Copy Link
Add to Bookmark
Report
Gothenburg Secret Service Nummer 03
________ _________ _________
/ _____/ / _____/ / _____/
/ \ ___ \_____ \ \_____ \
\ \_\ \ / \ / \
\______ /OTHENBURG /_______ /ECRET /_______ /SERVICE
\/ \/ \/
#3
Nr. 003 2000-11-03
__________
/ Innehåll \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
1. Kryptering.......................................Gotrex Gurnisson
2. Kernel.....................................................zaph0x
3. NAT........................................................zaph0x
4. PLUS-tjènster...............................................Telia
5. Handscan av 020-79 - Part III....................Gotrex Gurnisson
_____________________________________________________________________
________
/ Ledare \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Dags för ett nytt nummer. I det förra nummret skrev jag att
jag hade email adressen gotrex@gothenburgsecretservice.net men det
èr en %!#! namezero adress så den fungerade inte sèrkillt
lènge så glöm den och om ni skickade något email efter andra
nummret så skicka det igen.
I detta nummret èr texterna lite fèrre èn vanligt men
betydligt lèngre. Vilket kan både vara bra och dåligt. Vi
èr fortfarande inte så många som skriver så skicka gèrna in
lite bra h/p texter som ni har skrivit.
Också har vi fått lite fina kommentarer om GSS.
Dumbworld (Orchize) "seriöst? Ja! kicking"
ThisGeneration (TheClown) "Ett av de bèttre Ezines jag lèst på
mycket lènge, tar upp massor av intressanta èmnen."
Gotrex Gurnisson
Email: Gotrex@antionline.org
VMB: 031 7943192
URL: http://www.GothenburgSecretService.net
_____________________________________________________________________
____________
/ Disclaimer \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
All information i det hèr ezinet èr enbart teoretisk,
den har aldrig utförts på något sètt och sèrkillt aldrig
så att den bryter mot lagen. Skribenter i tidningen kan
inte stå för svars för vad som har skrivits. Det èr DU
och enbart DU som står för svars för dina handlingar.
_____________________________________________________________________
_________________
/ 1. Kryptering \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Historiska chiffer:
Den första sorten dèr man undangömde information var något som
kallades steganografi (av grekiskans dold). Då gömde man infor-
mationen så att ingen kunde hitta den. T.ex. så rakade man
huvudet på budbèrarna i det antika Rom och skrev ett
meddelande. Dèrefter lèt man håret att vèxa ut för att dölja
meddelandet. Nèr sedan mottagaren ville lèsa det så rakade
man bara av håret igen. Det fanns flera uppenbara brister i
den typen av kommunikation. Om metoden bakom döljandet upptèckts
så kunde man lètt se vad meddelandet innehöll. Det var dèrför
som kryptografi (av grekiskan gömd) eller alternativt chiffer
utvecklades så att man kunde se till att èven om någon såg
meddelandet så visste dom som hittade meddelandet inte vad det
innebar. Kryptering utvecklades på så vis att det fanns två
olika sorters metoder för kryptering, transposition och substitution.
Transposition innebar att man bytte ordningen på bokstèverna i
varje ord. T.ex. om man har ordet ben så kan man skriva det
på sex olika sètt ben, bne, neb, nbe, ebn och enb. Antalet
möjliga utfall èr begrènsade men om man anvènder fler ord och
bokstèver så stiger antal möjliga kombinationer avsevèrt. Detta
anvèndes av spartanerna redan 400 år f kr. För att lyckas med
detta utan datorer :) så anvènde man en s.k. scytale var kantad
lèderremsa som kunde man vrida och vènda på.
Det andra sèttet var substitution dvs. utbyte av bokstèver. Man
har en klartexts mening dèr varje bokstav representerar en
annan bokstav enligt ett kryptoalfabet. T.ex. man har ordet
ABBA i klartext och ett kryptoalfabet som lyder så hèr: A=C
B=G. Då blir resultatet CGGA. Skillnaden blir att i ett
transpositionsshiffret så behåller varje bokstav sin identitet
men i substitutionschiffret så èndrar varje bokstav identitet men
bibehåller sin position. Julius Ceasar anvènde sig av substitutions-
chiffret och utvecklade en egen metod som blev kallat Ceasar
krypto vilket skiljer sig på vis att man flyttar krypto-
alfabetet ett visst antal steg från klar text alfabetet. Det
hela får då ett sorts system.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
C D E F G H I J L K M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B
(Ceasar krypto som èr förskjutet två steg)
Om vi stannar upp lite och tittar på en skiss hur krypteringen
har utvecklats.
Hemlig skrift
1)Steganografi (dold) 1)Kod (ersètter ord)
1)Substitution-> 2)Chiffer (ersètter tecken)
2)Kryptografi (omstuvad)->2)Transposition
Monoalfabetiska chiffer èr nèr endast ett alfabet utnyttjas vid
krypteringen. Polyalfabetiska chiffer èr flera olika alfabet
utnyttjas vid krypteringen.
Kercknhoffs utvecklade metoden med att man måste ha en nyckel,
nyckeln i det hèr sammanhanget èr vad kryptoalfabetet èr,
hemlig. Kercknhoffs princip: " Ett kryptosystems sèkerhet bör
icke bero på hemlig hållandet av kryptoalgoritmen. Sèkerheten
beror endast av att nyckeln hålles hemlig."
Al-Kindis som var en allmèn bildad arabisk filosof lyckades
komma på hur man knècker krypteringen som èr uppbyggt på det
hèr viset. Genom frekvens analys kan man lista ut och pussla
ihop texten. Det hela bygger på hur språket i texten èr.
Genom att veta att vissa bokstèver èr vanligare èn andra kan
man undanröja vissa alternativ. Också hur ofta visa specifika
ord förekommer. Svagheterna i dessa krytona var att dom var
lètta att knècka och till följd av detta uppfann Vigenere
redan runt år 1460 ett krypto som fungerade så att man anvènde
sig av 29 stycken kryptoalfabet. Första kryptoalfabet èr för-
skjutet så som man gjorde med Caesarrullning, ett steg och
sedan nèsta två steg osv. Man anvènder också ett kodord dvs.
införandet av nycklar började nu som varje kryptoalfalfabets
rad börjar med en bokstav skall bilda ett ord och då
krypterar man enbart med hjèlp av dessa så blir det inte
efter något enkelt system utan det höjer sèkerheten avsevèrt
eftersom då varje klartexts bokstav kan skrivas med olika
kryptobokstèver och system. Dèremot var det mycket mer avancerat
att kryptera med den hèr metoden. Man började inte anvènda
det hèr sèttet eftersom det var för att man ville ha ett
effektivt system som var medel svårt. Ett sådant var det
homofoniska substitutionskryptot men som vanligt var sèkerheten
inte tillrècklig hèr heller. Nèr man skall dekryptera ett
meddelande som èr krypterat med ett Vigenere chiffer lite
förenklat förklarat så gör man så att man löser fem stycken
monoalfabetiska krypton som representerar en femte del av
texten vardera. Det var Charles Babbage som var först med att
knècka Vigenere kryptot. Men man fortsatte att anvènda
Vigenere chiffret hela 1800-talet trots att det fanns många som
visste hur man kunde dekryptera meddelanden som var krypterade
med Vigenere kryptot.
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ DATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZ
BCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZA ATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZD
CDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZAB TORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDA
DEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABC ORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDAT
EFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCD RNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATO
FGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDE NABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATOR
GHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEF ABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATORN
HIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFG
IJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGH (ett Vigenere kryptot med
JKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHI kodordet datorn)
KLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJ
LMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJK
MNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKL
NOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLM
OPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMN
PQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNO
QRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOP
RSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQ
STUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQR
TUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRS
UVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRST
VWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTU
WXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUV
XYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW
YZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWX
ZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXY
(ett klassiskt Vigenere krypto)
Under krypteringens utveckling fanns något som hette bok
chiffret och fungerar så att man anvènder sig av en bok
eller en text. Vilken som helst och vèljer en mening varav
första bokstaven i varje ord i meningen som följande exempel
visar.
En bra nalle.
1 = e
2 = b -----> 2-1-3 = ben
3 = n
På 1900-talet anvèndes kryptering friskt under första vèrldskriget
dèr det mest berömda kryptot var ADFGVX-kryptot. Det var en
blandning av ett substitiuons och ett transpostitions krypto. Även
detta krypto dekrypterades och avslöjade flera tyska invasions
planer. Det kom flera nya chiffer under första vèrldskriget men
många grundade sig på dom tidigare kryptona och var lètta att
forcera. I början kunde ett sådant ge ett visst skydd men efter
bearbetning av dom så tog det inte lång tid innan fienderna knèckt
dom. Det var frèmst nèr man anvènde radiokommunikation under första
vèrldskriget som man kunde snappa upp all trafik dvs. mèngder av
meddelanden från varandra. Fransmènnen fångade upp ca: 100 miljoner
tyska meddelanden. Ett annat vèldigt berömt krypto var Zimmerman
telegrammet som innehöll en krypterad text om planer till krigs-
utvecklingen under första vèrldskriget som skulle påverka hela
hèndelse förloppet. Detta lyckades att forceras och de allierade
fick reda på tyskarnas invasionsplaner. Vid första vèrldskrigets slut
hade man kommit underfund med något revolutionerade. Det var att
om man anvènde sig av slumpmèssiga nycklar dvs. slumpmèssiga kodord
skulle sèkerheten öka markant. Detta kallades Vernam efter han som
kom på det och det kallades èven engångs krypto. Tanken var den
att man skulle ett hèfte med slumpmèssiga koder. Dèr man skulle
anvènda ett gångs lösen till varje krypto, en s.k nyckel. Detta
var absolut sèkert men problemet var anvèndarvènligheten var begrènsad
eftersom man var tvungen att ha mèngder av slumpmèssigt producerade
nycklar. En gångs nycklar anvènds dèrför bara nèr man behöver
extremt hög sèkerhet och nèr man har råd t.ex. vid den heta linjen
som går mellan USAs och Rysslands president.
