Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #32
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Thu Jan 6 06:58:31 1994
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta9/8.6.5.Beta9) with ESMTP id GAA14018 for <matoh@lysator.liu.se>; Thu, 6 Jan 1994 06:58:26 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01)
id GAA06338; Thu, 6 Jan 1994 06:56:57 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA15805; Thu, 6 Jan 94 06:56:19 +0100
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Thu, 06 Jan 94 05:48:44 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 32
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <yasPFc7w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Thu, 06 Jan 94 05:43:21 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
------------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #32 - ett litet science fiction-fanzine, frn Ahrvid
Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se.
Utges parallellt i E-upplaga och p papper; finns ocks hos
ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och SU-Kom i mötet
Virkbilagan. Skicka LoCs och/eller eget zine i trade. (C) A Engholm
1993; Virkis är inte "shareware"; sprid den ej vidare utan att frga om
lov. Prova även även SF-Journalen (frim för provnr). Grattis till mig
själv! TROF,THOE&TPOB (94-01-06)
------------------------------------------------------------------------
H]RDDISKINSTALLATION kräver en hel del tlamod.
Jag har de senaste dagarna sysslat med att expandera min BBS-
dator. SF-BBS har nu häpnadsväckande 185 Mb hrddisk! Idag blir diskar
bara allt större och billigare, s 185 Mb kanske inte verkar s mycket.
Fram till 1989 hade jag bara 10 MB disk totalt, s 185 Mb känns som
förfärligt mycket! Och jag kan n SF-BBS-disken frn min
huvudarbetsdator (med 68 Mb disk) genom mitt lilla nätverk. Jag har
totalt en kvarts Gigabyte diskplats.
Men diskinstallation kräver tlamod.
För 1,5 r sedan köpte jag in 71 MB hrddisk till SF-BBS-datorn, och
den tog mig 1,5 dag att installera. Diskinstallation är ett fruktansvärt
bök. Följande skall beaktas:
1) Kontrollkortet skall konfigureras rätt. Det har switchar för
addresser, IRQ, för info om disken är c: eller d:, osv.
2) Kablarna skall dras rätt. Sitter pinne 1 p mottagarhl 1? Har jag
kopplat bandkabeln till rätt kontakt?
3) Det finns switchar även p själva hrddisken.
4) När disken är rent fysiskt rätt installerad skall den först
lgnivformateras. Det kräver att man vet antal cylindrar, huvuden, spr
osv - säkert tio olika faktorer. Har man tur är alla dessa dokumenterade
i medföljande manualer. Man kan använda olika
lgnivformateringsprogram: externa program som medföljer p disketter,
eller ett internt program som finns i ett ROM p kontrollkortet. I det
senare fallet mste starta programmet med Debug.
5) Förutom diskens karakteristika skall man mata in listan p kända
fel. Ingen disk är perfekt. Ytan är alltid skadad vid leverans. Det
markeras med en fellista klistrad p disken.
6) Efter lgnivformateringen skall disken partitioneras med DOS-
programmet Fdisk.
7) Därefter skall den formateras.
Man fr alltid g fram och tillbaka mellan de olika stegen.
Dokumentationen är vanligen dlig och oklar. Man fr ställa in, prova,
göra om, prova, osv.
Jag har ett stödprojekt för Baltikum som gr ut p att skänka datorer
till science fiction-klubbar i Baltikum. Hittills har de ftt tre PC. En
firma i Sollentuna skänkte i jul tv stycken AT (286-baserade) burkar
till projektet.
Jag beslutade mig för att "kapa" en av dessa datorer till SF-BBS. Den
behövde mer disk. De 71 MB:en har det senaste ret varit helt slut ett
halvdussin gnger, och det har inte sällan lett till problem (t ex
tappad mail). Jag reser till Litauen först om ett halvr, och tills dess
bör jag ha kunnat lösa diskproblemet p annat sätt. Antingen ger jag SF-
BBS en ny dator frn annat hll, eller s skaffar jag ytterligare en
burk till Litauen och behller den SF-BBS ny ftt. Det löser sig.
