Granöv 91, 151 64 Södertälje
Deadline för nästa sändning är TISDAGEN DEN 1 FEBRUARI. Skicka ditt
bidrag (minst TV] SIDOR I TOLV EXEMPLAR) till Ulf Berggren, som
sammanställer sändningen och skickar ut den. Bifoga returporto.
Därefter är alla medlemmar sändningsredaktörer i bokstavsordning på
efternamnet. (Det betyder att jag tar hand om sändning nr 3, såvida
ingen ny medlem med ett efternamn emellan mitt och Ulfs kommit till.)
Till SKAPA:s medlemmar är denna Virkbilaga ihophäftad med ett antal
bidrag. De som får Virkbilagan elektroniskt får förstås inte dessa
bidrag.
För att göra Den första SKAPA-sändningen litet tjockare stoppar jag
med ett par bidrag jag har haft liggande sedan 1986, som då skulle med
i APA:n Kulten. Bidragen förblev oanvända och jag vill inte ligga på
dem längre nu. Tyvärr minns jag inte alls vilka som skrev dem, och
bidragen är bara undertecknade med signaturer.
VILL DU Gå MED I SKAPA, KONTAKTA MIG! (ahrvid@sfbbs.edvina.se)
Det finns just nu ca. 7 platser lediga i medlemslistan. Får du ett
OK från mig - om att medlemslistan inte fyllts - skickar du därefter
ditt bidrag till Ulf Berggren.
Ett bra tips: Tommy Silverros sade att han tyckte utgivning varannan
vecka var litet för mastigt att klara av. Jag tycker att vi skall köra
med varannanveckas-utgivning åtminstone till att börja med, så får vi
se sedan. MEN SKRIV FLERA BIDRAG P] EN G]NG S] BLIR DET ENKLARE!
Mika har till denna sändning skrivit inte mindre än tre bidrag. Jag
förmodar att de är avsedda för tre olika sändningar (och jag skickar
vidare ett bidrag till Ulf för nästa sändning). Det är naturligtvis
betydligt enklare att någon gång då och då skriva flera bidrag, än att
verkligen göra det varannan vecka.
Till sist bara en ursäkt: jag är ledsen att SKAPA blivit försenad.
Det är jag som rört till det. Jag hann till att börja med inte få ut
SF-Journalen, där SKAPA utannonserades, i tid och då fick jag skjuta
på deadlinen. Efter den nya deadlinen åkte jag till Finland och blev
upptagen av mondänt arbete ett tag. Jag fick helt enkelt inte tid för
SKAPA.
I övrigt vill jag önska alla: VÄLKOMMEN TILL SKAPA!
INNEH]LLET I SäNDNING 1:
Virkbilagan 33, Ahrvid Engholm, 4s
Sekelskifte, novell av Ulf Berggren, 2s
Dikter, av Rolf Strömgren, 2s
Skriver 1, av Mika Tenhovaara, 2s
Kontaminerkonfession II, av okänd, 1s
Messias-komples-bulletinen 3, av okänd, 2s
TOTLALT: 13 s
Den som får Virkbilagan elektroniskt får naturligtvis bara se det
första zinet. Vill du se och få fler zines, gå med i SKAPA.
SKRIVANDETS TYPOGRAFI TÄNKTE jag här ta upp.
Mina bidrag till SKAPA blir troligen fler nummer av
Virkbilagan, och i varje nummer skall jag förstås ta upp något skriv-
relaterat ämne. Tidigare har jag i Virkis bl a berättat om novellens
dramaturgi.
ämnet har aktualiserats genom att jag nyligen varit inblandad i en
debatt om styckeindelning i E-konferensen swnet.svenska. Jag råkar
anse att man vid textproduktion skall markera nya stycken med
radindrag; andra menar att man skall använda blankrader. Jag står
naturligtvis på mig.
Virkbilagan använder alltid radindrag för nytt stycke. Det finns
flera skäl:
a) Radindrag är den vanligaste metoden, och är helt dominerande i
tidskrifter och böcker. Byråkrattext, t ex brev från myndigheter, kan
ha blankrader som styckeindelning, men det här är ingen byråkrattext.