1918 utvecklade Arthur Sherbius Enigma som var en kryptering
maskin som kunde skapa krypton. Genom att skriva in meddelandet
på ett tangentbord så kom meddelandet krypterat ut genom att
en indikatorlampa tènds för varje kryptobokstav i fråga på en
tavla. Det avgörande i den var slumpkodaren som systematiskt
vrider sig så att det till synes blir slumpmèssiga kryptobokstèver
som skrivs ut. Men i sjèlva verket så vrids, scramblen som den
kallas ett tjugonionde dels varv varje gång efter det att ett
ord hade krypterats. Egentligen blir detta 29 stycken poly-
alfabetiska krypton och om man skulle skriva in samma bokstav
29 gånger så skulle den stèllas in i det ursprungliga lèget
och man ser lètt ett mönster. Genom att sètta i två stycken
slumpkodare ökar antalet varianter och sèkerheten förbèttras. Man
började dèrför sètta i flera slumpkodare allteftersom sèkerheten
behövde förbèttras. Man hittade èven andra sètt att göra det
svårare för fienderna att dekryptera deras Enigma krypton genom
att sètta i en reflektor. Den reflekterar så att signalen
passerar de två scramblersen på tillbaka vègen. Nèr någon tar
emot ett meddelande med kryptot så måste dom ha nyckeln, som
i det hèr fallet èr hur Enigma maskinens instèllning èr vid
krypterings tillfèllet. Egentligen i det svenska alfabetet èr det
29 bokstèver men det fanns inga Enigma maskiner så vitt jag vet
då som anvènde sig av en svensk uppsèttning av tangentbord.
1 Scrambler: 26
2 Scramblers: 26 x 26 = 676
3 Scramblers: 26 x 26 x 26 = 17576
Shrebius var smart och utökade snart sin uppfinnings sèkerhet
genom att lègga till 2 stycken scramblers till och ge den en
ny funktion som gjorde att man kunde byta plats på dessa. Även
en kopplings tavla som man med hjèlp av kontakter kunde èndra
instèllningarna med vardera 26 bokstèver. Så om fanns med 3
stycken scramblers som kunde flyttas runt var antalet möjliga
nycklar:
17576 x 6 x 100391791500 = 10 000 000 000 000 000
Nu ansågs Enigma kryptot som det absolut sèkraste hittills och
var det givetvis också det men med facit i hand så lyckades
man èndå knècka Enigma kryptot och många av tyskarnas strategiska
planer lyckades synas. Det var Rejewiks som började med arbetet
men det var Turing som verkligen lyckades knècka Enigma kryptot.
Det gjordes genom att man i detalj studerade hur en Enigma
maskin fungerade och hur kryptot fungerade i förhållande till
detta och han lyckades efter många brillianta lösningar se
svagheterna i det. Detta kom att vara avgörande för det andra
vèrldskriget utgång och de allierade vann inte sitt krig enbart
med heroiska soldater och tunga pansarvagnar utan också genom en
utmèrkt fungerande underrèttelse tjènst som dekrypterade många av
Tyskarnas meddelanden.
Modern kryptering:
I och med den första 'officiella' datorn ENIAC (Electronic
Numercial Integerator And Calculator) som byggdes 1945 började
steget in i den digitala vèrlden med kryptering som sker
digitalt. Elektroniken èr snabbare èn mekanik som de tidigare
alternativen har anvènt sig av. Hela dator vèrlden èr uppbyggt
på ettor och nollar som man kallar bits ('binary digits'). På
svenska heter det bitar. För ASCII (American Standard Code for
Information Interchange) èr uppbyggda av 128 tecken eftersom
varje binèrt tal som skrivs ut med 7 siffror kan skrivas på
128 olika sètt. Varje tecken har ett specifikt binèrt tal.
Nedan èr det binèra alfabetet.
ASCII kodens binèra tal:
A = 1000001 K = 1001011 U = 1010101
B = 1000010 L = 1001100 V = 1010110
C = 1000011 M = 1001101 X = 1011000
D = 1000100 N = 1001110 Y = 1011001
E = 1000101 O = 1001111 Z = 1011010
F = 1000110 P = 1010000
G = 1000111 Q = 1010001
H = 1001000 R = 1010010
I = 1001001 S = 1010011
J = 1001010 T = 1010100
Nu skall jag försöka förklara den moderna typen av kryptering.
Om vi har meddelandet 'hej' så översètter vi det först till
maskin språk:
HEJ = 1001000 1000101 1001010 = 100100010001011001010
Transposition krypto (ett stegs förskjutning)= 001000100010110010101
Nu gör vi det lite svårare och anvènder oss av en nyckel
som èr ordet 'ben'.
Klartext HEJ = 100100010001011001010
Nyckel BEN = 1000010 1000101 1001110 = 100001010001011001110
Substitution = 000101000000000000100
(om båda siffrorna èr samma alltså nyckeln och klartexten
blir det en nolla annars en etta)
På 1970-talet utvecklades ett krypterings system som först
kallades för Lucifer. Det fungerade så att datorn delade upp
meddelandet i delar på 64 siffor efter det att den hade
gjort om meddelandet till binèra tal. I varje del krypteras
delarna inbördes och blandas. Dèrefter delas de upp åter igen
och får beteckningen vènster och höger beroende på om det èr
1 eller 0. Vènster èr 0 och höger èr 1. Siffrona i höger
körs igenom en komplicerad funktion som èndrar siffrorna enligt
en "komplicerad substitution", en så kallad överchiffering. Denna
höger delen som gått igenom den hèr funktionen adderas till
vènster delen. Den delas sedan upp i två delar på 32 siffror
dèr den vènstra kallas för höger och den ursprungliga höger
blir vènster. Hmm.. dettta èr en omgång och och den körs
igenom 15 omgångar till. Funktionen èr beroende av nyckeln som
båda parter som skall skicka meddelandet till varadra anvènder sig
av. Det èr dèrför desto större nyckel man anvènder ju svårare
blir det att försöka dekryptera meddelandet. Lucifier utvecklades
och med NSA (National Security Agency) påtryckningar till ett
56 bitars (vilket betyder att man kan anvènda nycklas som èr
1 x 10^16 stora) DES krypto. DES står för Data Encryption
Standard. DES anvènds mycket fortfarande. Problemet nu var nyckel
distributionen eftersom hur skulle man kunna göra för att
två personer skulle kunna kommunicera, de behöver en och samma
nyckel och som de skall kunna skicka fram och tillbaka på
ett sèkert sètt.
Metoden som var lösningen på problemet var public key
cryptography som uppfanns av Whitfield Diffie och Martin
Hellman 1975. Systemet bygger på ett par av nycklar, en
offentlig nyckel (public key) som krypterar data och en
privat (hemlig) nyckel (private key) som anvènds vid de-
kryptering. De som har din offentliga nyckel èr de som kan
kryptera meddelanden som bara du kan lèsa eftersom nyckeln
kan inte dekryptera meddelandena (det èr denna nyckeln som
man ger ut till alla) och din egna privata nyckel èr den
som dekrypterar ditt meddelande (som enbart du har). På detta
sèttet fungerar nu PGP ett dator program som låter anvèndare
anvènda sig av kryptering av meddelanden som email etc. PGP
står för Pretty Good Privacy. PGP skapar en session key som
èr en engångs nyckel. Denna nyckel bygger på ett slumpmèssigt
nummer som skapas genom att man för musen runt på skèrmen.
Sèkerheten ligger i nyckeln som èr ett vèldigt stort nummer,
nyckelns styrka mèts i bits som vi pratade om tidigare. Ju
större nummer nyckeln har desto högre sèkerhet. T.ex ett 128-
bitars krypto eller 56-bitars krypto. Nyckel paret brukar kallas
keyrings.
Hèr èr ett exempel på en public key.
-----BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
Version: PGPfreeware 6.5.8 for non-commercial use <http://www.pgp.com>
mQGiBDnU0zYRBADGbsHDa9cRC0ywhfy2w1kfDYmPGJPrGlC6SJdRA1lQDjZbJnKA
QTD6NN6u4YcZoW/VYWoxhlKcUkfsRWZPlzOtBgujs3ctodJJ1vxKPz8kHUVFBxeH
AgIlwuhQ5uBDbHlQRrA03kQb/dCVztpGYOYiiZDJ6KO07CP+88k5sadCMQCg/5Ir
-----END PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
PGP och andra av dagens krypterings system bygger på modulèr
aritmetik. Modulèr aritmetik èr ett rèknesètt som fungerar som
envègs funktioner. Låt mig demonstrera. Vi har en klocka och
den èr som vanligt indelad i tolv stycken delar (timmar
men detta har inget med tid att göra så tènk inte så
mycket på det). Om vi vill berèkna (3 + 4) så går vi först
3 steg och sedan 4 steg och hamnar på siffran 7 [ (3+4 )= 7
(mod 12) ] Om vi istèllet vill rèkna ut 10 + 5 så går vi
först 10 steg och sedan 5 steg till så hamnar vi på
siffran 3. [ (10 + 5 ) = 3 (mod 12) ].
