Copy Link
Add to Bookmark
Report
Virkbilagan #29
From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Dec 14 18:56:58 1993
Received: from mail.swip.net (mail.swip.net Ä192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta3/8.6.5.Beta3) with ESMTP id SAA10219 for <matoh@lysator.liu.se>; Tue, 14 Dec 1993 18:56:47 +0100
Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01)
id SAA09321; Tue, 14 Dec 1993 18:56:19 +0100
Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1)
id AA23163; Tue, 14 Dec 93 18:56:07 +0100
Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf)
via UUCP; Tue, 14 Dec 93 15:30:55 GMT
for matoh@lysator.liu.se
To: virklist@sfbbs.edvina.se
Subject: Virkbilagan 29
From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm)
Message-Id: <ymXJec6w164w@sfbbs.edvina.se>
Date: Tue, 14 Dec 93 15:19:21 GMT
Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077
Status: R
V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N
V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N
V V I R R K K B B I L A A G A A N N N
V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN
V V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K B B I L A A G G A A N N
V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N
----------------------------------------------------------------------
Virkbilagan #29 - utflykt i virkligheten, ett litet science fiction-
fanzine, från Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm,
ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och på papper;
numren finns också hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och
på SU-Kom i det skrivskyddade mötet Virkbilagan. Nästa nummer får du
om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga); det
räcker iofs om du skriver ett LoC då och då. Copyright (c) Ahrvid
Engholm 1993; Virkis är inte "shareware"; du får ej sprida den vidare
utan att fråga om lov. Prova även även SF-Journalen (frim för provnr).
Zinemakare, bliv vid din press! TROF,THOE&TPOB (93-12-14, förra numret
var 93-12-07!)
----------------------------------------------------------------------
ANTIKVARIATSRUNDOR HAR JAG gjort fler av.
Det lilla antikvariatet snett utanför mitt fönster har haft
50-procentig rea, och sådant kan jag aldrig motstå. Jag var på SF-
Bokhandeln bara för att säga hej och kom ut med en kasse böcker -
begagnad sciffy. Det är inte bra för ekonomin, men å andra sidan
kommer man billigt undan om man köper antikvariskt.
Några kap de senaste veckorna:
Förbjudna böcker, redigerad av Karl-Erik Lundevall, om tryckfrihet
och några uppmärksammade tryckfrihetsåtal i svensk och nordisk
historia (Strindberg, Fröding, m fl). Napalm, redigerad av John
Takman, om Vietnamkriget och folkrätt; jag köpte den för att den har
omfattande referat av Geneve- och Hagg-konventionerna, som är
intressanta att studera pga kriget i Bosnien. Så bär vi oss år, av
Eric Berne, en psykologisk studie i vad författaren kallar "spel"
människor emellan; intressant inledning om kommunikation på olika
plan. Amerika, av Henrik Cavling, en illustrerad 550 sidor lång
reseskildring från 1898 i praktband. Bakom galler, av Curt Falkenstam,
referat av kända svenska kriminalfall; jag hör till dem som gillade
höra Börje Heed berätta om slika. ]t skrattet och löjet, red Christer
Topelius, en antologi med parodier från Olof Dahlin till Hans
Alfredson. Trivialmyter, av Hans Jörn Christensen, en bok om
underhållningslitteratur. Moderna tider, av Paul Johnson, en tjock
historik över 1900-talet. Förk. Lexikon, av Nils Roth, ql ref-verk.
Logik Vetenskapsteori och Argumentationsanalys, av Kondrad Marc-Wogau,
ett roligt litet ämne man aldrig kan läsa för mycket av. Kring 1809,
antologi om den gamla regeringsformens tillkomst. Politiska ord, av
Britta Stövling, uppslagsbok om politiska begrepp. Reportaget som kom
av sig, av Lars Hultn, en bok om det journalistiska reportagets
textform. Spaningsflykt över världshistorien, av Rene Sedillot, hela
världshistorien fram till slutet av 1800-talet på 300 sidor! Sverige i
beredskap, av Ture Nerman, en skarpsynt skildring av Sveriges
eftergiftspolitik mot naziesmen under WWII.
På sciffy-fronten har inskaffats: Två nummer av Startling Stories
och ett av Fantastic Stories från slutet av 40-talet; underbara
brevspalter med brev från bl a Marion Zimmer Bradley, Bob Tucker, Dick
Eney m fl. The Monadic Universe, novellsamling av den läsvärde George
Zebrowski. Philip Jose Farmer, Riverworld and other stories. Wilson
Tucker, Resurrection days, om en ensam man i en värld av kvinnor.