En av de tv nya datorerna var litet snabbare och var därför idealisk
för basen.
Under lördag söndag - totalt ca. 1,5 dygn - hann jag med en hel del.
Den gamla BBS-datorn strippades p grafikkort, nätverkskort, och disk.
Min arbetsdator förlorade CD-ROM:en, som jag beslutade mig för att
flytta till SF-BBS. Under idogt arbete och testande löstes alla
interrupt- och adresskonflikter och jag fick till och med upp nätverket
p den nya SF-BBS-datorn. D kopierade jag över hela SF-BBS till den nya
disken, som nu var p 115 MB, via nätverket. (Enbart kopieringen tog fem
timmar - ett nätverk är litte lngsammare än lokal direktaccess till en
disk). Det hela komplicerades av att jag för exempelvis kontrollkortet
till den nya SF-BBS-disken hade noll dokumentation.
När SF-BBS-datorn gick började arbetet med cachen, minnet och CD-
ROM:en. En "cache" är en liten del av minnet som används som
buffertminne för att snabba upp accessen till hrddisken. Cache, nätverk
och CD-ROM mste fs att samarbeta. Minnet var begränsat. Jag fick
lusläsa nätverksprogrammet Lantastics manualer för att hitta tricken som
begränsade dess minnesbehov. CD-ROM:en krockade med cachen. Jag letade
igenom mina disketter efter andra, bra cacheprogram att köra. Jag var
till och med ute p Internet och hämtade nya cache-program med FTP.
Till slut fick jag ihop det. Nu fungerade systemet. Det var optimalt
inställt och 2,5 ggr s snabbt som det gamla SF-BBS-systemet! För
diskintensiva saker var det t o m tio ggr s snabbt, p grund av cachen.
]tminstone 4-5 timmar ägnade jag sedan t att försöka installera den
gamla disken (71 MB) p datorn med den nya. Jag hade nu 115 MB disk, men
185 MB inom räckhll!
Tyvärr gick det inte. Helgen tog slut och jag mste börja ägna mig t
annat.
HACKADEMIN TRÄFFAS TISDAGAR.
Svenska Hackademin är allts det gäng av sf-fans som träffats
varje tisdag sedan omkring 1985. Sisdär 7 av 8 hackademiker är sf-fans.
Hackademin gjorde ocks Conscience (liksom tidigare King-Con, en del
Nasaconer, osv).
Denna vecka var vi p kineskrogen Sun-Da p Bondegatan, alldeles i
närheten av mig. Jag hade sagt att vi kunde dra hem till mig sedan.
Jörgen lovade hjälpa till med den varvarande disken.
Medan Thord och TMP (Per Lindberg) satt ute i vardagsrummet och
planerade nästa ambassad till Bokskogen började Jörgen med disken i
köket - allts hrddisken, inte det som ligger i vasken. Ambassaderna är
alltid noga planerade frn Haradrims sida, och kräver sin planering.
Thord och TMP bollade ideer fram och tillbaka. Det blir alltid ngot om
pyroteknik, ljus, rök och eld. De andra Tolkiensällskapen nere i
Bokskogen brukar bli mäkta imponerade...l
Jörgen började med det jag redan provat. Magnus (Odelius) stod bredvid
och tittade p, och kom med glada med aningen datorilliterata utrop;
Magnus är väl inte världes största hacker.
Jag har totalt tre olika kontrollkort. Jörgen provade dem ett efter
ett. Med 71 MB-disken, 115 MB-disken, med och utan CD-ROM, med olika
inställningar, med olika setups i datorns CMOS (ett minne där
konfigurationsdata läggs in). Inget fungerade. Jag satte under tiden
Thord p att försöka göra ngot t min musik-CD-spelare som slutat
fungera.