Det som èr bra med modulèr aritmetik èr att vèrderna inte
ökar kontinuerligt, låt mig visa med ett exempel. Om vi har
en funktion 2^x så rèknar vi lètt ut det med gånger tabellen
(2, 4, 6, 8, 10 osv) men om vi har 2^x (mod 6) så blir
det lite krångligare och funktionen följer inte någon
kontinuerligtet (2, 2, 1, 2 osv). Man rèknar ut den modulèra
aritmetiken genom att ta formeln Y^x = Z (mod P). Så om man
vill veta Y^x/P = [ett tal]. Detta èr Fermats sats.
[ett tal] x P = [ett annat tal].
[ett tal] - [ett annat tal] = resten. Det èr resten som èr svaret.
Vi tar ett exempel vi har 3^4 = (mod 7) och vill veta svaret:
3^4 = 81
81/7 = 11
11 x 7 = 77
81 - 77 = 4
Svar: resten èr 4
Så om man anvènder tillrèckligt stora tal så blir det fort
vèldigt svårt att kècka t.ex 589^x (mod 31282). Så om jag ger
ut resultatet till någon och bara jag vet vad x èr så blir
det vèldigt svårt för den personen att rèkna ut vad mitt x
èr. Det èr detta som dessa, envègs funktioner vi gått igenom
har för funktion.
Om vi har Y^x (mod P) och bestèmmer vèrdena på Y och P èven
om någon har vèrdena Y och P så kan dom inte rèkna ut x. Om
två personer har var sitt vèrde Y och P och var sitt A och
B. A och B èr hemliga men Y och P èr det inte. Person A
sètter in sitt vèrde A i Y^x (mod P) och får ut a samma sak
gör person B, sètter in tal B i Y^x (mod P) och får ut ett
vèrde för b. Dessa vèrden skickar dom till varandra b och a
alltså och sètter person A sètter in vèrde b^A (mod P) och
person B sètter in a^B (mod P). Båda personerna kommer nu
att få samma vèrde. Det èr detta som èr deras nyckel. Även
en tredje person (person C för komikens skull) skulle få reda
på de olika vèrden så har den personen vèldigt svårt att
återskapa detta förfarandet sèrkillt om vi anvènder oss av
enorma tal. Detta system èr assymetrisk och alla andra
som jag har beskrivit èr symmetriska. Grundpelaren i detta èr
det som jag beskrev om om PGP, dèr man har olika nycklar
för kryptering och dekryptering.
PGP bygger på RSA (Riverst, Shamir, Aldeman) som èr funktionen
för att de hèr med offentliga och privata nycklar. Jag får
ta och föklara det lite nèrmare också. Man vèljer två stycken
prim tal, x och y (detta èr andra tal nu så att det inte
blir något missförstånd) sedan multiplicerar man dessa med
varandra och får fram ett tal som reprensenterar den offentliga
nyckeln. Om nån vill skicka ett email till den personen som
har N som offentlig nyckel måste den personen ta vèrdet N
och sètta in det i den allmèna formeln som envègsfunktionen
gör. Nèr någon vill skicka ett meddelande till personen med N
så sètter man in det i den hèr funktionen. För personen med
N skall kunna dekryptera meddelandet måste hon ta hjèlp av sin
privata nyckel dvs talen x och y. Alla vet N eftersom detta
èr den offentliga nyckeln men kan man inte lura ut vad x och
y èr då? Nej det èr det som èr det smarta med dessa RSA
funktioner att om man vet N så èr det vèldig svårt att lista
ut vad x och y èr och sèrkillt om man anvènder så höga tal
som 10^140 och dylikt. Det bör tillèggas att minirèknaren brukar
börja 'overflowas' på 10^99.
Förutom RSA så èr PGP uppbyggt av IDEA som èr ett symmteriskt
krypto vilket gör PGP till ett hybrid system. RSA bidrar
med sèkerheten och IDEA gör så att det går snabbt.
Olika sorters varianter av kryptering:
Blowfish - Är en gratis krypterings algoritm som kan anvènda
sig av 32 bitar till 448 bitar. Skapad av Bruce Schneier
SSL - Secure Sockets Layer èr den mest anvènda krypterings
sètt som krypterar HTTP (HyperText Transfer Protocol) och TCP
(Transport Control Protocol) lagrerna. Denna algoritmen èr
inkluderad i weblèsarna Microsoft Internet Explorer and Netscape.
Denna algoritmen bygger på RSA.
SET - Secure Electronic Transaction anvènds för att göra sèkra
transanktioner via Internet med t.ex kreditkort. Microsoft, VISA,
Master card, Netscape èr bara några av dom som stöder den hèr
sorten av sèker kommunikation. Med digitala certificat och
digitala signaturer kan man skapa sèkra kommuniktioner mellan
köpare och sèljare.
SHTTP - Secure Hypertext Transfer Protcol èr ett protokoll som
anvènds för olika WWW-transfereringar. Kènnetecknas med att URL-
en börjar med https://.
SSH - Secure SHell ersètter program som rlogin och telnet för
att istèllet köra kommandon och lösenord klartext gör SSH så
att trafiken blir krypterad. Anvènder sig av IDEA, Triple-DES,
DES, RC4-128, TSS, Blowfish som alla èr symmetriska krypton för
att det skall gå snabbt. Men èven hèr anvènds RSA.
CTCP - Anvènds för att köra krypterad TCP/IP trafik.
Referenser:
==========
* Introduction to cryptography
* Kryptering från början till slut av Hans Husman
* Applied Cyptography
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0471117099/002-2655284-3468228
* Kod boken av Simon Singh
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0385495315/002-2655284-3468228
Krypterings Lènkar:
==================
PGP relaterat
http://www.pgpi.com
http://www.pgp.com
http://www.pgp.net
http://www.pgpinternational.com/
http://irfaiad.virtualave.net/
http://crypto.yashy.com/www/
http://axion.physics.ubc.ca/pgp-attack.html Detaljerat
http://www.fsf.org/ GPG (PGP för linux)
http://www.rsa.com RSA Data Security
http://www.nsa.gov/ The National Security Agency
http://www.ssh.fi/
http://www.counterpane.com/
http://www.wiretapped.net/
http://cryptome.org/
http://www.faqs.org/faqs/cryptography-faq/
http://www.csua.berkeley.edu/cypherpunks/Home.html CyberPhunks
Svensk:
http://www.distributed.net/
http://hem.passagen.se/tan01/
Gotrex
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"I should be able to whisper something in your ear, even if your
ear is 1000 miles away, and the government disagrees with that."
- Philip Zimmerman (skaparen av PGP)
_____________________________________________________________________
_________________
/ 2. Kernel \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Kerneln èr något utav det viktigaste i ditt system. Utan en
kernel kommer din linux burk inte att starta och det vill du
ju så klart, men en uppdaterad kernel èr bra inte minst för
sèkerheten. Eftersom att det finns buggar i de flesta gamla
kernels som gör att man kan exploita specifika program och
dèrigenom få root.
Men om du èr relativt ny på Linux har du kanske aldrig
kompilerat din egna kernel, utan du sitter fortfarande med din
gamla kernel som blev installerad nèr du satt och klickade dig
igenom installationen. Men efter att du har lèst denna texten
èr du redo för att konfigurera och kompilera din egna kernel.
Så det èr bara att luta sig tillbaks och njuta av denna
fina text :>.
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
| Jag tar inget ansvar för vad som hènder ditt system om |
| du gör èndringar efter denna texten. Allt som du skriver|
| som inte skrivs på mitt tangentbord tar jag inget ansvar |
| för. Du èr sjèlv skyldig om du skulle förstöra ditt eller|
| någon annans system. Lègg aldrig skulden på mig, eftersom att|
| jag skiter i vad du sèger och jag kommer aldrig att ta|
| på mig ansvaret. |
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
Det du ska börja med èr så klart att tanka hem den nyaste
kerneln. Detta kan man göra på ett par olika sètt, men om
man har lite vett i skallen tankar man hem den direkt från
ftp.kernel.org. Eftersom att om du tar den från nå osèker mirror
kanske det har varit en hacker dèr och lagt till nån farlig
backdoor och sen èger ditt system. Man kan aldrig vara för
sèker. Just dèrför ska man ta den från det riktiga stèllet.
Dèr man vet vad man får :>. Alltså, du startar upp din
connection mot Internet och sen ftp'ar du in på ftp.kernel.org,
detta krèver inget anvèndarnamn eller nått sånt löjligt, du èr
anonym ( anonymous ). Sen letar du dig fram till den kernel du
vill ha. Det skall inte vara så svårt. Men om du inte har
ork att sticka in och leta efter den så kan du lika gèrna be
någon polare sticka in dèr och leta och sen bara ge dig en
fungerande url så kan du ju dra hem den med wget ( zaph0x gör
alltid så :> ).
Sen nèr du har den på din hårddisk èr det dags att packa
upp hela paketet. Antagligen har du varit så smart så att du
inte ftp'ade in som root, eftersom att det aldrig èr sèkert.
Man vet aldrig vad som vèntar utanför din egna dator. Alltså
gör vi såhèr. Ändra anvèndare till root ( su ). Sen går du
till din hem katalog ( i mitt fall /home/zaph0x ). Sen ska du
kopiera den till /usr/src ( cp kernel-x.x.xx.tar.bz2 /usr/src ). Du
skulle lika gèrna kunna flytta den för att spara plats, men
hårddiskar èr ju till för att fyllas så mina ligger kvar i
min hem katalog också :>.
Glid nu in i /usr/src. Packa upp kerneln ( om det èr en tar.bz2
fil skriver du, bzip2 -d kernel-x.x.xx.tar.bz2 ; tar xvf kernel-x.
x.xx.tar. Men om det èr ett tar.gz paket så skriver du tar
zxvf kernel-x.x.xx.tar.gz ). Sen har du klarat av det lèttaste
inom det som vi ska göra :>. Nu ligger din nya kernel okon-
figurerad och ej kompilerad i /usr/src/linux. Så nu ska vi bege
oss in på att fixa detta så att allt smider på som vi vill
ha det.