Ultra Spectrum, av Vargo Statten, John Russel Fearns pseudonym -
troligen begåvat urusel. Ursula Le Guin, Treshold, alltid läsvärd.
Preferred Risk, Pohl och Del Rey, tydligen en orwelliad. Edgar
Pangborn, The Company of Glory, en efter-atomkriget-historia. The
Valley of Creation, ett äkta pulpäventyr av Edmond "Galaxy Smasher"
Hamilton. Seetee Ship, Jack Williamson; jag har Seetee Shock sedan
förut, så jag måste ha denna också. Larry Niven, Protector, noceller
av Pournelles kompis, pålitlig för den som gillar hård sf. Steve
Barnes, Orbital Resonance, en tydligen Nebulanominerad roman om de
sista människorna som bor i en rymdkoloni. Beyond Time, antologi
redigerad av Sandra Ley (dotter till Willy Ley), om tidsresehistorier
och "parallella universa". Green Eyes, av Lucius Shepard, en nyare
kille som blivit uppmärksammad men som jag inte hunnit läsa så mycket
av. Och så hittade jag en bunt på ett 10-tal Argosy från 1951 för 5:-
styck. Dock var det brittiska upplagan och inte den betydligt flottare
amerikanska. Argosy är ett av de klassiska pulpmagasinen, som ofta
hade både skräck- och fantasynoveller. I de nummer jag köpte fanns
bland annat en rad Bradbury-noveller.
Hinner jag läsa allt det här? Fackböcker jag skaffar brukar jag läsa
eller skumläsa så fort jag köpt dem. Jag fuskar litet och läser inte
allt i dem. Efter det hamnar de på hyllan som referenslitteratur. När
det gället sciffyn är jag sedan slutet av 70-talet långt efter i
läsningen. Jag har troligen drygt 40 hyllmeter sciffy, där jag läst
kanske 30%: 28 meter torde återstå. Jag räknar med att 1 cm tar 1,5
timme att läsa, en meter tar 150 timmar och 28 meter torde ta 4200
timmar. En normal arbetsvecka är 40 timmar - så jag har
fulltidsläsning för 104 veckor framåt (två år), om jag skulle bestämma
mig för att läsa allt i en följd. Men då jag skaffar litet mer än jag
hinner läsa kommer jag aldrig i kapp.
Men böcker är kul att äga, att titta på, bläddra i, fundera på att
läsa, att småläsa delar i. Utan böcker vore livet mycket fattigare.
Och utan öhl förstås.
USCH JA, SF-JOURNALEN börjar det bli alltmer dags att göra.
Jag har ett nummer som är färdig till kanske 2/3-delar.
Problemet med SFJ är att zinet är så arbetskrävande för varje nummer
att jag alltid drar på att göra det klart. Jag har alltid haft en
tendens att skjuta upp allt som är någorlunda stora projekt till
morgondagen. Ett SFJ kan ta tre dagar att skriva; man får litet ångest
inför tanken på att sätta sig ned och jobba i tre dagar. Först skall
allt skrivas, vilket tar kanske två dagar, och sedan skall man trycka,
vika, plocka, adresser skall uppdateras, skrivas ut, klistras, allt
skall frimärkas, osv.
När jag i min skira ungdom pluggade såg jag på ungefär samma sak med
prov och tentor. "Visst, jag vet att jag har prov om tre dagar, men
IDAG behöver jag inte plugga. Pluggar jag i morgon går det lika bra."
Följden blev att jag uppskjöt pluggandet till kvällen före, varvid jag
fick sådan tidsbrist att jag fick plugga hela natten utan sömn och
sedan stappla till skrivningssalen som en zombie. SFJ ser jag på samma
sätt: jag behöver inte göra det NU, jag kan göra det I MORGON! Till
slut tar jag mig ändå samman och gör i ordning zinet under några hårda
nattkörningar.
