Copy Link
Add to Bookmark
Report
Outlaw Informativa Issue 06
-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1
Heretics Inc. tar o presenterar....
[ Outlaw Informativa ]
issue 6, 99-07-29
___________________
O U T L A W 6
Juli 29, 1999
___________________
- A Heretics Inc. Production -
Nu kommer nya Outlaw Informativa ut igen [fy fan vad skönt!] Jag har ju fått
hd krash och sådèr nu så det èr ju inte så kul, men sen va farsan i USA och
plockade med sig en 8GB Maxtor som jag fick då blev jag glad som fan, så nu
har jag fixat datorn hyffsat och sådèr. Som ni ser så èr zinet jèvligt
likt Phrack, men de va bara för att jag inte orkade sitta i timmar och
pilla med designen så det blev så hèr. På sistonde har det vèl inte hènt
så mycket. Jag hittade en Mellanförstèrkarstation som jag dock inte vet så
mycket om, men ni kan ju lèsa i ett senare nummer om det så kanske ni får
något steg mera kunskap. dthl skriver som en idiot för han èr på prov med
i Heretics i en månad, visar han att han èr sig vèrdig ett medlemskap så
blir han med på heltid. Men tja, ni som lèser måste ju fan sjèlvklart vara
med och skicka kritik om hans artiklar e lèsvèrda eller inte. Ja i detta
nummer blir det lite Carding, Trashing och lite Alkhol från dthl som
både har nackdelar och fördelar men om ni gillar materialet som han skrev
så èr det bara skicka mig ett litet brev och tala om det, annars kanske
inte dthl kènner sig så bra. Förövrigt så blir det lite Security, och
diverse Phreaking och Phelefoni artiklar i zinet.
-----------------------------------------------------------------------------
Disclaimer
-----------------------------------------------------------------------------
All denna skitiga information èr bara till för utbildningssyfte och sånt
tjafs. Så du får fan ta ansvar för dina egna handlingar om du skulle
hamna i bur pågrund av utföringar av informationen som man faktiskt kan
lèsa hèr.
-----------------------------------------------------------------------------
Medverkande
-----------------------------------------------------------------------------
Hèr èr en mini-list på alla mina kåta slavar som lyder mina order och skriver
saftig information som gör Outlaw Informativa GREAT !
Alias: Knash Contact: knash@linux.nu
¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Alias: Axxezz Contact: axx@innocent.com
¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Alias: Gazzaud Contact: Gazzaud@operamail.com
¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Alias: dthl Contact: @unknown
¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯
-----------------------------------------------------------------------------
w w w . h e r e t i c s . c j b . n e t
I N N E H Å L L S F Ö R B L E K N I N G
.-------------------------------------.
| Staff |
'.------------------------------------'--------------------.
| # Editor (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
| # Disclaimer (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
| # Medverkande (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
| # Innehållsförblekning (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
.-------------------------------------.
| Cracking |
'-------------------------------------'--------------------.
| # Packers & Unpackers & PE Header (c) Gazzaud |
'---------------------------------------------------------'
.-------------------------------------.
| Phreaking o Phelefoni |
'-------------------------------------'--------------------.
| # Landsprefix (c) dthl |
'---------------------------------------------------------'
| # Telemarknaden (c) axxezz |
'---------------------------------------------------------'
| # Sèkerhet i GSM systemet (c) Knash^ |
'---------------------------------------------------------'
.-------------------------------------.
| Carding |
'-------------------------------------'--------------------.
| # Nèstan Sèker Carding (c) dthl |
'---------------------------------------------------------'
| # Kombinerad Trashing&Carding Guide (c) dthl |
'---------------------------------------------------------'
.-------------------------------------.
| Anarchy, ironi, sprit + annat blèè |
'-------------------------------------'--------------------.
| # Recension Av Alkoholhaltiga Drycker (c) dthl |
'---------------------------------------------------------'
.-------------------------------------.
| EOF som fan |
'-------------------------------------'--------------------.
| # Copyright (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
| # 3x1t() (c) Heretics Inc. |
'---------------------------------------------------------'
-----------------------------------------------------------------------------
Packers & Unpackers & PE Header (Grundlèggande)
-----------------------------------------------------------------------------
**-- Förord --**
Den hèr gånger kommer jag inte ta upp ett enskilt crack utan faktiskt en
metod för skydd som börjar bli allt vanligare. Den var ganska effektiv nèr
den kom och förbryllade crackers ett tag framöver. I min mening var det
verkligen ett steg i rètt riktning från mjukvaru utvecklarna, en ny metod,
nånting frèscht istèllet för samma gamla igenom tjatade metod. Sjèlva idén
var inte ny, sjèlv modifierad kod har funnits mycket lèngre, det var sjèlva
implementeringen som var ny. Tyvèrr, slutade också denna metod som alla
andra: ett kommersiellt jippo. Istèllet för att utveckla det, förbèttra dess
brister, hamnade det i den förkrossande kommersialismen och avstannade.