Thord är en tech-wiz. Ge honom en skruvmejsel och en apparat av ngot
slag. Inom en minut ligger den i bitar p golvet, medan Thord kryper
omkring och petar, pillar och rynkar p ögonbrynen. Förutom
civilingenjör är Thord i hög grad hacker, i bde hrd- och mjukvara. Han
gjorde huvuddelen till alla vinnande Jordnötsloppsbidrag under de sista
tre Nasaconerna. Det han inte kan om kretsar och skruvar är inte värt
att veta.
Min musik-CD fick han dock inte igng, s han begav sig ut till köket
där Jörgen tampades med datorns diskproblem. Jörgen rapporterade att
vad han än gjorde fick han ingen kontakt med 71 MB-disken. Thord rynkade
p ögonbrynen, gjorde ngra tester och konstaterade raskt att det skulle
nog g - men vi mste lgnivformatera disken.
Han frgade om jag hade ngra lgnivformateringsprogram, sedan vi
konstaterat att drivkortet inte hade ngon ROM med slika. Det ligger väl
p CD:n i CD-ROM-enheten, tyckte vi. (Notera här att CD-ROM-enheten INTE
är detsamma som den musik-CD jag har, och som nu med Thords auktoritet
fr dödförklaras.)
Jörgen och Thord ägnade en halvtimme t att försöka f igng CD-
ROM:en, innan jag p en diskett hittade ett lgnivformateringsprogram
avsett för just den krnglande 71 MB-disken.
Thord läste ngra trollformler (cylindrar, spr, huvuden m m) frn en
manual och drog sedan igng. Lgnivformateringen startade genast - utan
macklemang! Det var "grejen" - nu visste vi att vi var p väg att segra.
Vi hade kontakt med disken, den var p väg att föras över frn andra
sidan, de dödas värld, till vr levande värld. Medan spr efter spr
tuggades fram blev den hittills krnglande disken alltmer levande.
Lgnivformateringen var klar, och nu skulle de tv diskarna kunna fs
att samarbeta. Det blev en hrd kamp. Alla möjliga sorters
inställningar, konfigurationer, kabeldragningar, m m provades. Steg för
steg kämpade sig Jörgen och Thord fram mot den oundvikliga segern.
Den sista kampen stod vid CD-ROM:en. Efter partitionering och
formatering var nu bde 115 MB- och 71 MB-diskarna aktiva och de kunde
köra som c:- och d:-diskar. Den sista striden hade avgjorts genom det
geniala draget att byta kontrollkort. Vi kände alla hur segervittringen
vidgade vra näsborrar.
Det var en syn! Mitt i natten (klockan var nu över 12) stod ett
halvdussin mer eller mindre vuxna människor i köket med all
uppmärksamhet riktad p en bunt skrot p köksbordet. Skrothögen surrade
och knarrade, men den levde...
Via ngra begvade modifieringar i Config-sys och Autoexec.bat var CD-
ROM:en snart inkorporerad. Systemet gick! 185 MB hrddisk + en CD-ROM är
ganska hygglig kraft för en enlinjes-BBS, och den kraften var nu tämjd.
Klockan var över ett när Hackademin gick. Jörgen och Thord hade ägnat
ngra minuter t att hitta det optimala sättet att skruva fast alla
diskar och grejor. Man lämnade t mig att konfigurera cachen, ungefär
som man ville säga: Äh, du skall väl ocks ha ngot roligt!
Frn lördag till tisdag hade jag nu ftt mer än 100 extra MB till min
BBS-dator.
JAG UNDRAR IBLAND varför PC-datorer mste vara s oerhört:
a) komplicerat konstruerade vad gäller expansion och
utbyggnad, b) ha s dlig dokumentation, och c) ha allt inställningsjux
placerat s otkomligt. Skall man flytta en s k jumper kan man ge sig
katten p att det inte gr utan att man öppnar datorn och lyfter ut
kortet med jumpern. Det mste dock inte vara s. Man bör kunna n sdant
här frn bakplanet.
Dokumentationen är ocks ofta under alla kritik. Betydelsen av olika
inställningar förklaras kryptiskt. Ibland är dokumentationen dligt
översatt frn taiwankinesiska. Bildmaterialet är uselt. Det är ganska
vanligt att teckningar av hrdvara (t ex expansionskort) är helt
felgjorda, s man fr börja gissa var saker egentligen ligger p kortet.