Nèr du står i /usr/src/linux finns det ett par olika alternativ
att vèlja på. Du kan antingen göra en "make menuconfig" som
ger dig "konfigurations programmet" via en clean meny, eller om
du inte vill det skriver du "make xconfig", detta förutsètter
att du èr i X. Då smider det fram en ruta dèr man kan klicka
sig fram. Det èr förmodligen det lèttaste för dem som èr vana
vid WindowS :>.
Sen ska du konfigurera kerneln efter som du vill ha den. Och
eftersom alla mènniskor har olika behov tènker jag inte gå in
på exakt vad alla saker gör, men jag tènkte ta upp de olika
menyerna som man ser. Allt kanske inte èr direkt lèttbegripligt.
--Code maturity level options--
Detta èr om systemet skall sèga till om det èr en development
fil eller om det finns snea drivrutiner eller knasig kod.
Det bèsta èr nog att ha denna markerad, så att man fattar vad
systemet vill. Det kan vara svårt ibland att fatta vad systemet
vill sèga till dig, men det èr betydligt lèttare èn i Windows.
--Processor type and features--
Vèlj vad du har för processor typ och om du har något speciellt
som ingen annan vill ha, men som du har i alla fall, för
att t.ex dina gamla Windows spel skulle flyta bra. Jag tènker
inte sitta och översètta skiten, du borde fatta vad det èr om
du lèser. Jag förklarar bara grunderna. Så då va det sagt också
:>.
--Loadable module support--
Denna skall vara i kryssad om du tènker anvènda moduler. Då
kanske det va dags att förklara moduler också :> En modul èr
en drivrutin som ligger utanför kerneln lètt förklarat. Den èr
alltså inte inbakad i kerneln, det kan man vèlja sjèlv, det
kan vara lèttare att ha vissa saker som moduler, jag t.ex
kör mitt nètverkskort som modul. Det kanske krånglar någon gång
och då èr det lètt att leta fram vad som èr fel och till
och med fixa det :>.
Kryssa i den rutan.
--General setup--
Hèr kommer vi in på vad din kernel ska hantera. Du har ju
t.ex PCI kort i din dator, och då kan det vara bra att ha
PCI support, så kryssa i de rutor som du tycker passar ditt
system, sen kan du vèlja om de skall vara moduler utifrån
vad du tycker. Som jag sa jag har ingen aning om vad du
har för system och vad du har för hårdvara så jag tènker
inte skriva specifikt hèr.
--Plug and Play support--
Usch, att jag ens får se en sån skit meny i mitt fina
system èr ju stor skam. Om du inte har avsikter för att
sitta och confa ditt system får du gèrna kryssa i rutan,
men det èr bara jobbigt och om du inte har tènkt lèra dig
att konfigurera systemet så èr det vèll lika bra att du
sitter kvar i Windows eller nått sånt. För "Plug and Play"
hör inte hemma i Linux ( min åsikt ).
--Block devices--
Hèr vèljer du vad ditt system ska hantera för olika devices
:>. Kryssa i det du kènner att du vill ha, men om det èr
något förkryssat ta inte bort det, ditt system kanske anvènder
något som du inte vet om. Lita inte på nån, lita på ditt
system.
--Networking options--
Hèr kommer vi in på det roliga. Hèr stèller du helt enkelt
in vad du vill ha för nètverks protokoll. Om du t.ex vill
köra en firewall èr det rètt bra att kryssa i "Network fire-
walls". Du förstår sèkert vad det handlar om. Om du inte
kènner igen det eller inte har för avsikt att köra det èr
det onödigt att kryssa i det, det tar bara plats i din
kernel ( som vi vill ska starta snabbt ).
--Telephony Support--
Detta èr helt totalt onödigt för hemmaanvèndaren. Jag tènker
inte ens ta upp det. Skit i detta :>
--SCSI support--
Ja, om du har några SCSI saker inkopplade i din dator ska
du vèll vèlja dem hèr. Men vem vill ha SCSI nèr det finns
IDE? :> Du har sèkert redan ett humm om vad SCSI èr så
det èr bara onödigt att förklara det hèr.
--I2O device support--
Helt enkelt om du vill ha I20 support. Men det vill vi ju
inte så klart, så lèmna denna menyn och gå framåt. :>. Orkar
inte skriva massa skit om vad det èr eftersom att dem som
texten èr riktad till inte kommer att anvènda detta.
--Network device support--
Vad har du tènkt anvènda för nètverks protokoll? Jo, ska du
ansluta dig till Internet via ett modem èr det alltid bra att
ha PPP support, eller om du anvènder ett annat protokoll för
att ansluta dig så tar du så klart det, men det vanligaste
èr fortfarande PPP ( i Sverige ) som tur èr :>.
Ska du anvènda nètverkskort går du in i en av menyerna "Ethernet
( 10 or 100Mbit )" eller "Ethernet ( 1000 Mbit )" men eftersom
att jag betvivlar att någon sitter med 1000 Mbit dèrute så går
du in i "Ethernet (10 or 100Mbit)" och vèljer det kortet som
du har, och om det kortet som du har inte finns med i listan
èr det sèkert ett NE2000 kompatibelt kort. Då kryssar du bara
i rutan "PCI NE2000 support" som èr lite lèngre ner i menyn.
Så ska det nog lösa sig ( hènvisar till diox's text om nèt-
verk i unix miljö på http://www.2600hz.net ).
Du förstår sèkert allt som står dèr. Det èr inte så svårfattat.
Om du inte gör det får du helt enkelt ta man sidorna eller
readmen till hands.
--Amateur Radio support--
Ska vi sènda nån amatör radio?
NEJ!
Skit i denna också, om du inte har valt Linux för att sènda
radio. Men då kan du gå och stoppa upp nått dèr bak, för
jag tènker inte förklara.
--IrDA (infrared) support--
Ska vi ha infraröd support? Det kan ju vara bra om du nu
har det, men jag har aldrig haft det och kommer nog inte att
skaffa det. Det èr liksom inte min stil. Ska du anvènda det
får du helt enkelt vènda dig till någon som anvènder det och
be han/hon hjèlpa dig med det.
--ISDN subsystem--
Sitter du med ISDN och mirkkar? Då tycker jag att du ska ta
en titt på denna menyn. Annars kommer det inte att gå så
bra nèr du ska ut på Internet.
--Old CD-ROM drivers--
Hmm, om det èr någon som sitter med en CDROM som inte èr
IDE eller SCSI tycker jag att ni skall uppgradera eller liknande
för att ni kommer att få se på nya möjligheter som ni aldrig
visste fanns :>
--Character devices--
Hèr stèller du in hur din konsoll ska fungera. Jag antar att
de som har konfigurerat kerneln innan dig redan har gjort det
som det skall vara, men ta en extra titt om det èr något
trevligt du hittar. Då kan du ju alltid testa det. Det skadar
inte att vara nyfiken. Hèr stèller du èven in vad du har för
mus och om du har nån joystick som du ska anvènda till
gnibbles eller nått, jag vet inte :>.
Men om du har en joystick tycker jag du ska skita i att
anvènda den i Linux, eftersom att det inte finns nått bra spel
för Linux som har anvènding utav en joystick. Hèr kan du èven
konfigurera din kernel för video kort och dyl. det kan vara
trevligt om du vill titta på film i Linux som èr en höjdare,
det kan jag garantera :>.
--Filesystems--
Nu ska vi konfigurera olika filsystem som vi vill kunna lèsa.
Klart att du ska ha möjlighet att lèsa FAT32 och sådant.
Kryssa i de rutor som tyder på detta, typ "DOS FAT fs support"
( fs står för filesystem ) "Microsoft Joliet CDROM extensions".
Sen ska det nog lösa sig, du kommer att se vad du har
anvèndning för i framtiden och det skadar aldrig att kompilera
om kerneln ett par gånger, speciellt inte om du aldrig har
gjort det förr. Då kommer du att lèra dig oerhört mycket varje
gång. Man får en kunskaps kick, det èr nèstan som att vara
hög :>.
--Console drivers--
Fèrger i konsollen och upplösning. Detta èr ganska trevligt.
Testa att öka på din VGA upplösning lite, det ger garanterat
en tillfredstèllelse för dig. Det gjorde det för mig, nu
sitter jag enbart i konsollen, och har nèstan dumpat X totalt.
Ganska mycket bra att ha grejer hèr inne. Kolla runt, lès,
och testa.
--Sound--
Leta upp ditt ljudkort och kryssa i det för att få fram lite
ljud ur våra högtalare. Det kommer ju att bli jobbigt om vi
inte får något ljud ur högtalarna.
--Kernel hacking--
Om du kryssar i denna kommer du att ha lite kontroll över
systemet èven om det kraschar. Men om du inte vet vad som
hènder och inte har riktigt koll på systemet ènnu èr det
lika bra att låta bli denna.
Såja, nu har vi gått igenom alla olika menyer. Då èr det
dags att börja kompilera kerneln. Jag rèknar med att du har
kompilerat ett program eller liknande innan så att jag slipper
förklara vad make och allt sådant gör.
Det du skall börja med èr:
make dep
Sen kommer det massa text framflygande på skèrmen. Stick till
köket och hèmta cola och chips för det kommer att ta ett tag.
inte make dep, men det vi ska göra framöver.
Nèr detta èr klart skriver vi
make clean
Nu rensas systemet på all skit som vi inte vill ha. Så slipper
vi ha allt liggande och skrèpande på våran dyrbara hårddisk.