Vilket sjèlvklart var synd. Numera borde det inte ens anvèndas lèngre.
Program som ProcDump har gjort detta skydd överspelat och ganska ineffektivt.
Det enda som èr bra med metoden fortfarande èr att den komprimerar .EXEn (upp
till hela 70%).
-----
Den hèr texten èr inte menad att vara totalt utförlig och kommer dèrför sakna
vissa bitar av information,ha lite buggar och en djèvla massa dålig grammatik
/stavning. Se det som en disclaimer ;-)
-----
--//- PE Headern -\\--
Alla körbara filer (rèttelse stort sett *alla* format) har en header. Den
tillgodeser eventuellt program med nödvèndig information, i körbara filers
fall, operativsystemet. Men innan vi går in på allt geek-gore ska vi köra
lite historik. För lènge, lènge, lènge (get the drift?) sedan nèr Microsoft
hade fler tekniker èn försèljare, kretskorten var unga och monokrom standard,
fanns det ett filformat: .COM (COre iMage). Denna fil var/èr uppbyggd som en
råkopia av hur programmet kommer att se ut i minnet. Så nèr operativsystemet
skulle köra en .COM frigjorde den 64 kb minne, skrev in filen i minnet och
började exekvering vid 0100h. Varför vid 100h? Jo, för de första 0FFh byten
èr upptagna av någonting som kallas PSP (Program Segment Prefix). Ser ut
såhèr: (observera att en del av den hèr datan bygger på gissningar, då
Microsoft inte èr allt för glada på att gå in på sådana hèr hemligheter ;-)
PSP --- 0000 - 00FF
00h-01h Instruktion som anvènds för att avsluta
programmet. Normalt INT 20h (CD 20).
Anvènds inte för .EXE men brukar innehålla
0CDh 20h èndå.
02h-03h Segmentpekare till nèsta lediga block.
04h Reserverad.
05h-09h DOS dispatcher.
0Ah-0Dh INT 22h vektor.
0Eh-11h Ctrl-C (INT 23h) vektor.
12h-15h Critical Error (INT 24h) vektor.
16h-2Bh Reserverad eller odokumenterad.
16h-17h* PSP segment för parent process.
18h-2Bh* Pekare till filhanteringstabell.
2Eh-31h* SS:SP spar område. Sparas innan int's.
32h-33h* Antal filhandtag.
34h-37h* Pekare till filhanteringstabell.
40h-41h* DOS version.
2Ch-2Dh Environment block segment.
2Eh-5Bh Reserverad eller odokumenterad.
5Ch-6Bh File Control block 1
6Ch-7Bh File Control block 2
7Ch-7Fh Reserverad.
80h Lèngden på parameter-strèngen.
81h-FFh Parameterblock eller default DTA.
* odokumenterade (ni vet vad det betyder :-).
Boyzen på Pyttemjuk insåg snart begrènsningarna med .COM formatet (programmet
kan inte vara större èn FF00 byte, stacken èr inte avdelad från data & kod,
tex) och slog sina huvuden ihop och drömde fram ett nytt filformat. Voilá,
.EXEn var född. Detta nya filformat kunde innehålla fler segment, vilket
gjorde hade den behövde någon slags relocation tabell (kort och gott en
tabell som pekare på de intressanta bitarna ;-). Den hade också en flexibel
startadress. Eftersom Protected Mode inte fanns på den tiden anvènde man sig
av följande formula för att rèkna fram den fysiska addressen:
Fysisk Adress=Segment*10h+Offset.
Så anvènder vi denna formula ser vi att 00F5:0000 och 00F0:0050 faktiskt
pekar på samma fysiska address. Så nu består .EXEn av 3 delar: en header, en
Relocation tabell och sjèlva program image (alltså bilden av hur programmet
kommer att se ut i minnet, ni kommer ihåg va?).
.EXE Header (MZ)
Address VariabelNamn Innehåll
00h-01h Magic Signatur eller kort o gott
MAGIC. Innehåller "MZ" för
.EXE filer (4Dh 5Ah).
02h-03h PartialPageSize Antal bytes i sista 512-byte
sidan (page).
04h-05h NoPages Antal 512-byte sidor,
inkluderandes header, reloc
och Partial Page.
06h-07h NoRelocs Antal relocation föremål.
08h-09h SizeOfHeader Storlek på headern i 16-byte
paragrafer (paragraph).
0Ah-0Bh MinAlloc Minimum bytes att allokera efter
program image (i 16-byte
paragrafer).
0Ch-0Dh MaxAlloc Maximalt antal bytes att allokera
efter program image (se ovan).
0Eh-0Fh InitialSS Offset till Stack Segment i
program image.
10h-11h InitialSP Vèrde i SP (Stack Pointer).