Till moderkortet i min 386:a har jag jag en manual som är bara
ungefärligt korrekt - manualen är till ett annat "likartat" moderkort!
Jag har upptäckt flera fel i illustrationerna till expansionskort jag
har, där leverantören medgivit att det "nog skall st tvärtom". P
expansionskort skriver man sällan klartext: det kan st "JP1 1 2 3 4 5
6" istället för "COMPORT-CONFIG COM1 COM2 COM3". Det senare är mycket
tydligar och bör f plats.
Och s krockar allt alltid mellan kort och kort, dator och kort, och
kort och program. Det är IRQ:er, adresser, DMA-kanaler, m m. En PC är
gjort för att den inte skall g att först, rent intellektuellt. Allra
besvärligast är diskar att f att fungera, med modem som god tva.
Persondatorn anses ofta vara den moderna människans viktigaste
verktyg. Det är framtidens hushllsprodukt. Alla kommer snart att ha en
PC hemma. Datorn är vägen mot framtiden. Och d har man konsturerat den
för att vara s svr som möjlig att lägga till nya enheter till!
Vansinne!
LOCS DRÄLLER IN:
Jag har ibland tilltit mig att redigera ned textlängderna:
*****PC J\RGENSEN (4 dec)*****
Takk for siste Virkis! Noe av det mer merkverdige ved mennesker som
finner sitt livssyn i butikker som "Vattumannen", er at de gjerne ikke
bare velger endel av tilbudet, men _alt_ eller _nesten alt_. Inkludert
det man skulle tro var gjensidig inkompatibelt. Jeg mener, jeg har sett
folk som bde tror p astrologi (og lignende deterministiske systemer)
og prater om "fysikkens tao", "vi kan egentlig ikke vite noe sikkert om
noe som helst", "kvantefysikk = mystisisme med andre ord" etc. etc.
Men det blir kanskje litt "obvious" skrive nedsettende om dem. Men
vel nödvendig iblant.
****J\RGEN STÄDJE (5 dec)*****
De mystiker du räknar upp, som vägrar acceptera fakta om mnfärderna är
inte de enda som är tokiga. Du glömde The Flat Earth Society som fullt
och fast tror att jorden är platt och att alla flygbilder som bevisar
att jorden är rund, egentligen bara visar ett optiskt fenomen. Vidare
glömde du Hollow Earth Society som med invecklad matematik kan bevisa
att jorden egentligen är ihlig och att vi bor p dess insida. I centrum
av jorden finns universums gräns och solen är bara en av de stjärnor som
kretsar kring centrum-oändligheten. Hlets diameter är lika med jordens
diameter och orsaken till att vi inte ser andra sidan när vi tittar rätt
upp kan ocks döljas i matematikens dunster, p samma sätt som att vi
inte ngonsin kan n oändligheten genom att bara resa rakt upp. Vr
rörelse böjs alltid av i cirkelform. Dessutom finns ju förningen som
inte tror att zeppelinare fanns p 30-talet. Deras argumet är mera rakt
p sak: Det finns ju inga kvar, s hur kan man veta att de engng
funnits? De hller med om att det finns moderna zeppelinare för de syns
ju, det är bara Hindenburg m fl som aldig funnits. Foton p dem är bara
bluff.
*****ROGER SJ\LANDER (31 dec)*****
Aprop det fanniskt korrekta har jag ngra kommentarer. Det där om att
det inte skulle vara rätt och riktigt att dricka öl den tredje juli
skulle i och för sig kunna stämma om det inte vore ett av de fniska
shakramenten just att dricka öl (men man ska försts ha vett att veta
att det är öhl man dricker, inget annat). Och s tycker jag att det är
sorgligt att jag (även under mina aktiva r) aldrig riktigt lyckades f
Lars-Olov upprörd; man skulle försts kunna försvara sig med att man
inte riktigt visste vad som var fanniskt korrekt och att man bara gjorde
som alla andra - jag har sett Lars-Olov putt, men det var först lngt
efter den gyllene tiden p Pontonjärsgatan och dessvärre inte min
förtjänst - men det argumentet faller ju naturligtvis lika platt som det
gjorde under Nurnbergrättegngarna. Och om det är lika FC att varken
först eller inte först Kjell Borgströms dikter, hur är det d att
pubba dem samtidigt som man varken förstr eller inte förstr dem? (Det
som jag alltid gillade hos dem var hur som helst bilderna - bildsprket,
allts - och jag gjorde aldrig ngon direkt ansträngning att begripa
dem.)