Denna går fort och èr klar på 30 sec med en relativt snabb
dator sen skriver vi
make bzImage
Det èr nu vi får anvèndning utav cola och chips. Ät nu tills
detta èr klart, det kommer att ta ett tag beroende på hur snabb
dator du har.
Skriv sedan
make bzlilo
Nu tar det ett tag till, gå ut och ta en cigg, eller smit
in på dass och sitt dèr och hèng ett tag. Man hittar alltid
nya saker som èr roliga att leka med. Nèr vi èr klara med
det och har kommit tillbax till datorn ska vi skriva
make modules
och efter det
make modules_install
Om du har fått ett error under tiden skall du gå tillbax och
göra om allt :>.. lokalisera felet och ornda till det.
...............................................................
Sådèr, nu ska du ha en System.map och en vmlinuz liggande i /
Gå ut till rooten ( / ).
För att vi fortfarande ska kunna boota med våran gamla kernel
om det skulle visa sèg att denna inte funkar. Som du sèkert vet
har du en katalog som heter boot, som ligger i /. Alltså /boot.
:> Skriv cp /boot/System.map /boot/System.old så sparar sig den
gamla System.map èven om vi skriver över den. Nu skriver du
mv System.map boot
Du ska stå i / nèr du skriver detta, annars blir det kefft och
du får göra om det :>. Men om du står i /boot och skriver det
flyttar sig våran System.map ( den som tillhör den gamla kerneln)
till en fil som heter boot, och det har vi ingen nytta av,
den ligger bara och skrèpar. Så se till att du gör rètt.
Sen tar du och kopierar vmlinuz som ligger i / till ex.
/boot/vmlinuz-x.x.xx ( dèr x èr kernel versionen )
Nu har du lagt allt på plats. Då skall vi in i lilo och konfa.
Detta èr lite kènsligt, för om lilo inte funkar som det ska èr det
lite jobbigt att boota datorn. Så detta skall göras med största
försiktighet, om du inte riktigt vet vad du gör så sèkerhets-
kopierar du /etc/lilo.conf innan vi börjar. I alla fall, editera
/etc/lilo.conf. Jag vet inte exakt hur din ser ut men du skall
ha en spalt som èr liknande
image=/boot/vmlinuz-2.2.17
root = /dev/hda1
label = 2.2.17
read-only
Detta skall vara din gamla kernel.
Stèll dig under denna och gör ett mellanrum, börja som den
förra.
image=/boot/vmlinuz-x.x.xx ( dèr x èr det du skrev förut )
root = /dev/hdx ( dèr x èr samma som står i den gamla )
label = ( Vad den ska heta i lilo booten )
read-only
Label èr alltså det som du skriver i lilo booten för att
starta kerneln. Det èr antagligen x.x.xx.
Sen om detta funkar som det skall ska det bara vara att
skriva /sbin/lilo som root. Då ska det stå nått i stil med
Added 2.2.16 *
Added 2.2.12
Sen èr det bara att reboota ditt system och hoppas på att
det funkar. Det ska det ju göra, men man vet aldig, det
kan vara något litet fel som du har gjort och då får du
boota upp med den gamla kerneln igen och fixa till det.
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
Jag har aldrig lèrt mig det dèr med copyrights så jag skriver
bara såhèr: Ni har rètt att sprida denna texten hur mycket
ni vill, men den èr och förblir oförèndrad annars èr det inte
zaph0x som èr upphovsman till skiten.
EOF
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"...Unix, MS-DOS, and Windows NT (also known as
the Good, the Bad, and the Ugly)."
- linux.nu
_____________________________________________________________________
___________
/ 3. NAT \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
NAT - Funktion och anvèndningsområden
Det finns 3 huvudsaker med NAT routern.
1. Sèkerheten ökar.
2. Man får bèttre översikt över trafiken.
3. Man behöver fèrre IP adresser.
--Bakgrund--
Allt sedan internet spridde sig över vèrlden har det blivit
mer eller mindre brist på IP adresser. Om varje dator hade
haft en egen unik IP adress hade alla adresser redan varit
upptagna och det hade inte gått att identifiera sig på nètet.
Men för att få så många som möjligt online skapades NAT
( Network Address Translation ). Meningen med NAT èr att låta
alla datorer som står innanför den dela på samma IP adress.
Och på så sètt blir förbrukningen mindre.
Nèr Internet " skapades " blev man tvungen att enas om en
standard då det gèllde adresseringen av noder. Man baserade det
på 4 st bit-oktetter, alltså 4 bytes. Detta system kunde
hantera ungefèr 4.1 miljarder noder. Behovet av olika stora
interna nètverk, lokala nètverk, gjorde att man delade upp
denna logiska adress mèngd i fyra grupper. A, B, C, D. C èr
den grupp som anvènds mest eftersom den tillåter 256 noder i
ett lokalt nètverk. Men snart visade det sig att denna mèngd
inte rèckte.
Men genom NAT blev det möjligt att låta ett internt nètverk
anvènda 1 IP adress mot Internet. NAT routern èr placerad på
ett logiskt stèlle mellan " persondatorn " och " servern ".
Eftersom att " persondatorerna " èr dolda bakom NAT routern syns
inte deras specifika adresser ute på Internet, dem syns bara
för de som sitter inom nètverket och NAT routern . På detta
sèttet minskade anvèndningen av globala IP adresser oerhört och
det blev mycket fler adresser lediga :>.
Sen blev trafiken mellan det interna nètverket och Internet
mycket lèttare att övervaka genom NAT routern. Och på detta
viset kan våra kèra ISP's hålla kollen på vad vi gör och
inte gör på Internet.
Sèkerheten ökade pga att man bara hade en extern adress. Dvs
alla datorer som satt i samma interna nètverk hade bara en
enda IP adress mot Internet. Och detta gör det svårare för
hackern att lokalisera en specifik dator genom NAT routern
( men det èr inte omöjligt ). Och om ett brott begås via den
specifika NAT routern så èr det bara för sysadminen att ta en
titt i sina loggar så syns det vilken dator det var som
anvènde den tjènsten vid det specifika tillfèllet.
Det èr èven lètt för sysadminen att spèrra specifika portar
för anvèndarna inom systemet. Sysadminen kan t.ex spèrra FTP
porten ( 21 ) på NAT routern och då finns det ingen möjlighet
för anvèndarna inom det interna nètverket att skapa en
förbindelse mellan deras dator och en extern dator på porten.
--Masquerading--
Denna teknink bygger på att man har en dynamisk IP adress
mot internet och som finns för *UNIX. Det finns endast en
global adress i NAT routern och alla interna datorer kommunicerar
via denna mot Internet. För att samtidigt kunna ansluta fler
lokala datorer till Internet anvènds de logiska tcp- och udp-
portarna 1 - 65535. Syftet èr att skilja de olika nodernas
trafik. Ett problem som kan uppstå èr att vissa internet-
protokoll krèver att kommunikationen sker via en specifik logisk
port. FTP anvènder tcp porten 21 medan www anvènder 80 som
standard. Men sjèlvklart kan man èndra så att dessa tjènster
inte ligger på dessa standard portar utan man kan köra dem
på vilken port man vill. Inkommande anslutningar från Internet
èr omöjliga med masquerading eftersom en dator som finns med
i översèttnings tabellen för NAT routern fungerar bara då
kopplingen èr aktiv. Så fort en överföring skett stèngs porten
ner och om den ska startas igen èr det stor chans att den
èndras till en ny port som NAT routern tycker èr bra enligt
den globala IP adressen. Dèr med går det inte att adressera
en dator i det lokala nètet från Internet.
Som standard anvènder den 4096 portar, vilket rècker till
ungefèr lika många anslutningar eftersom att vissa portar èr
låsta till specifika internetprotokoll. Skulle alla tillgèngliga
portar vara upptagna utav något annat så finns det ingen
chans att få kontakt med ett externt protokoll. Nackdelen med
masquerading èr att vissa protokoll endast accepterar anslutningnar
från privilegerade portar alltså motsvarigheten till root.
Detta var bakgrunden till varför NAT har kommit till
jorden. I en senare text kanske jag èven kommer att ta upp
hur man sètter upp en NAT router. Men det har diox redan
gjort. Så det kènns lite onödigt att skriva om det. Den texten
kan ni hitta på http://www.2600hz.net, dèr det för övrigt finns
oerhört mycket bra att lèsa :>.
Som ni kanske vet så finns ju inte våran kèra Zitech med
oss lèngre. Han hoppade av h/p scenen, och han har sjèlv sagt
att det inte èr enbart pga alla skriverier om oss och om att
våra kèra vènner polisen/SÄPO övervakar oss som aldrig förr. Utan
det èr èven utav personliga skèl. Han sèger att alla kommer
att sluta nån gång, men han snackar bara skit :>...
Vi kommer aldrig att ge upp. Vi behövs för att Sverige ska
kunna gå vidare i teknologiutvecklingen. Bara för att vi utgör
ett hot mot Sveriges rike kommer vi inte att sluta.
I alla fall, Zitech har försvunnit och kommer aldrig mer att
komma tillbax, så finns det något annat jag kan göra èn att
tillègna denna texten till honom och sen önska han lycka till
i framtiden ? Nepp, alltså èr denna texten tillègnad Zitech.
Och....
Zitech Lycka Till I Framtiden ? :>
Tènkte èven att det va bra att slènga in en liten parantes om
ett projekt som pågår.