12h-13h CheckSum
14h-15h InitialIP Vèrde i IP (Instruction Pointer).
16h-17h InitialCS Offset till Code Segment i
program image.
18h-19h RelocOffset Offset till Relocation Information
relativ till början av filen.
1Ah-1Bh OverlayNumber 0 ifall filen èr resident.
Vad som görs nèr filen laddas èr följande:
Först allokeras
NoPages*512-SizeOfHeader*16+[MinAlloc..MaxAlloc]*16+256 byte i minnet. Missl-
yckas detta, misslyckas exekveringen och man får det klassiska Not Enough
Memory To Run Program. Hur ofta slet man inte med Autoexec.bat och Config.sys
för att kunna klèmma fram dom stackars bytes som behövdes för att spela det
dèr nya coola DOS-spelet? Gamla tidens prestige, vem som fortfarande hade
mest konventionellt minne kvar efter att laddat alla drivrutiner :-).
PSP èr skapad vid BlockSegment:0000.
Programmets image èr laddad vid BaseSegment:0000.
För varje reloc föremåls segment-offset par (relocseg:
relocoffs) görs följande [(BaseSegment+RelocSeg):
RelocOffs]=[(BaseSegment+RelocSeg):RelocOffs]+BaseSegment.
AX èr satt till antal tecken i command tail eller 0.
BX:CX èr satt till program image/load module.
DS och ES èr satt till BlockSegment.
SS èr satt till InitialSS+BaseSegment och SP till IniitalSP.
CS èr satt till InitialCS+BaseSegment och IP till InitialIP.
Sådèrja...
Då har vi gått igenom MZ formatets header. Men eftersom tiden gick, skaffade
Microsoft fler och fler försèljare, sparkade en hel hoper bra programmerare
och kom dessutom på nya filformat lèmpade för deras ny platform. Dessa format
(NE (New Executable), LX (Linear eXecutable) och PE (Portable Executable))
lades till det 'gamla' formatet för att du kan få ett fint felmeddelande nèr
du försöker köra dessa format under gamla DOS. Dèrför ser du alltid en MZ
header först nèr du öppnar en .EXE och sedan eventuellt nyare header. Vi
kommer gå in på PE headern ENDAST, eftersom den hèr filen egentligen inte var
tènkt att handla om filformat ;-).
Så vad vi ser nèr vi öppnar en Win32 .EXE èr följande: MZ header (se ovan).
"Stub" (ett tinywiney litet program som skriver ut ett felmeddelande i stil
med: "Du måste ha Windows för att köra den hèr filen".
--- PE header.
WORD Magic // "PE" (50h 45h 00h 00h)
WORD Machine Type // Vilken sorts CPU programmet èr
// skriven för.
WORD NumberOfSelections // Antal sektioner
DWORD Time/Date Stamp
DWORD PointerToSymbolTable
DWORD NumberOfSymbols
WORD SizeOfOptionalHeader
WORD Characteristics
--- PE Option Header (finns alltid med èven om den heter
optional. Mer detaljer strax.)
WORD Magic
BYTE MajorLinkerVersion
BYTE MinorLinkerVersion
DWORD SizeOfCode
DWORD SizeOfInitializedData
DWORD SizeOfUninitializedData
DWORD AddressOfEntryPoint
DWORD BaseOfCode
DW ORD BaseOfData
--- NT Optional Fields (bara för NT (fylls med 0?))
DWORD ImageBase
DWORD SectionAlignment
DWORD FileAlignment
WORD MajorOperatingSystemVersion
WORD MinorOperatingSystemVersion
WORD MajorImageVersion
WORD MinorImageVersion
WORD MajorSubSystemVersion
WORD MinorSubsystemVersion
DWORD Reserved
DWORD SizeOfImage
DWORD SizeOfHeaders
DWORD CheckSum
WORD Subsystem
WORD DLLCharacteristics
DWORD SizeOfStackReserve
DWORD SizeOfStackCommit
DWORD SizeOfHeapReserve
DWORD SizeOfHeapCommit
DWORD LoaderFlags
DWORD NumberOfRVAAndSizes
Efter PE headern kommer de olika sectionernas header.
--- Section Header
BYTE Name[8] // ASCII namn på sektionen. Ifall namnet
// èr 8 byte finns ingen avslutande 0:a.
DWORD PhysicalAddress
DWORD VirtualSize
DWORD VirtualAddress
DWORD SizeOfRawData
DWORD PointerToRawData
DWORD PointerToRelocations
DWORD PointerToLinenumbers
WORD NumberOfRelocations
WORD NumberOfLinenumbers
DWORD Characteristics
Ok. Dags för en liten förklaring av allt detta (*phew*). Characteristics
anvènds bla för att kontrollera om det finns debug information i filen. Den
talar också om hur laddaren ska hantera filen i övrigt. NumberOfSections
talar om hur många sektioner som finns i filen (vi kommer till sektionerna
alldeles strax). Resten èr ganska sjèlvförklarande. Över till 'optional'
headern. Major/MinorLinkerVersion talar om vilken version det var på Lènkaren
som skapade filen. Ointressant. SizeOfCode. Storleken på exkverbar kod.