De här dönickarna (alternativt smarta affärsmännen) p Vattumannen
fyller mig med en blandning av vemod och förakt; en blandning är det
just p grund av att jag är osäker p vilken status de har (drar eller
fala slempottor). Men det fr mig osökt att tänka p alla de här hett
religiösa med missionärsiver som springer omkring p gator och torg och
proselytiserar (om det nu finns ett sdant ord p svenska). Jag brukar
tycka att det är vansinnigt roligt att diskutera med dem; min mor bjöd
en gng, totalt ovetande om den terror som skulle följa, in ett par
jehovas vittnen som kom och ringde p. Vi bodde i ett stort hus och
brukade öppna badrumsfönstret p första vningen för att se efter vem
det var som ringde p, och otaliga är de gnger d jag har diskuterat,
till bda lägrens fromma, fr man förmoda, innehll och tolkning av
bibeln.
Men även om det är bland det roligaste som finns, blir man ibland rätt
trött p dylika diskussioner, s när jag en gng blev antastad p
Slussens tunnelbanestation av ytterligare en prydlig slipsklädd
tröttnade jag och sa med isande förakt att jag minsann var fysiker och
att jag inte trodde p snt där dravel. Det visade sig vara ett misstag.
Karln sken upp och sa att 'Jaha, men vad bra, d förstr du väl att
termodynamikens andra huvudsats bevisar att Gud finns.'
Det är inte riktigt var dag man blir satt p prov av vilt främmande
människor p sina kunskaper om värmelärans allra heligaste kärna: jag
kunde för mitt liv inte komma ihg vilken av lagarna det var, s jag tog
till flykten, andligt om inte kroppsligt. När jag äntligen hade blivit
av med karln (han tröttnade nog p mig när jag var snart nog att be
honom förklara _varför_ den andra lagen, som jag i varje fall visste
inte hade mycket att säga om gudomliga väsen, utgjorde ett s kraftigt
teologiskt argument), gick jag hem och slog upp vad som borde ha varit
som rinnande vatten.
Ett system i jämvikt karakteriseras av en storhet S (kallad 'entropi')
vilken har följande egenskaper:
a) I alla processer där ett _värmeisolerat_ system gr över frn ett
makrotillstnd till ett annat, tenderar entropin att öka:
dS>=0
b) Om systemet inte är isolerat och är utsatt för en kvasistationär,
infinitesimal process där den absorberar värmet dQ gäller
dS=dQ/T
där T är en storhet som karakteriserar systemets makrotillstnd.
Och allt sedan dess har jag undrat vad fan människan menade. Men det är
väl som vanligt: religioner har alla sitt element av mysticism, som är
förborgat för dem som inte tror. (Om det här pubbas, kanske ngon kan
hjälpa till med en förklaring.) Om jag själv hade haft för avsikt att
omvända ngon till den rätta tron med hjälp av termodynamiken, hade jag
nog använt nollte huvudsatsen, som ju säger att om tv system befinner
sig i termisk jämvikt med ett tredje, mste de vara i termisk jämvikt
med varandra. Det ger liksom större utrymme för tolkningar: man behöver
bara namnge de tre systemen (gud, naturen, människan, till exempel), s
är man ju nästan framme.