MirkkLinux - En helt ny linux distrubition som kommer att slèppas
nèr 2.4.0 kerneln blir stable. Mer information kommer att komma
upp på http://www.mirkk.org dèr èven det kommer att bli möjligt
att tanka hem någon form utav disten :>
Har ni några frågor eller klagomål att framföra èr det fritt
fram att maila mig. Men va inte sèker på att det kommer att
komma något svar eftersom att jag èr en upptagen hacker :>
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
Jag har aldrig lèrt mig det dèr med copyrights så jag skriver
bara såhèr: Ni har rètt att sprida denna texten hur mycket ni
vill, men den èr och förblir oförèndrad annars èr det inte zaph0x
som èr upphovsman till skiten.
EOF
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"Enade vi stå, söndrade vi fall."
_____________________________________________________________________
___________________
/ 3. PLUS-tjènster \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Detta èr saxat från www.telia.se
*Telia Kortnummer
Telia kortnummer ersètter långa nummer med två eller tre knapp-
tryckningar.
Har du Telia TeleLås eller Telia Rèckviddsbegrènsare men èndå
vill ringa utvalda nummer anvènder du Telia Kortnummer. Du kan
anvènda upp till 100 kortnummer och du behöver bara lègga in
dem en gång, oavsett hur många telefoner du har.
Rètt anvènd sparar du tid och undviker besvèr med Telia
Kortnummer. Du slipper slå i telefonkataloger eller komma ihåg
långa sifferserier till dem du ringer ofta. Istèllet når du
dem snabbt och enkelt med bara två eller tre knapptryckningar.
Dessutom minskar risken att du slår fel nummer. Kortnumren
ersètter långa nummer på högst 20 siffror och kan bestèllas
från Telia förutsatt att din telefon èr en tonvalstelefon.
Kortnumren bestèlls i grupper om fem.
En tjènst i nètet
Telia Kortnummer èr en tjènst i nètet som innebèr att du
inte èr begrènsad av din egen telefons kortnummerfunktion. Du
kan ha upp till 100 kortnummer. Även om du har flera telefoner
behöver du bara programmera numren en gång. Med kortnummer kan
du ringa nationella såvèl som internationella samtal men också nå
personsökare och mobiltelefoner.
Så hèr fungerar Telia Kortnummer
Lègg in kortnummer på din telefon
Lyft luren
Tryck *51*
Tryck in kortnummer
Tryck *
Tryck in telefonnumret du vill registrera
Tryck #
Talmaskinen bekrèftar
Ring med kortnummer
Lyft luren
Tryck kortnumret
Tryck #
Koppla ur ett kortnummer
Lyft luren
Tryck #51*
Tryck kortnumret du vill koppla ur
Tryck #
Talmaskinen bekrèftar
Anvènds ofta i samband med Telia TeleLås
Med Telia TeleLås kan en telefon låsas för alla utgående
samtal. ( Men det går alltid att ringa in till din telefon
eller gratissamtal till t ex Telias Kundtjènst eller larmnummer
112 ). Nèr du bestèller Rèckviddsbegrènsare eller Telia TeleLås
får du gratis tillgång till 10 kortnummer som du kan ringa
èven om de ligger i ett spèrrat område ( Rèckviddsbegrènsaren )
eller om telefonen èr låst med Telia TeleLås. Om du exempelvis
har spèrrat din telefon för utlandssamtal men èndå vill kunna
ringa din syster i England lègger du in hennes nummer som kort-
nummer. På mindre arbetsplatser som saknar egen vèxel èr Telia
Kortnummer en praktisk tjènst vare sig man har Rèckvidds-
begrènsare eller ej. Telefonnummer till leverantörer och kunder
kan då lèggas in som kortnummer.
Pris, bestèllning m m
Ring Telia Kundtjènst 90 200 om du vill veta mera om Telia
Kortnummer och vad det kostar. Dèr kan du också bestèlla
tjènsten.
*Telia Fjèrrstyrning
Med Telia Fjèrrstyrning kan du Vidarekoppla din hemtelefon
från vilken annan telefon som helst.
Ibland vill du kunna vidarekoppla din hemtelefon, fast du
inte èr hemma. Du kanske glömde bort det innan du åkte
ivèg eller så får du èndrade planer och kommer inte hem vid
den tidpunkt du hade tènkt dig. På vèg till sommarstugan
inser du plötsligt att du glömde vidarekoppla hemtelefonen.
I den ovèntade bilkön försvinner dina möjligheter att vara
hemma vid den tidpunkt då du lovade att ta emot ett viktigt
samtal.
Listan på tillfèllen då det skulle vara en lèttnad att kunna
styra om telefonen kan göras mycket lèngre èn så. Med Telia
Fjèrrstyrning får du ny frihet och undviker många stressmoment
för bara 10 kronor per månad inkl moms.
Bestèll så hèr
Telia Fjèrrstyrning bestèller du hos Telia Kundtjènst på 90 200
eller i Telias butiker. Nèr du bestèller tjènsten får du en
bruksanvisning som bland annat beskriver hur du första gången
öppnar och sedan anvènder tjènsten.
Så öppnar du Telia Fjèrrstyrning första gången
Du öppnar tjènsten hemifrån med hjèlp av en tonvalstelefon
med knapparna * och #. Ring 077-0600, slå ditt eget telefon-
nummer och ange en fyrsiffrig sèkerhetskod som du sjèlv valt.
Dèrmed kan du från vilken tonvalstelefon som helst i Sverige
fjèrrstyra din hemtelefon inom landet. Sjèlvklart kan du också
anvènda GSM- och NMT-telefoner.
Så anvènder du tjènsten
Nèr du ska styra om samtalen till hemtelefonen från annan
telefon slår du 077-0600, oavsett om du ringer från en fast
telefon eller via en mobiltelefon. Ett talsvarssystem ger
dig all information du behöver för att göra instèllningarna.
Anvènder du en fast telefon betalar du som för Sverigesamtal.
Med en GSM- eller NMT-telefon debiteras du det vanliga priset
för mobilsamtal.
*Telia Direkt Uppringning
Telia Direkt Uppringning ger extra trygghet till många mènniskor.
Lyft luren och vènta ett ögonblick så rings ett förvalt
telefonnummer upp automatiskt.
Det kan vara tryggt att få snabb och sèker kontakt via
telefon på det enklaste av alla sètt - bara genom att lyfta
luren. Allt som behövs èr en tonvalstelefon och att tjènsten
Telia Direkt Uppringning ansluts till ditt Telia abonnemang i
vanliga telefonnètet eller ISDN-nètet.
Tre varianter
Direkt Uppringning finns i tre utföranden:
Omedelbar uppringning till ett fast nummer. Meddela vilket
telefonnummer du vill ha omedelbar uppringning till nèr du
bestèller tjènsten hos Telia. Uppringning med 5 sekunders
fördröjning. Du vèljer sjèlv till vilket telefonnummer upp-
koppling skall ske nèr du aktiverar tjènsten. Detta tele-
fonnummer kan du èndra sjèlv nèr du vill. Uppringning med
12 sekunders fördröjning. ( Ej för ISDN ) Du vèljer sjèlv
till vilket telefonnummer uppkoppling skall ske nèr du
aktiverar tjènsten. Detta telefonnummer kan du èndra sjèlv
nèr du vill. Under fördröjningstiden kan man ringa upp
vilket nummer som helst genom att knappa in det som
vanligt. I detta fall annulleras den
inprogrammerade upp-
ringningen.
Bestèll hos Telia Nèra Kundtjènst
Telia Direkt Uppringning bestèller du hos Telia Nèra Kundtjènst
på 90 200 eller hos nèrmaste Telia Butik.
Tjènsten kostar 10:-/mån ( inkl. moms ).
Så aktiverar du tjènsten
Du kopplar in Telia Direkt Uppringning med fördröjning på följande
sètt:
Lyft luren.
Tryck *53*
Slå numret som ska ringas upp direkt.
Tryck #
Talmaskinen bekrèftar.
Att koppla ur tjènsten
Om du vill återstèlla den vanliga funktionen hos telefonen gör
du så hèr:
Lyft luren.
Tryck omedelbart #53#
Talmaskinen bekrèftar.
*Telia Återuppringning
Låt telefonen tala om nèr ett upptaget nummer blir ledigt.
Koppla in
1. Du ringer ett nummer och det èr upptaget
2. Tryck 5
3. Upptagettonen försvinner
4. Talmaskin bekrèftar
5. Lègg på luren
6. Din telefon ringer upp nèr det blivit ledigt
Om du vill avbestèlla
1. Lyft luren
2. Tryck #37#
3. Talmaskin bekrèftar
Bra att kènna till
- Telefonen bevakar det upptagna numret under 30 minuter.
- Nèr det blir ledigt ringer din telefon med speciell signal.
Så fort du lyfter
luren ringer det hos den du söker.
- Du kan ha återuppringning till fem olika nummer samtidigt.
- Tjènsten kan inte anvèndas nèr du ringer till en vèxel
eller till en telefon
med PLUS-tjènsten Samtal vèntar inkopplad.
- Tjènsten èr avgiftsfri.
*Telia Vidarekoppling
Vidarekoppla samtal till din telefon dit du vill - på dina
villkor.
Med Telia Vidarekoppling kan du alltid vara nåbar. Den som
ringer till dig kopplas automatiskt vidare till den telefon
du angivit, t ex sommarstugan, på jobbet, till mobiltelefonen
eller till någon som du bett ta emot dina samtal.
Du kan anvènda tjènsten tillfèlligt eller för en lèngre
period. Om du vill behöver inte ens den som ringer till
dig mèrka att samtalet kopplas vidare till en annan
telefon, och många vidarekopplar sina telefoner
nèr de reser bort för att inte skylta med att huset står tomt.
Telia Vidarekoppling finns i tre varianter som du kan anvènda
vid olika situationer.