Varför kan man inte sätta sig ned och bestämma: varje fredag kl 17-
23 skall jag jobba med SFJ, och så kommer det ut sista veckan varannan
månad. Punkt. En del människor klarar en sådan planering; jag gör det
inte. Att förhandsplanera, strukturera, ordna och ha sig känns som en
tvångströja. När jag skall göra en större grej måste jag istället
"arbeta upp inspirationen". Man får försöka bekämpa skapar- eller
produktionsångesten och mentalt sätta sig i ett tillstånd där
motståndet försvinner. Det finns inga patentrick för att uppnå denna
inspiration, detta undanröjande av motstånd.
Jag tror att det har att göra med den "kreativa processen".
Kreativitet är inget som man kan beordra fram. Det måste komma av sig
själv.
Jag får antagligen göra två SFJ-nummer på en gång, som förra året,
trots att jag egentligen inte tänkt mig det.
OM EU DISKUTERAS det livligt.
Men det har hittills inte varit någon diskussion om det i
det ledande debattorganet Virkbilagan. Virkbilagan hoppas att vi går
med i EU så att vi kan expandera vår upplaga och bli sant pan-
Europeisk!
Här är några av mina skäl till varför jag tycker att vi bör ansluta
oss till EU:
* Genom EU får vi bättre inflytande över vår ekonomiska politik. Den
påverkas starkt av händelser i Europa,och i EU får vi inflytande över
den - utanför EU får vi inget inflytande.
* Genom EU får vi starkare ekonomisk tillväxt. Enligt ekonomer som
gjort en prognos, vilket SvD refererade i förra veckan, blir
tillväxten 9% starkare på tio års sikt än utan EU och EES. Tillväxten
blir 5% starkare jämfört med EES under samma period. Den ekonomiska
draghjälpen behöver vi.
* När vi en gång åter beslutar om en fast växelkurspolitik får vi
som EU-medlemmar hjälp med att försvara den. Förra hösten fick
Riksbanken ensam försvara kronan, medan Danmark i motsvarande
försvarssituation fick hjälp av andra EU-länders centralbanker. En
fast växelkurspolitik, rätt utformad och med ett trovärdigt fundament,
är bra för en stabil och långsiktig politik.
* Visserligen avskriver vi oss som EU-medlemmar en del
beslutanderätt, som vi annars skulle ha lokalt i Sverige. Tanken med
samordningen av vissa strategiskt viktiga beslut mellan EU-länder är
dock att alla, inklusive Sverige (som medlem), tjänar på det.
* Talet om det "demokratiska underskottet" i EU är överdrivet.
Europa-parlamentet är direktvalt, om än med begränsad makt - tendensen
är dock att Europaparlamentet får mer makt. Ministerrådet har vi
inflytande över genom att vi via riksdagsvalen väljer vår regering,
som sedan representerar Sverige i ministerrådet.
* Små länder, det kommer också att gälla Sverige, har proportionellt
sett större inflytande i EU än stora länder.
* EU har signalerat att Norrbotten blir ett särskilt gynnat
stödområde, om Sverige blir medlem. Det minskar trycket på den svenska
statskassan, som nu har betydande regionalpolitiska utgifter.
* Vår handel kan samordnas bättre med EU jämfört med om vi bara har
EES. Det tjänar vi på.
* Det sägs ofta att EU är en byråkratisk koloss. Stockholms stad och
landsting har, om jag förstått saken rätt, fler bryåkrater anställda
än EU. Talet om EU-byråkratin är relativt sett överdriven.
* Jag tror att det är en fördel att samordna säkerhets- och i viss
mån utrikespolitik med EU. Den gamla svenska
alliansfrihets/neutralitetslinjen är överspelad i och med östblockets
fall.
* Jag tycker att det vore bra med en gemensam europeisk valuta på
sikt. Varje gång jag reser utomlands är det ett elände med alla dessa
växlingar man skall göra. Om jag t ex vill skaffa en ny dator skulle
jag kunna studera annonser från postorderföretag från en rad EU-länder
och utan särskilt krångel köpa det jag vill ha därifrån det är
billigast.
* Internationalism tycker jag i största allmänhet är en bra ide. Ett
EU-medlemskap är ett steg på vägen mot det. Jag ser inte EU som ett
försök av en "rik västvärld att resa en barriär mot uländer". EU är
till sin natur för mer frihandel och lägre barriärer. Det visar sig
också att områden och länder med stark ekonomi fungerar som
"lokomotiv" för att dra igång ökad tillväxt i ALLA länder.
* EU:s offentlighetslagstiftning är ännu svag, men på väg att bli
starkare. EU-kommissionen skall få en offentlighetsprincip, som
motsvarar den svenska även om den har fler undantag. Det är bra.