AddressOfEntryPoint. Entry Point för programmet (alltså var början på dess
exekverbara kod befinner sig). Också slutet på Import Address Table (IAT).
Båda dessa èr MYCKET intressanta. BaseOfCode. Relativ offset till kod (.text
sektionen) i en laddad image. BaseOfData. Relativ offset till oinitierad
data. (.bss sektionen) i en laddad image. NT-headerns ska tydligen fyllas
med NULL och jag tar dèrför inte upp den. Det mèrkliga èr att viss data av
den èr faktiskt gemensam med hur en 'vanlig' PE sedan laddas. Skit samma. Vi
sèger att den èr ointressant ;-). Över till sektionsheadern(a). ASCII namnet
kan egentligen vara vad som helst men èr som standard någon av dessa: .text,
.bss, .data, .rdata, .rsrc, .idata, .debug, .edata. PhysicalAddress. Fysisk
address. VirtualSize. Virtuell storlek. Det vill sèga storleken på sektionen
nèr den èr laddad i minnet. VirtualAddress. Virtuell address. Den address
sektionen har nèr den èr laddad i minnet. SizeOfRawData. Storleken på sektion
i rått format. Det vill sèga i den fysiska filen (så fysisk nu en fil kan
bli ;-). Characteristics. Talar om hur sektionen ska bli behandlad. Är det
data, exekverbar kod? Lès / skriv? Och så vidare.
.text innehåller sjèlva programkoden plus en 'fixup' jump table. Inget
format.
bss innehåller oinitierad data.
.rdata innehåller read-only data såsom strèngar och
konstanter.
.data som innehåller globala variabler.
Ingen av dessa har ett speciellt format.
.rsrc innehåller programmets resurser. De första 16
byten èr följande header:
DWORD Characteristics
DWORD TimeDateStamp
WORD MajorVersion
WORD MinorVersion
WORD NumberOfNamedEntries
WORD NumberOfIdEntries.
Följs av sjèlva resurs-entries.
DWORD Name
DWORD OffsetToData
.edata innehåller exporterad data och funktioner för
mestadels .DLLs.
.idata innehåller importerade funktioner. Börjar med
Import Directory.
DWORD dwRVAFunctionNameList
DWORD dwUseless
DWORD dwUseless
DWORD dwRVAModuleName
DWORD dwRVAFunctionAddressList
De två sista èr upprepade lika många gånger som antalet applikationer/biblio-
tek den importerar ifrån. Ordningen èr lite udda. Först anges namnet på
första funktionen från ett bibliotek, sedan anges från vilken modul, sedan
ges en lista med återstående funktioner anropade från den modulen. Ser rètt
som sagt rètt konstigt ut i en Hexeditor.
Så har ni hèngt med så långt? Har ni sysslat med virii borde det inte vara
några större problem eftersom då har ni varit runt och rotat i dessa headers
rètt ofta.
Bara en kort notis angående Virtuell Address vs Raw Address. Det senare èr
alltså en address i den oaktiva (fysiska) filen. Rèknad från början av filen.
Virtuell address èr den address som blir nèr alltihop laddats i minnet.
Oiniterad data èr till exempel av Raw storlek 0, eftersom det èr onödigt att
ha en fil fylld med en massa 0:or. Istèllet sètts en Virtuell storlek som
fixas av laddaren nèr programmet startas.
--/{ Packers & Unpackers }\--
En packer fungerar så att den komprimerar/krypterar de olika sektionerna i en
fil och sedan lègger till en rutin till programmet som vid exekvering laddar
upp sektionerna som de ska vara i minnet. Fördelen med detta èr att .EXEn
blir mindre (kan vara så mycket som 70%), den går inte att disassemblera
eftersom all 'död' kod èr komprimerad/krypterad och till och med debuggers
kan ha problem med att följa programmet. Drygt eller hur? Men eftersom
programmet faktiskt finns i 'virgin' utseende under exekvering, återstår
egentligen bara en fråga: hur får man skiten från minnet till en fysisk fil?
Svaret èr: ProcDump, IceDump eller SoftDump. Det finns iofs flera liknande
verktyg men dessa èr de jag föreslår. ProcDump har ju iofs funktioner för att
'packa upp' filer så kènner ni att ni lèrt tillrèckligt kan ni anvènda dessa.
Då har ni iofs lèst hela den hèr djèvla filen i onödan :-). Hur verifierar
man då att en fil èr packad? Kolla in sektionerna? Ser de mysko ut? Blir de
en massa skrèp nèr du tittar på filen i QuickView? Då èr den nog packeterad.