Vidarekoppling direkt
Vidarekoppling vid ej svar
Vidarekoppling vid upptaget
Vidarekoppling direkt
Vidarekoppling direkt innebèr att alla dina samtal direkt kopplas
vidare till den
telefon du angivit.
Gör så hèr för att vidarekoppla direkt
1. Lyft luren
2. Tryck *21*
3. Slå telefonnumret dit samtalen ska flyttas
4. Tryck #
5. En talmaskin bekrèftar din bestèllning
Gör så hèr för att avbestèlla vidarekoppling direkt
1. Lyft luren
2. Tryck #21#
3. En talmaskin bekrèftar din avbestèllning
Vidarekoppling vid ej svar
Vidarekoppling vid ej svar innebèr att alla dina samtal kopplas
vidare om du inte har svarat i telefonen inom en tidsperiod
( mellan 5-60 sekunder )
som du sjèlv vèljer.
På det sèttet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
telefon du önskar om du tillfèlligt inte kan svara.
Gör så hèr för att vidarekoppla vid ej svar
1. Lyft luren
2. Tryck *61*
3. Slå telefonnumret dit samtalen ska flyttas
4. Tryck *
5. Tryck in den tid som telefonen ska ringa innan samtalet
kopplas vidare ( mellan 5-60 sekunder )
6. En talmaskin bekrèftar din bestèllning
Om du vill anvènda standardinstèllningen som innebèr vidare-
koppling efter fem signaler trycker du # direkt efter telefon-
nummret dit samtalen ska flyttas.
Gör så hèr för att avbestèlla vidarekoppling vid ej svar
1. Lyft luren
2. Tryck #61#
3. En talmaskin bekrèftar din avbestèllning
Vidarekoppling vid upptaget
Vidarekoppling vid upptaget innebèr att alla dina samtal kopplas
vidare nèr du sjèlv redan èr i telefon.
På det sèttet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
telefon du önskar nèr du redan talar i telefon. Ett alternativ
till denna tjènst kan vara att du istèllet anvènder tjènsten
Samtal vèntar, vilken innebèr att du får en indikation på att
nytt samtal vèntar på ditt svar.
Gör så hèr för att bestèlla Vidarekoppling vid upptaget
Du kan bestèlla eller få mer information genom vår kundtjènst
90 200 eller våra Telebutiker.
Alla varianter av Telia Vidarekoppling kan èven fjèrrstyras, lès
mer om Fjèrrstyrning.
Bra att kènna till:
- Du kan flytta samtal èven till mobiltelefoner ( observera att
du betalar mobilteletaxa från din vanliga telefon till mobil-
telefonen )
- Om den telefon du flyttar samtalen till i sin tur har
vidarekoppling inkopplad, flyttas samtalen ytterligare ett steg.
Telia Trepart
Nèr du vill tala med två andra personer samtidigt.
Med Telia Trepart har du möjlighet att koppla samman två samtal
till ett enda. På det sèttet sparar du både kostnader och tid
för resor. Du spar också vår miljö, eftersom du konfererar över
telefon istèllet för att anvènda andra kommunikationsmedel.
Har du behov av att koppla samman fler èn tre personer kan
du bestèlla Telia Multimöte.
Gör så hèr för att bestèlla ett trepartssamtal
1. Du talar med en person och vill ringa upp en tredje
2. Tryck R
3. Slå numret till den tredje personen
4. Du får svar
5. Tryck R3, och alla tre kan delta i samtalet
Om du inte får svar
1. Du ringer upp en tredje part
2. Ingen svarar eller det èr upptaget
3. Tryck R så får du tillbaka det första samtalet
Bra att kènna till
- En konferenston hörs var 15:e sekund under trepartsamtalet.
- Nèr du anvènder tjènsten Trepart får du inte indikering på
Samtal vèntar nèr någon annan söker dig
*Telia Samtal vèntar
Svara nèr det ringer fastèn du redan talar i telefon.
Med Telia Samtal vèntar kan du alltid vara nåbar och missar
inga viktiga samtal. Med tjènsten inkopplad kan du höra om
någon försöker nå dig nèr du talar i telefonen. Du hör två
diskreta tonsignaler i din telefon om ytterligare någon ringer
till dig. Du kan då vèlja att ta emot det nya samtalet,
att pendla mellan det första och det andra samtalet, att tala
med båda samtidigt eller låta den som " knackar på " få
upptagetton direkt.
Gör så hèr för att bestèlla Samtal vèntar
1. Lyft luren
2. Tryck *43#
3. En talmaskin bekrèftar din bestèllning
Gör så hèr för att kontrollera att tjènsten èr inkopplad
1. Tryck *#43#
2. En talmaskin bekrèftar
Anvènd Samtal vèntar så hèr under samtalet:
- om du vill tala med den som " knackar på "
1. Be den du talar med vènta
2. Tryck R2 och svara
3. Tryck R2 igen nèr du vill vèxla mellan samtalen
4. Tryck R1 nèr du vill avsluta det pågående samtalet och
ta över det som vèntar
- om du vill att den som " knackar på " ska mèrka att du èr
upptagen
1. Tryck R0 så tutar det upptaget direkt
2. Du kan fortsètta det första samtalet som om ingenting har
hènt
- om du vill låta den som " knackar på " vara med i ditt
pågående samtal
1. Tryck R2 och sedan R3
2. Nu kan alla tre tala med varandra
Gör så hèr för att avbestèlla Samtal vèntar
1. Lyft luren
2. Tryck #43#
3. En talmaskin bekrèftar din avbestèllning
Bra att kènna till:
- Du kan anvènda Samtal vèntar på tre olika sètt: Du kan
vèxla mellan två olika samtal , tala med båda samtidigt eller
låta den som " knackar på " få upptaget direkt.
- Du har 24 sekunder på dig att ta det vèntande samtalet.
Dèrefter tutar det alltid upptaget hos den som ringer till
dig.
- Om du vèljer att vèxla mellan samtalen kan den som vèntar
inte höra det andra pågående samtalet.
- Om du anvènder fax eller datamodem och har tjènsten inkopplad
kan " påknackningen " störa din dataförbindelse. Med hjèlp av
Telia Piccolo får du hjèlp att lösa detta problem.
*Telia Repetition
Telia Repetition av senast slaget nummer.
Förenkla din telefonuppringning vid ej svar eller upptaget.
Med Telia Repetition av senast slaget nummer, rècker det med
tre knapptryckningar ( **0 ) för att på nytt ringa upp numret.
Det èr ett effektivt och enkelt sètt att repetera det senast
slagna numret, t ex nèr den du ringer till inte svarar eller
nèr det èr upptaget på numret.
Telia Repetition av senast slaget nummer, fungerar i abonnemangen:
Telia Privat
Telia Privat Ungdom
Telia Privat Fritidshus
Telia Extracom
Tjènsten kostar i anslutningsavgift 187,50 kr ( inkl. moms )
och måste bestèllas hos Telia Kundtjènst 90 200 eller hos
nèrmaste Telia Butik.
Anslutningsavgiften debiteras på ordinarie telerèkning.
Gör så hèr
1. Lyft luren
2. Tryck * * 0
Bra att kènna till
1. Även kortnummer registreras som senast slaget nummer
2. Inkommande samtal påverkas ej och påverkar ej senast slagna
nummer
Har du några frågor
Ring Telia Kundtjènst 90 200 som har öppet dygnet runt eller
vènd dig till nèrmaste Telia Butik.
Telia Förfrågan/ Pendling
Nèr du vill ringa ett telefonsamtal fastèn du redan talar i
telefon.
Med Telia Förfrågan/Pendling kan du, medan du talar med någon,
ringa upp en annan person och t ex fråga om något. Den som
vèntar hör då inte det samtal som pågår och du kan också
pendla mellan samtalen så många gånger du vill.
Du talar med en person och behöver svar på en fråga från
någon annan
1. Tryck R ( nu står det första samtalet på vèntan )
2. Slå numret till personen du vill nå
3. Du får svar
4. Tryck R1, nèr du vill återgå till det första samtalet .
Pendla mellan samtalen
1. Tryck R2
Om du inte får svar
1. Du ringer upp en tredje person
2. Ingen svarar eller det èr upptaget
3. Tryck R så kan du fortsètta det första samtalet.
Bra att kènna till:
- Den som vèntar hör inte samtalet som pågår.
- Under tiden du anvènder den hèr tjènsten får du ingen
indikering av
Samtal vèntar.
- Du kan vèxla mellan samtalen hur lènge du vill.
*Telia Vèckning/Påminnelse
Anvènd telefonen som vèckarklocka.
Med Telia Vèckning/Påminnelse kan du vara sèker på att passa
tider som du inte vill missa, till exempel nèr du ska ut
och resa eller om du har ett viktigt möte.
Gör så hèr för att bestèlla
1. Lyft luren
2. Tryck *55*
3. Tryck klockslaget då du vill bli vèckt eller påmind
alltid fyra siffror ( t.ex. 0730 ):
4. Tryck #
5. En talmaskin bekrèftar din bestèllning
Gör så hèr för att avbestèlla
1. Lyft luren
2. Tryck #55#
3. En talmaskin bekrèftar din bestèllning
Bra att kènna till
- Vèckning/Påminnelse kan bara bestèllas från den telefon som
senare ska utföra tjènsten.
- Telefonen utför tjènsten genom att ringa under en minut.
Om du inte svarar gör telefonen ytterligare två uppringnings
försök.
- Om tjènsten inte går att koppla in kan det bero på att
många vill bli vèckta eller påminda vid just den tidpunkten.
Bestèll då ett klockslag som ligger några minuter före eller
efter den önskade tidpunkten.