* För att harmoniera med EU blir det nödvändigt att vi sänker
skattetrycket. Det tycker jag är klart positivt. Vi har alldeles för
länge haft alldeles för högt skattetryck i Sverige.
* \verhuvudtaget förefaller det som om EU har en mer restriktiv syn
på vilken klåfingrighet i ingrepp i enskilda medborgares liv som
politiker får tillåta sig. Det är också klart positivt. Det är nyttigt
om svenska politiker kan få en smäll på fingrarna emellanåt.
* Med EU följer en liberalare alkoholpolitik. Det är också positivt.
* Jag hoppas vi bygger \resundsbron. Ett EU-medlemskap kombinerat
med en bro mot EU-området samverkar och ökar nyttan med medlemskapet.
Sedan kan man fråga sig om inte opinionen mot EU, enligt
opinionsunder sökningar, är så stark att "loppet är kört". Jag tror
inte det.
Just nu har EU-motståndarna en argumentationsmässig fördel genom att
Sverige ligger i förhandlingar. Regeringen och socialdemokraterna som
stödjer ett EU-medlemskap är därmed en smula bakbundna i att ta
debatten. Att gå ut och argumentera UNDER förhandlingarna kan ju
påverka dessa negativt. Opinionsundersökningarnas siffror är därför en
följd av att de starka EU-anhängarna tills vidare måste hålla sig
delvis passiva.
Inför folkomröstningen kommer vi att ha ett färdigt förhandlings
resultat, och de politiska partier som är för medlemskap är inte
längre bakbundna. De stora politiska partierna har en OERH\RD
opinionsmässig slagkraft, och när debatten kommer igång på allvar är
jag övertygad
om att motståndet mot EU kommer att krympa.
Jag tror dessutom att det dåliga ekonomiska läget i Sverige gör det
lättare att påverka människor i EU-positiv riktning. Alla
undersökningar
om det positiva för får ekonomi med att gå med i EU är samstämmiga.
Det här med snuset kommer säkert att fixa sig.
Man kan ju också tillägga att EU är fint som snus.
SF-FANS VERKAR POLARISERADE i extrem grad.]tminstone i politiskt hänseende.
Det verkar finnas väldigt få s k gråsossar i svensk sf-fandom.
Och folkpartiester eller centeranhängare verkar extremt sällsynta.
Däremot verkar det finnas en uppsjö av extremt konservativa,
någonstans på moderaternas högerflygel (jag räknar även s k
libertarianer till gruppen extremt konservativa - de vill återuppliva
värden från 1800-talet, faktiskt). Och det finns också en rejäl mängd
utopiskt radikala. Det är inte svårt att dra sig till minnes den s k
proletär-fandomen som florerade i mitten på 80-talet.
Själv är jag liberal. Jag ligger någonstans mitt på den politiska
skalan. Jag brukar dock inte ha för vana att fast och fullt ansluta
mig till partiprogram. Folkpartiet tycker jag verkar vettigt, men
deras nykterhetsivrande kan jag inte med.
Varför är det en sådan polarisering? Jag tror det finns flera skäl:
1) Sf-fans är utopister! I sin litteratur plockar man upp utopiskt
präglade ideal. Man läser om framtidssamhällen som är extrema på ett
eller annat sätt, och man lär sig därför att tänka i form av
ytterligheter.
2) Sf-fans har ofta identitetskriser. Många sf-fans är litet vilsna,
inåtbundna och är för sig själva. I sin ungdom satt de ensamma i sina
kammare och läste. I fandom får de plötsligt ett behov av att
formulera sig en identitiet. En identitet som präglas av en
ytterlighet åt något håll är enklare att anamma och motivera - så man
dras dit.
3) Sf-fans är internationalister i högre grad än de flesta andra
människor. Man läser böcker på engelska, man stiftar bekantskap med
författare och länder från alla världens hörn via böcker och fanzines,
man går på eller läser om utländska kongresser, man korresponderar med
utlandet. Och en internationalist tror jag tenderar mot att dras mot
ytterligheter. Det finns alltid något land i världen man kan hålla som
föredöme. De konservativa kan gå till USA eller England (i varje fall
Thatchers England), och den radikale kan gå till Kina, Kuba...ja, f d
Umefandom hävdade t o m att Grenada innan USA:s invasion var paradiset
på jorden.