Till sist tänkte jag säga i varje fall ngra ord om fälten frn
dataskärmar, som du ocks raljerar en aning kring i nummer 27. Här intar
jag en mer neutral hllning än vad som verkar vara fallet bland
datorfolk. Jag förmodar att mystikerna i det omnämnda TV-programmet hade
ngot närmast övernaturligt i tanke när de hävdade att folk blir
pverkade; det har jag naturligtvis inget till övers för. Men samtidigt
är det fel att säga att det inte finns ngon pverkan alls och hänvisa
till att 'fältet frn en skärm är svagare än det frn en dammsugare'.
Vem dammsuger tta timmar om dagen? (Jag skulle behöva göra det hemma.)
Vem sitter en halvmeter frn TV:n under samma tid? Folk fr utslag, och
det av samma skäl som gör att det inte är särdeles nyttigt att sola. Men
om det är ett lika stort problem som man har velat hävda vill jag lta
vara osagt.
*****ULF WETSBLOM (1 jan)*****
Jag läste med intresse din analys av den politiska situationen i
Sverige och de svenska politikerna. Snt blir extra intressant när man
som jag bott utanför Sveriges gränser i snart 13 r. Allting fr liksom
en annan vinkling. Jag hller med om att det nog "gnälls" en hel del i
Sverige istället för att försöka göra ngot t situationen. Det
intrycket förstärktes ytterligare denna morgon när jag p väg till
jobbet lyssnade p Magnus Ugglas nya CD (som min dotter fick i julklapp
av släktingar i Sverige). Första spret p skivan handlar ocks om en
massa gnäll i folkhemmet.
Jag tror Sverige skulle behöva sin egen Rush Limbaugh. I USA har Rush
gjort kometkarriär som social/politisk kommentator av vardagsfrgor och
stora politiska beslut. Hans radio show sänder varje dag i tre timmar
och har en lyssnarskara p över 20 miljoner människor. Hans tv böcker
(The Way Things Ought to Be och See, I Told You So) har slagit alla
befintliga upplagerekord för nonfiction. See I Told You So hade t.ex. en
första upplaga p 2 miljoner ex och slde 250.000 ex bara de tre första
dagarna efter att den kom ut (Jo, ett av dem sldes till mig...) Idag
darrar bde Vita Huset och kongressen när Rush säger i etern vad
majoriteten av folket tycker istället för vad politikerna skulle vilja
att folket sa. En svensk Rush skulle kunna röra runt i grytan och f
igng lite konstruktiv debatt.
En gng i tiden beundrade jag Carl Bildt oerhört. Jag träffade honom
första gngen 1970 p Moderata Studentförbundets rsmöte i Linköping.
Jag var helt stum av hans politiska begvning och briljanta debatteknik.
Jag minns att jag tänkte att "han kommer att g lngt". D var han väl
bara 22-23 r skulle jag tro. I dagens läge vet jag inte om jag skulle
rösta p honom om jag bodde i Sverige. Mycket av vad jag hört honom säga
(om citaten i tidningarna är korrekta) gör det svrt att se skillnad p
Moderaterna och Socialdemokraterna längre. Jag tror mycket av Sveriges
problem ligger just i detta faktum att s mycket av de politiska
sakfrgorna har blivit till heliga kor som varken kan ändras p, eller
finns kurage nog att försökas ändra p. Därför händer inte s mycket,
oavsett vem som sitter vid makten. Det allvarligaste problemet med
svensk politik är att det inte finns personval. När politikerna inte är
ansvariga inför väljarna, utan bara inför partiet, s mste det till en
hel del inkompetens innan de ryker. I USA kan inte en politiker skita i
vad hans väljare tycker, för d är han borta ur politiken i nästa val. I
Sverige kan politikerna visa hur mycket väljarförakt som helst, bara de
har partiets stöd som fortsätter att sätta dem p valbar plats. I ett
snt system ökar politikerföraktet och folket blir desillusionerat för
det känner att de inte har ngon VERKLIG makt att pverka politiken.