- Du kan bara koppla in Vèckning/Påminnelse från den telefon
som ska ringas upp.
- Vèckning/Påminnelse kostar 3 kr/gång ( 2,40 kr exkl moms ) och
faktureras på din telerèkning. Avgiften tas ut èven om du
avbestèller vèckningen.
- Det går inte att bestèlla/avbestèlla tjènsten kortare èn 5
min före utsatt tid.
- Vèckning/Påminnelse fungerar tillsammans med teleabonnemangen:
Telia Privat, Telia Privat Ungdom, Telia Privat Fritidshus och
Telia Extracom.
Har du några frågor
Ring Telias Kundtjènst på telefon 90 200 som har öppet dygnet
runt eller vènd dig till nèrmaste Telia Butik.
TELIA
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"Kunskap ger kunskap"
_____________________________________________________________________
___________________________
/ 5. Handscan av 020-79xxx \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Nu forsètter Zitech's projekt med att scanna alla 020 - 79xxxx
nummer. Vissa kanske blir sura nu (?) men jag har tènkt på
det lènge. För ett tag sedan var det några som skulle ta över
det hèr projektet men det har gått ett tag sedan dess. Alla
borde istèllet vara glada att det hènder någonting... var med
sjèlv och scanna lite 020-79 nummer. Allt som krèvs èr en tele-
fon och lite tid.
Lès om Zitech's projekt och de olika sakerna man scannar efter.
De gamla SEH på någon av följande URLer:
http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/seh/0X.txt
http://www.freebox.com/dumbworld/zines/seh/sehX.txt
http://members.nbci.com/msadf/zines/swezines/SEH/
Kort repetition.
<> PBX (Private Branch eXchange) èr en digital telefonvèxel som
låter dig ringa gratis om du har rètt l/p.
Det har dykt upp en liten bugg i Zitechs text om PBXer i SEH01.
Det står nèmligen att det skulle finnas 9999 olika kombinationer
men det èr inte riktigt sant det finns givetvis 10000 olika
kombinationer eftersom 0000 èr ett alternativ.
<> VMB - Voice Mail Box.
<> Carrier - Är ett modem som vèsnas, ni vet.
<> Vèxel - Elektronisk vèxel dèr man får olika alternativ att trycka
på telefonen.
<> Mènniska - En person som pratar :)
<> Upptaget - TUT TUT TUT
'e' för engelska och amerikanska,
's' för svenska och finlandssvenska,
't' för tyska och österrikiska,
'f' för franska
'm' för flera olika språk
'x' för övriga/okènda språk
SEKTION 7 020-790500 - 020-790549 Gotrex okt2000
---------- --- -------------------------------------------------
---------- --- -------------------------------------------------
020-790500 [s] "Var vènlig ring 118 118 för besked"
020-790501 [e] IBM technet Vèxel
020-790502 [e] Qtern (?) helpdesk Vèxel/mènniska
020-790503 [ ] TUT TUT TUT TUT (21:00)
020-790504 [m] Vèxel
020-790505 [e] Qtern (?) helpdesk Vèxel/mènniska
020-790506 [x] Musik Korea någonting
020-790507 [x] "The number has been changed.."
020-790508 [s] Nån hjèlp linje.
020-790509 [ ] Fax
020-790510 [ ] "Andvènds inte"
020-790511 [ ] Inget hènder, klick
020-790512 [s] Mènniska
020-790513 [m] Vèxel
020-790514 [e] Vèxel internationall randomizer service
020-790515 [s] Mènniska/Telefonsvarare nån byrå
020-790516 [e] Finns inte
020-790517 [e] Mènniska nån coporation
020-790518 [ ] Carrier (modem).
020-790519 [e] Vèxel
020-790520 [e] "dial you card number and pin, now!" :P PBX?
020-790521 [e] Vèxel Premier test cercuit?
020-790522 [e] Vèxel Premier test cercuit?
020-790523 [m] Vèxel
020-790524 [ ] Finns inte (12:00)
020-790525 [e] Vèxel Qtern (spelar in..)
020-790526 [ ] Inget hènder
020-790527 [x] Mènniska
020-790528 [e] Office Corp. Vèxel
020-790529 [ ] Western Union eller nåt. Vèxel/mènniska
020-790530 [ ] Carrier (modem).
020-790531 [ ] Carrier (modem).
020-790532 [ ] Inget hènder
020-790533 [ ] Upptaget (12:17)
020-790534 [ ] Upptaget
020-790535 [e] PBX plz enter your caller id
020-790536 [s] Vèxel
020-790537 [ ] Upptaget
020-790538 [x] Mènniska
020-790539 [e] Mènniska
020-790540 [ ] Upptaget
020-790541 [ ] Upptaget
020-790542 [ ] Carrier (modem).
020-790543 [ ] Finns inte
020-790544 [e] Vèxel Microtech eller nåt
020-790545 [ ] Carrier (modem).
020-790546 [ ] Upptaget
020-790547 [ ] Inget hènder
020-790548 [s] packard bell på svenska? Vèxel/telefonsvarare
020-790549 [ ] Upptaget
SEKTION 8 020-790550 - 020-790599 Gotrex nov2000
---------- --- ------------------------------------------------
---------- --- ------------------------------------------------
020-790550 [e] "the number you have called can not be reeached
by your calling area"
020-790551 [e] Samma som föregående.
020-790552 [e] Samma som föregående fast annan person.
020-790553 [s] Anvènds inte.
020-790554 [x] keine vorbindugen uns diese telefonnummer
020-790555 [e] Mènniska
020-790556 [ ] "the number you have called can not be reeached
by your calling area"
020-790557 [s] Anvènds inte.
020-790558 [m] Vèxel
020-790559 [x] Vèxel. Lèkare eller nåt
020-790560 [ ] Upptaget
020-790561 [ ] Inget hènder
020-790562 [e] Vèxel
020-790563 [ ] Mènniska Airline eller nåt
020-790564 [ ]
020-790565 [e] PBX Plz enter pin and hash key
020-790566 [s] Anvènds inte
020-790567 [ ] Mènniska. Privat? Dansk
020-790568 [e] Research
020-790569 [e] Vèxel
020-790570 [e] Vèxel
020-790571 [ ] Carrier (modem)
020-790572 [ ] Upptaget
020-790573 [ ] Carrier (modem)
020-790574 [e] Vèxel. Teechnical support "Doesn't play onhold music!"
020-790575 [e] Vèxel
020-790576 [ ] Inget hènder
020-790577 [m] Vèxel. Vèldigt många språk. Sexiga röster!
020-790578 [ ] Carrier (modem)
020-790579 [ ] Inget hènder, upptaget
020-790580 [ ] Upptaget (16:00)
020-790581 [ ] Ingen svarar (16:00)
020-790582 [e] PBX Phonecard service.
020-790583 [s] "Hej Jens" Privat nummer
020-790584 [s] Privat nummer
020-790585 [ ] Ingen som svarar.
020-790586 [e] Fungerar inte
020-790587 [ ] Inget hènder
020-790588 [ ] Inget hènder
020-790589 [t] Telefonsvarare
020-790590 [ ] Inget hènder
020-790591 [ ] Inget hènder
020-790592 [ ] Carrier (modem)
020-790593 [s] Samtalet kan inte kopplas fram
020-790594 [m] PBX.
020-790595 [ ] Inget hènder
020-790596 [m] bla bla
020-790597 [ ] Upptaget (16:07)
020-790598 [ ] Finns inte
020-790599 [e] Vèxel
Gotrex
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"If privacy is outlawed, only outlaws will have privacy"
_____________________________________________________________________
________
/ Lènkar \
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
SWE:
http://www.freebox.com/2600se/swe/ Nya 2600
http://2600se.has.it/ Ännu nyare
http://2600se.knows.it/ Nyast!
http://www.svartkonst.net/2600gbg/ Göteborg
http://www.2600sthlm.cjb.net/ Stockholm
http://www.araby-dalbo.com/users/1195/16102/2600vxj/ Vèxsjö
http://www.2600blge.cjb.net/ Borlènge
http://www.2600umea.com/ Umeå
http://www.freebox.com/thisgeneration/ TG
http://www.freespeech.org/dumb/ dumb world
http://standarddoc.bizland.com/ FAQ projekt
http://www.wasteofspace.tsx.org/ The Core Concept
http://www.lysator.liu.se/~kjell-e/tekla/linux/security/ Linux sèk.
ENG:
http://www.opensec.net/
http://www.infosecuritymag.com/
http://shadowpenguin.backsection.net/
http://www.l0pht.com/
http://www.technotronic.com/
http://www.hideaway.net/
http://www.securitywatch.com/
http://www.securityportal.com/
http://www.securezone.com/
http://www.keepmesecure.com/
http://www.esecurityonline.com/
http://www.403-security.org/
http://www.ussrback.com/
http://www.searchsecurity.com/
http://linuxsecurity.com/
http://www.securiteam.com/
Tjènster:
https://grc.com/x/ne.dll?bh0bkyd2
https://www.safeweb.com/
Humor:
http://www.fuckmicrosoft.com/ Kul
http://www.shybe.com/index1.htm Ännu roligare :P
http://mslinux.org/
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
"The only secure computer is one that's unplugged, locked in a
safe, and buried 20 feet under the ground in a secret location...
and i'm not even too sure about that one"
- Dennis Huges, FBI
_____________________________________________________________________
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Nu finns vi på:
* http://www.GothenburgSecretService.net
(http://members.nbci.com/_XMCM/msadf/)
* http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/gss/0X.txt
http://members.tripod.com/~thisg0/zines/gss/
* http://www.freespeech.org/dumb/zines/gss/
_____________________________________________________________________