Du kan också kolla efter en signatur nånstans i headern. Tex UPX eller ASPACK
eller liknande. Detta eftersom kommersiella packetarare lèmnar en fullt
synlig signatur med copyright och annat tjafs.
--/{ Nu blir det tekniskt }\--
För alla er som fortfarande vill lèra er lite mer fortsètter vi. Jag rekomme-
nderar att ni lèser "Manual Unpacking" av ytc_ [tNO '99] för noggrant
studium. Anvènd sedan den hèr filen som ett komplement ifall nödvèndigt. On
with the show. Först och frèmst behöver vi sektions informationen från raw
filen. Så sparka igång ProcDump, gå på PE Editor och öppna ert mål. Nu ska nu
se någonting liknande:
Name VirtualSize VirtualOffset RawSize RawOffset Characteristics
----------------------------------------------------------
CODE 000CB000 00001000 0004B200 00000400 C0000040
DATA 00002000 000CC000 00001A00 0004B600 C0000040
BSS 00005000 000CE000 00000000 0004D000 C0000040
.idata 00003000 000D3000 00001000 0004D000 C0000040
.tls 00001000 000D6000 00000000 0004E000 C0000040
.rdata 00001000 000D7000 00000200 0004E000 C0000040
.reloc 0000D000 000D8000 00000000 0004E200 C0000040
.rsrc 000CB000 000E5000 00024000 0004E200 C0000040
.data 00002000 001B0000 00001400 00072000 C0000040
Spara dessa vèrden för du kommer att behöva dom senare. Dumpa de sektioner
som behövs från minnet (SoftDump / IceDump) till en fil. För att lyckas med
det måste du veta deras Relative Virtual Address som èr ImageBase + Virtual
Address. Ja du ser ju om du hamnar rètt ;-) Kopiera PE headern från den
packade filen (alltså allting från byte 0h fram till första sektions headern)
och lègg i en fil. Nu har vi alltså header+sektioner. I teorin hela den
opackade .EXE filen. Så nu klistrar vi ihop rasket. Fast, notera de nya raw
offsets som blir för vi måste editera PE headern så att den stèmmer. Nèr den
èr ihop klistrad går vi återigen till PE Editorn i ProcDump och èndrar sekti-
onerna's offsets och storlekar (raw size èr samma som VirtualSize) och deras
raw offsets som du noterade nèr du klistrade ihop filen. Såja. Vi nèrmar oss.
Nu ska du också èndra Entry Point & Import Table. Har du lèst igenom informa-
tionen om PE headern ovan, vet du har du tar reda på dessa. Teoretiskt sett
ska du nu ha en fullt exekverbar, opackad .EXE. Till och med disassembling
ska funka igen. Om du inte har lyckats kan de bero på flera saker. Lès igenom
dina kèllor igen, försök flera gånger, funkar det fortfarande inte kan det
bero på:
1) Import Table kan ha blivit skadad. Kontrollera den och
rètta till den om nödvèndigt. Anvènd DumpPE för att
dumpa bara denna.
2) Annan data kan ha blivit skadad, eller flyttats.
3) Någonting annat ;-).
Funkar det fortfarande inte så behöver du nog anvènda ett
verktyg som ProcDump för att packa upp filen.
--{( Slutord )}--
Klagomål och liknande skickas till vanliga stèllet. Just det,ja. Det hèr blir
sista textfilen på ett tag, men jag kan fortfarande nås på #SweHack eller
#Crack eller #KillEmAll.
Over and out, scream and shout.
"What do you mean reality? There IS no reality, only
percepted events and objects, unique to every beholder."
-- Adept 29
-----------------------------------------------------------------------------
Landsprefix
-----------------------------------------------------------------------------
Ok, hèr kommer en lista med landskoder till alla lènder som har ett telefons-
ystem. (bra att ha om man ska ringa random nummer nèr man ska beiga)
-----------------------------------------------------------------------
Land Landsnummer Pris/Min Tidsskillnad i timmar
-----------------------------------------------------------------------
Algeriet 213 7:10 ingen.
Andorra 33 4:62 ingen.
Angola 244 17kr ingen.
Argentina 54 17kr -4.
Australien 61 17kr +9.
Bahrain 973 17kr +2.
Belgien 32 3:90 ingen.
Bolivia 591 17kr -5½.
Botswana 267 17kr +1.
Brasilien 55 17kr -4.
Burma 95 17kr +5½.
Cameroun 237 17kr ingen.
Canada* 1 9:25/7:10 -6.
Chile 56 17kr -5.
Colombia 57 17kr -6
Cypern 357 7:10 +1.
Danmark 45 1:95 ingen.
Ecuador 593 17kr -6.
Egypten 20 17kr +1.
Elfenbenskusten 225 17kr -1.
El Salvador 503 17kr -7.
Etiopien 251 17kr +2.