*****JOHAN ANGLEMARK 4 jan*****
Här kommer till slut ett litet LoC till Virkbilagan. Ska jag vara helt
ärlig s sprutar du ut dem i en takt som jag inte hinner med att loca i,
och dessutom s läser jag dem inte p arbetstid, utan i regel (läs:
alltid) p tget hem, och d har jag ingen dator i närheten att skriva
ner reflektioner p, varför det aldrig hinner bli ngot LoC innan nästa
nummer dimper ner.
N, lite respons är du värd. Jag är fortfarande förvnad över den här
inkarnationen av det tidiga ttiotalets Ahrvid som har dykt upp igen.
Det är klart att det är samme Ahrvid som vanligt, och aldrig har varit
ngon annan, men ur fanzineläsarperspektiv fr man intrycket av att det
är en äldre version av Kräket frn Ovfan som har dykt upp igen. Nog om
det.
Polariserade fans, ja. Jag är väl i likhet med dig en tämligen moderat
människa politiskt (i ordets egentliga bemärkelse, 'stss), även om jag
hller till t vänster om mitten istället. Jag tror att en motivation
för ytterlighetssträvanden är att man inser att strävan i en riktning är
en nödvändig motkraft som förhindrar att samhället gr i en helt annan,
och för den enskilde mycket obehagligare riktning. T ex kan jag
sympatisera med anarkister eftersom jag anser att det krävs betydligt
större anarkistiska och självbestämmande inslag i samhället, inte därför
att jag inbillar mig att ett anarkistiskt utopia skulle fungera.
Vad jag däremot har svrt att fördra är extremister utan humor, och
extremister som ser avgrundsdjupa skillnader mellan människor, och inte
de stora likheterna. Att inbilla sig att skillnaderna mellan en
stalinist och en libertarian är enorma stämmer förvisso om man
skärskdar deras politiska program, men ser man till helhetsbilden och
undersöker deras attityder i stort s finner man att de (naturligtvis)
tycker ganska likadant i stort. Att överskatta gapet mellan sikter och
att demonisera motstndare i onödan (Bildt tror säkert p allvar att han
gör svenska folket en tjänst, även om JAG tycker att han leder Sverige
tillbaka till statarsamhället, och kanske har han rätt, även om JAG inte
tror det) är en av mänsklighetens största synder. När en stalinist blir
folkpartist och när en ateist konverterar till katolicismen har inte s
otroligt mycket skett med människan, det är bara ngra av sikterna som
har ändrats en smula.
För övrigt tycker jag att du borde ha en stadig LoC-spalt i Virkis.
Inte bara för att folk locar mer om de ser sina brev i tryck, utan för
att kommunikationen mellan faned och läsare och mellan läsarna för mig
är en mycket viktig del i ett fanzine. Det är inget som tvingar dig att
kommentera eller g i polemik med locskribenterna, men de kan gott f
debattera inbördes.
(a.k.a. Kamrat Anglemarx i det proletärfanniska tidevarvet. För övrigt
var faktiskt inte proletärfandom särskilt allvarligt menad, vilket
jag inte trodde kunde undg ngon som läste vra fanzines.)
(RED: Jag skall försöka köra LoCs oftare. Vad gäller tidiga 80-talets
jag, s är det ingen större skillnad. Jag har alltid varit ngorlunda
fanzineaktiv, men det har ofta varit bara SFJ i pipelinen. Jag är en av
de f som konsekvent i över 15 rs tid utgivit minst ett halvdussin
zines per r. Vad gäller de politiska kommentarerna i ditt och andras
LoC ger jag inga kommentarer nu. Läsarna kan se att synpunkterna är
olika. Mina har jag redan givit i själva virkis.)
------------------------------------------------------------------------
-
Prova döden du med! Hittills har ingen klagat!
------------------------------------------------------------------------
-
Distributionsprinciper:
( ) Pappersupplagan distribueras slumpmässig
(Men LoCs, zines i trade o fyl hjälper)
( ) E-upplagan distribueras p en E-lista.
(Hör av dig d och d för att vara kvar p
listan)
( ) Kryss i dessa rutor betyder för det mesta
bara saker i pappersupplagan.
( ) Tack för brev/zine/frimärke
Avs: Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:06-Jan-94