Det skall vara extrem socialismradikalism a la Thomas Moore eller HG
Wells! Eller så skall det vara en anarkokapitalistisk marknadsekonomi
a la Heinlein eller Ayn Rand! Inget däremellan göre sig besvär. Dessa
politiska ytterligheter manifesteras ofta i att sf-fans i även
allmänna ämnen tenderar att vara extrema. Uttalar man sig om
alkoholpolitiken så skall man antingen dricka 14 liter öhl om dagen,
eller så skall sådana drycker totalförbjudas. Pratar man om
tryckmetoder skall det antingen vara antikt stenciltryck eller
fyrfärgstryck och satt text.
Jag har själv en extremism bubblande i min kropp: rymden! Rymden
skall vi satsa på, tycker jag. Vi skall bygga rymdstationer, fler
rymdfärjor, åka till Mars, bygga månbas, bedriva gruvjakt i
asteroidbältet, och göra mycket annat. Många sf-fans delar mitt
synsätt - och så finns det då i ytterligheternas namn många (men inte
lika många) sf-fans som tycker att rymden är rena dårskapen.
Vad gäller de högerextrema tycker jag att de är egoister, med en
sned verklighetsuppfattning. En extrem marknadsekonomi utan reglering
försätter samhällets alla svagare medborgare i ett dåligt läge, och
det enda motivet för att hävda en sådan är att man anser att man själv
kan dra nytta av den. Det kan inte finnas några ideella motiv för att
hävda att ett marknadskaos där svaga slås ut och människor inte har
lika värde och lika rättigheter är fördelaktigt. De idemässiga motiven
för anarkokapitalismen är förfelade: verkligheten fungerar inte som
teorierna bakom ideologin förutsätter. I Virkis 21 tog jag upp
analogin med bilmotorn, som hela tiden måste underhållas och regleras
för att fungera. Ni kan gå tillbaka till det numret.
Vad gäller de vänsterextrema tycker jag att de helt enkelt är naiva,
och likaledes har en sned verklighetsuppfattning. Visserligen skall
människor ha samma grundförutsättningar och grundrättigheter, men
människor är inte lika varandra och det är därför omöjligt att
implementera fullständiga jämlikhet mellan alla. Om de högerextrema är
dumma i huvudet för att de inte vill ha några styrmekanismer, så är de
vänsterextrema dumma för att de vill ha för hårda styrmekanismer.
Vänstersamhället förutsätter en hård styrning som inkräktar menligt på
den mänskliga friheten.
Jag tycker inte att vi skall ha totalt anarkistisk ("fri") marknad,
men inte heller en totalreglerad marknad. Vi skall ha det litet mitt
emellan. Vi skall inte ha ett totalt passivt samhälle, ej heller ett
samhälle som i jämlikhetens namn detaljreglerar allt. Vi skall ha det
litet mitt emellan. Vi skall inte ha för mycket skatt, inte för litet,
utan lagom.
CONTACT 94 FUNDERAR jag på när den skall vara.
Jag får nog överge planerna på att ha den på nyårsaftonen,
vilket annars vore EXAKT på SFJ/Fanytt/VÄ:s 15-årsdag. Det är för
många andra fester då. Kanske har jag Contacten på trettondagen, 6
januari (jag fyller själv år samma dag!). Håll utkik efter info om
Contact 94!
SKAPA, Författarsällskapets skriv-APA, skjuts upp minst ett par
veckor. Jag måste få ut SFJ först, så att APA:n kan utlysas
ordentligt. Hittills har jag fått fyra bidrag, så iofs skulle det
räcka. Vill du bidra till SKAPA, skicka mig minst 2 sidor i 12
exemplar, plus returporto för 100 gram, senast i mellandagarna!
------------------------------------------------------------------------
If you don't like crottled greeps, why did you order them? (klassisk lino)
------------------------------------------------------------------------
( ) Tack för brevet/frimärket/zinet
( ) Skicka mig:....................
(Jag menar, vill du ha något mer?)
(x) Virkis är en parentes i världshistorien.
(x) Detta kryss får du alldeles gratis.
(x) Har du fem kryss i rad har du BINGO!
Nya Epicentrat/Engholm
Renstiernas Gata 29
116 31 Stockholm
ahrvid@sfbbs.edvina.se
_Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _
(_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_'
._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._)
ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:14-Dec-93