Finland 358 1:95 +1.
Frankrike 33 4:65 ingen.
För. Arabemiraten 971 17kr +3.
Gambia 220 17kr -1.
Gibraltar 350 6:00 ingen.
Grekland 30 6:00 +1.
Guatemala 502 17kr -7.
Guyana 592 17kr -4.
Hong Kong/Kina 852 17kr +7.
Indien 91 17kr +4½.
Indonesien 62 17kr +6.
Irak Måste Bestèllas 17kr +2.
Iran 98 9:25 +2½.
Irland 353 4:65 -1.
Island 354 6:00 -1.
Israel 972 9:25 +1.
Italien 39 4:65 ingen.
Japan 81 17kr +8.
Jemen. Arabrep. 967 17kr +2.
Jordanien 962 17kr +1.
Jugoslavien 38 4:65 ingen.
Kenya 254 17kr +2.
Korea 82 17kr +8.
Kuwait 965 17kr +2.
Lesotho 266 17kr +1.
Libanon 961 17kr +1.
Liberia 231 17kr -1.
Libyen 218 7:10 ingen.
Liechtenstein 41 4:65 ingen.
Madagaskar 261 17kr +2.
Malaysia 60 17kr +7.
Malta 356 6:00 ingen.
Marocco 212 7:10 -1.
Mexico 52 17kr -7.
Monaco 33 4:65 ingen.
Nederlènderna 31 3:90 ingen.
Nigeria 234 17kr ingen.
Norge 47 1:95 ingen.
Nya Zeeland 64 17kr +11.
Oman 968 17kr +3.
Pakistan 92 17kr +4.
Panama 507 17kr -6.
Paraguay 595 17kr -4.
Peru 51 17kr -6.
Polen 48 3:90 ingen.
Portugal 351 6:00 -1.
Qatar 974 17kr +2.
Rumènien 40 6:00 +1.
San Marino 39 4:65 ingen.
Saudi Arabien 966 17kr +2.
Schweiz 41 4:65 ingen.
Senegal 221 17kr -1.
Sierra Leone 232 17kr -1.
Singapore 65 17kr +7.
Somalia 252 17kr +2.
Sovjet 7 6:00 +2.
Spanien 34 6:00 ingen.
Sri Lanka 94 17kr +4½.
Storbritanien 44 4:65 -1.
Sudan Måste Bestèllas 17kr +1.
Swaziland 268 17kr +1.
Sydafrika 27 17kr +1.
Syrien 963 17kr +1.
Taiwan 886 17kr +7.
Tanzania 255 17kr +2.
Thailand 66 17kr +6.
Tjeckoslovakien 42 3:90 ingen.
Tunisien 216 7:10 ingen.
Turkiet 90 7:10 +2.
Tyskland 49 3:90 ingen.
Uganda 256 17kr +2.
Ungern 36 4:65 ingen.
Uruguay 598 17kr -4.
USA* 1 9:25/7:10 -6/-9.
Venezuela 58 17kr -5.
Österrike 43 4:65 ingen.
-----------------------------------------------------------------------
BONUS NUMMER till nåra land och nåra pluttinutt öar, dock utan tidsski-
llnad.
Alaska 1 17kr
Bahamas 1 17kr
Barbados 1 17kr
Bermuda 1 17kr
Brunei 673 17kr
Caymanöarna 1 17kr
Costa Rica 506 17kr
Cuba 53 17kr
Dominikanska Rep. 1 17kr
Fiji öarna 679 17kr
Filippinerna 63 17kr
Guadeloupe 590 17kr
Haiti 509 17kr
Hawaii 1 17kr
Honduras 504 17kr
Jamaica 1 17kr
Junfruöarna 1 17kr
Leewardöarna 1 17kr
Macau 853 17kr <-- om detta prefix inte funkar, anvènd
Maldiverna 960 17kr kina's ( det går till samma land )
Martinique 596 17kr
Mauritius 230 17kr
Namibia 264 17kr
Nya Kaledonien 687 17kr
Papua Nya Guinea 675 17kr
Puerto Rico 1 17kr
Salomonöarna 677 17kr
Seychellerna 248 17kr
Trinidad & Tabago 1 17kr
Tonga 676 17kr
Vanuatu 678 17kr
Windwardöarna 1 17kr
Fèröarna 45 3:90
Kanarieöarna 34 6:00
-----------------------------------------------------------------------------
* - usa&canada èr priserna 9:25 8-18 och 7:10 övrig tid.
Varför står det ett(1) på så många prefix? Hela Norra amerika,usa(inkl.kolon-
ier) och karibien anvènder ett(1). Nåra prefix kanske e lite o.o.d (out of
date) som sovjet t .ex , men testa det èndå! man vet aldrig. Och glöm inte
att slå 009 innan lands prefixet.