Att använda den vanligaste metoden för styckeindelning gör att man får
en mer välbekant läsmiljö, och läsningen bör bli enklare.
b) Läser man Virkbilagan elektroniskt betyder radindrag för nytt
stycke att man får bakåtscrolla mindre. Det sparar därmed tid och blir
enklare att läsa. Om ett stycke är i genomsnitt fem rader långt får
man på en bildskärm med 25 rader ca. 20% blankrader, och vill man gå
tillbaka i texten för att kolla något, ökar därmed chansen att det
inte hunnit rulla förbi. \gat scrollar fortare än tangenttryckningar.
c) Det är också en stilistisk fråga. Jag tycker att ett styckebyte
skall vara en relativt lätt markering. Det markerar ett litet
läsavbrott. Det har betydelse för hur det man skriver accentueras och
temposätts. Jag har fortfarande kvar det "tunga" styckebytet i form av
blankrader, och använder det i Virkbilagan för större ämnesbyten. Den
som använder blankrader för styckebyten förlorar möjligheten att ha
styckebyten i två nivåer. Vi behöver alla stilverktyg som finns, och
det är bara dumt att utan mening slänga ett på soptippen!
d) Virkbilagan skrivs också ut på papper. Av längdskäl måste jag
begränsa mig till fyra sidor, och jag får inte in all text i en normal
Virkis om jag slösar med blankrader! Och jag kan inte hålla på och
laborera med två olika versioner av texten; det blir för jobbigt.
Detta var en liten utvikning.
När man skriver skönlitterär text producerar man då och då manus på
papper. Det är väldigt viktigt att göra snygga manus om man skall få
något publicerat! Ett förlags redaktörer vill läsa texten på det sätt
han är van vid. Producerar du inte ett korrekt manus är chansen att
det du skriver inte ens blir läst!
Så här skall ett manus se ut:
1. Du skriver med dubbelt radavstånd på ena sidan av vita papper.
Undvik kulörta papper. Dubbelt radavstånd är det som motsvarar "fyra
kuggar" på en skrivmaskin. På en ordbehandlare ställer du in ungefär
din typstorlek gånger 2,5 som radavstånd.
2. Skriv ut med 10 eller 12 cpi (characters per inch). Använd helst
ett icke-proportionellt typsnitt. Använd ett färgband som är relativt
nytt.
3. För skönlitteratur skall du ha ca. 2 000 tecken/sida. Det innebär
ungefär 65 tecken/rad och 30 rader/sida. Av någon anledning har man
ofta annan standard för artikelmanus till dagstidningar och
tidskrifter: ca. 1500 tecken/sida. Det blir ungefär 25 rader/sida och
varje rad är på 50 tecken.
4. Använd en ordentlig vänstermarginal, ca 5 cm. Den marginalen
behövs för korrektur och sättanvisningar.
5. Börja manuset med en titelsida: novellens titel, ditt namn, din
adress, ungefärlig novelllängd (i tecken - aldrig i "antal ord"!) bör
anges.
6. Längst upp på varje manussida, ha ett sidhuvud med novellens
titel och ditt namn.
Den här manusformen är inte alls särskilt svår att åstadkomma. Kör
du ordbehandlare hittar du snabbt rätt mått och inställningar. Jag har
läst massor av manus i mina dagar (till mina fanzines,
Teknikmagasinet, tidskriften Nova, Skrivinstitutet, datortidningar,
osv) och det uppskattas mycket om manusen är snygga och prydliga. Du
vinner inte den minsta fördel om du boksidesätter dina manus och
skriver ut dem med Times 10/11 på en laserskrivare; det kan t o m vara
en nackdel. Förlaget sätter texten, om de gillar den.
Det här med att räkna textlängder i "ord" skall du undvika.
Förfarandet kommer från USA och England - och ursprunget ligger i
handskrivna manus på 1800-talet. Det var svårt att räkna antal tecken
i handskrift. I Sverige räknar vi manuslängder i antal typrum eller
tecken; typrum är ett bättre uttryck, då det hörs att man skall ha med
blanksteg i längdberäkningen. Blanksteg skall tas med i
längdberäkningen, eftersom dessa också upptar plats. Självfallet skall
skiljetecken också medräknas.
Var aktsam för att en del ordbehandlare bara räknar tecken exkl
blanksteg när den rapporterar textlängd.
Det riktigt pillemariska är att man i textlängd också räknar delar
av blanka rader! Textlände på manus räknar du så här:
1. Konstatera att du har 2000 tecken per manussida. Annars räknar du
ut exakt hur mycket det är (det kan vara 1900 eller 2100 eller så).