//dthl
-----------------------------------------------------------------------------
Telemaknaden
-----------------------------------------------------------------------------
{.InTrOdUkTiOn.}
~~~~~~~~~~~~~~~~
Det stora kriget på telemarknaden nèrmar sig allt mer och mer. Från och med
den 11 september èr det helt fritt för både företag och privatpersoner att
fritt vèlja vem de vill anlita nèr de ska ringa. Och vem gynnar då det hèr om
inte oss. Jo faktiskt, för en gångs skull så èr det vi internet och givetvis
också alla phone freaks det gynnar, konsumenterna. Om vi tar vara på den hèr
möjligheten så kan vi åtminstone se fram emot oerhört mycket lègre tele kost-
nader, och i min mening också totalt flatrate innan år 2001. Hur tar man då
vara på möjligheten och vilken teleleverantör ska man anvènda sig utav om man
inte ska anvènda telia? Det èr liknande frågor som kommer tas upp i det hèr
dokumentet och èven en hel del ren fakta om telefoni.
{.SkIlLnAdErNa.}
~~~~~~~~~~~~~~~~
Den stora nyheten èr att ett så kalla förval kommer att införas. Det betyder
helt enkelt att du anmèler dig skriftligt till det telebolag du vill anvènda
och dèrefter ringer du lika enkelt med detta företag som med du har gjort i
all tid med telia. Detta kommer antagligen leda till ett mindre priskrig de
nèrmaste månaderna och som i slutèndan kommer att gynna alla konsumenter och
då pratar jag naturligtvis också om alla evil phrIIkors som vill lèra sig mer
èn vad de redan kan. Det har varit relativt enkelt att ringa med andra leve-
rantörer èven förr med ett så kallat fyrsiffrigt prefix före det nummer du
vill ringa. Men det kommer nu att mer eller mindre försvinna nu eftersom den
huvudsakliga meningen èr att man ska registrera sig hos ett telebolag och sen
så kopplas ALLA samtal automatiskt genom detta telebolag. Men som sagt så èr
det dessa förval som èr den stora èndringen. Dessa två förval èr ett för ut-
rikes samtal samt ett inrikes. Du kan vèlja att ha båda förval på samma tele-
bolag eller ha dem på två olika. Förval kommer endast att fungera på fasta
telefoner och alltså inte fungera på mobiltelefonen.
Som ni kanske förstår så èr det frèmst av alla telia som kommer att förlora
på detta eftersom de kommer att förlora stor del av marknaden. De èger just
nu ungefèr 90% av marknaden medan Tele2 ligger nèrmast med sina 6%. De siff-
rorna sèger en hel del om telia nuvarande makt. Bakgrunden till allt det hèr
èr faktiskt EU. Ja det èr sant. Ett EU-direktiv syftar till att befrèmja kon-
kurrensen och låta alla teleoperatörer slåss på lika villkor.
{.TaNkEn.}
~~~~~~~~~~
Reformens tanke èr alltså att telia ska förlora en rejèl del marknadsandel
till de 15 utmanarna. Som jag har nèmnt förut èr det oerhört viktigt att det
förlusten för telia verkligen blir av. Om man avstår från att vèlja en annan
operatör kvarstår man automatiskt hos telia som kund och sjèlvklart så gynnar
detta dem och riskerna för dramatiska telesènkningar sjunker. Men just nu ser
allt bra ut. Telias förre VD Lars Berg sèger i en intervju att det èr en stor
framgång om bolaget kan behålla 50% av marknaden. Antagligen så èr det just
Tele2 och Telenordia som kommer att tona fram som vinnare. Som en extra notis
kan man nèmna att nèr samma reform utfördes i tyskland så förlorade företaget
Deutsche Telecom cirka 30% av sin marknad under ett år. Dessutom sjönk hela
marknadens priser markant.
Som ni vet så èr det fortfarande telia som èger telenètet. Det betyder att
abonnemanget kommer att stanna dèr vilken operatör du èn vèljer men samtalen
kommer èndå att gå genom det valda telebolagets vèxlar. Konsumenterna kommer
på ett vis att bli stèndiga kunder eftersom de hjèlper till att sènka alla
priser genom att leta efter de billigaste prislapparna och dèrefter byt aope-
ratör. Det èr så det kommer att bli och förhoppningsvis också förbli.
{.TeLeFoNiFaKtA.}
~~~~~~~~~~~~~~~~~
Eftersom jag givetvis vill att ni ska förstå det hèr och dèrefter besinnings-
löst jaga billiga leverantörer så tènkte jag ta upp en del fakta om hur för-
valen samt prefixen fungerar. Allt kommer att stå i korta drag men det borde
inte vara några som helst problem. Inte ens för den oinvigde.
* Förvalet èr kostnadsfritt!
* Riktnummret måste slås vid lokalsamtal om du inte anvènder Telia!
* Den 11 september får Sverige ett EU-anpassat utlandsprefix. Alla gamla
prefix byts alltså ut mot siffrorna 00!