Räkna radlängd x antal rader.
2. Kolla hur många sidor det är.
3. Multiplicera sidantal med tecken/sida.
4. Gå igenom och se om det är stora delar av sidor som är blanka, t
ex vid kapitelslut. Räkna antal rader som saknas, och dra helt enkelt
av tecken för det från siffran du fick i 3.
Som du ser sitter man inte och försöker uppskatta hur många tecken
som saknas vid radslut osv. När texten sätts kommer den också att få
radslut och en massa "whitespace". "Whitespace" i manus och i den
satta texten kommer på ett ungefär att motsvara varandra.
Ordbehandlare försöker dock inte ha med någon uppskattning av det
antal tecken "whitespace" tar upp och räknar därför alltid fel
(nedåt). En text ordbehandlaren säger är 10 000 tkn blir troligen ca.
11 000 tkn vid traditionell längdberäkning på papper.
MER OM TYPOGRAFI vid skrivande.
Ha normalt ett mellanslag efter skiljetecken. En del
föredrar att ha två mellanslag efter punkt, och det kan man ha om man
vill. Det skall INTE vara något mellanslag före frågetecken! Vid
parenteser skall det vara mellanslag omkring parenteserna, men inte
inuti (så här).
Vid anföring skall man ha avslutande skiljetecken utanför sista
citattecknet, med undantag för punkt. I engelskan har man dock
vanligen skiljetecknet innanför citattecknet.
Var mycket sparsam med utropstecken. Du skall ha få av dem, och du
bör egentligen aldrig använda två eller tre utropstecken på rad - det
ser fånigt ut.
Normalt skall ord som du vill betona vara kursiverade, inte s p ä r
r a d e, inte i VERSALER och inte i fet stil. Kursivering markerar du
i ett manus med en understrykningslinje. även om din ordbehandlare kan
skriva kursivt direkt bör du nog ha kvar understrykningslinjen.
När du lämnar manus på diskett kan du lämna i ett
ordbehandlingsformat (som din tidning eller ditt förlag också kan
läsa) där kursiveringen är elektroniskt markerad. Om inte det går -
utan du måste lämna ren text, s k ASCII - så kan du använda
markeringstecken för kursivt. T ex <i> för start av kursivt och <n>
för återgång; exemplets markeringstecken är dem som Ventura Publisher
förstår.
ASCII finns i flera smaker. Den s k rena texten (det betyder att det
inte finns en massa styrtecken med) ser annorlunda ut för PC med DOS,
för PC med Windows och för Macintosh. Det är främst de svenska
tecknens representation som varierar. Det är dock inga oöverstigliga
problem att översätta mellan t ex PC och Macintosh, även om de svenska
tecknen är fel. Man får ställa in översättningstabeller som fixar det.
Det finns program till Mac som läser PC-disketter, och det finns PC-
program som läser Mac-disketter.
Jag tycker att man gärna får experimentera med typografin. I en del
sf-romaner finns annorlunda typer av anföringar, t ex för telepatiska
meddelanden. Jag har sett sådana telepatiska repliker markeras på
olika sätt, t ex med > före och < efter. I David Brins På Tidshavets
Strand, som bl a handlar om intelligenta delfiner, finns en särskild
form av anföringsmarkering för delfinspråket.
En av de mest annorlunda böckerna, rent typografiskt, är Alfred
Besters Tigermannen. Originalupplagan av den innehöll ord, fraser m m
som var handskrivna! Detta har återgivits på litet olika sätt i
svenska översättningar, och litet av originalets smak och ton gick väl
förlorad.
Det finns massor man kan göra med bara vanliga tecken och bokstäver.
Men nu är det dags att s
l
u
t
a
!
----------------------------------------------------------------------
En lino är också ett annorlunda typografiskt grepp, sade Lundwallskan
och matade skrivmaskinsvalsen baklänges.
----------------------------------------------------------------------
Du får detta därför att:
( ) Haj asdg adfasda
( ) Fkl asdfd gfhsas hg.
( ) Ehwj aadad Jjaa ma.
( ) Du är bra på att lösa krypton!
Avsändare:
Ahrvid Engholm/Nya Epicentrat
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:20-Jan-94