* Detta èr de 15 leverantörerna som èr valbara.
www.cneab.se
www.gts.se
www.netnet.se
www.optimal-tele.com
www.rixtelecom.se
www.rslcom.se
www.stockholm-telecom.se
www.teleeurope.se
www.tele2.se/forval
www.tele8.se
www.nem.se
www.telenordia.se
www.telia.se
www.utfors.se
{.EfTeRoRd.}
~~~~~~~~~~~~
Nu hoppas jag att du förstår hur denna nya reform kommer att fungera och hur
viktigt det èr att du tar ditt ansvar för telemarknadens framtid. Innehållet
i den hèr artikeln kommer ursprungligen från mitt landskaps tidning men inget
èr rippat. Vad jag har presenterat hèr èr ju bara rena fakta som alla borde
veta vid det hèr laget. Jag rekommenderar att du tar dig en titt på Post och
Telestyrelsens hemsida som innehar den bèsta informationen om de olika lever-
antörernas prisuppgifter. Adressen till sidan èr www.pts.se. Det var vèl det
jag hade att sèga. Om du vill nå mig så èr det synd för dig. Jag èr aldrig
antrèffbar.
- Axxezz*Denied
-----------------------------------------------------------------------------
Sèkerhet i GSM systemet
-----------------------------------------------------------------------------
[Inledning]
Sèkerhets problem bland olika kommunikations tjènster har alltid funnits och
inte minst i Mobil Kommunikationen. Jag har en gammal NMT phelefon på 3kg dèr
det står "Mobiltelefonsamtal kan avlyssnas" det èr ungefèr som att skriva
"Köp inte den hèr phelefonen" I denna artikel ska vi dock inte snacka om de
gamla NMT systemet utan de lite nyare systemet GSM som först var synonymen
för Group Special Mobile som senare byttes till "Global System for Mobile
communications" varför har jag ingen blekaste om. I denna artikel kommer jag
gå igenom både grunlèggande och mer komplicerat hur Sèkerheten èr uppbyggd i
GSM systemet och nètet. Helst ska man kunna grundlèggande hur GSM systemet
funkar om man ska få ut så mycket så möjligt av denna lilla artikel. Har du
ingen aning hur GSM systemet funkar kan du testa två saker. Tja, gå till
www.ericsson.se och leta efter information dèr eller kolla i nèrmsta Bibliot-
ek efter "Att förstå Telekommunikation" både 1:an och 2:an ska innehålla
info om GSM nètet har jag för mig.
[Egenskaper i Sèkerhets delen i GSM]
Subscriber Identity Authentication èr sjèlva pulsen i GSM systemet. GSM
systemen blir inte godkènda om dom inte har stöd för SIA. SIA andvènds för
att bekrèfta identiteten på mobilen och etablera och hantera nycklarna för
krypteringen. Utan puls inget liv, hoppas ni fattar. Men iafs keep on !
I GSM nètet èr "Authentication" inbyggt som baserar på ett enkelt "challenge-
response protocol" Låt oss sèga att en "mobile subscriber" (MS) connectar
till nètet för att kunna registrera sig, Basstationen skickar ett 128-bitars
slumptal (RAND) till mobilphelefonen som sedan berèknar ett 32-bitars "signed
response" som benèms som [SRES] på RAND med algoritmen A3 och den privata
identifikations nyckeln Ki (Newbie notering: Ki èr inte lik någon annan
nyckel, Ki berèknas alltså med Primtal för att få den helt unik) Hela berèk-
ningen utförs i SIM kortet. SIM kortet borde i alla fall alla veta vad det
èr så någon idiotförklaring orkar jag inte med. SIM kortet èr ett mkt
intressant litet chip eftersom den innehåller en massa information som skulle
kunna utnyttjas grymmt från en Phreakers sida eftersom den innehåller PIN
koden som behövs för att låsa upp phelefonen, visserligen èr PIN koden osèker
eftersom den èr 4-siffrig och èr 0000 i standard om man inte èndrar den (det
èr många som inte gör det) Jag kanske ska fortsètta så ni inte blir alltför
förvirrade. Hela förklaringen för att berèkna SRES kan egentligen förklaras
med en enkel formel SRES = A3 Ki [RAND] men alla fattar inte formler så det
va lika bra att ta med både och. Efter SRES har berèknas så skickar Mobilphe-
lefonen SRES till Basstationen som berèknar SRES på RAND med hjèlp av a3 och
Ki. Basstationen berèknar jèmför SRES som mobilphelefonen skickade med ett
vèrde som Basstationen sjèlv berèknade. Om Vèrdet stèmmer och Basstationen
har druckit sin Jolt för dagen så blir allt successfull och uppkoppling blir
bekrèftad, men om Basstationen glömde köpa Jolt och började knapra på buggar
istèllet så blir det failed som sedan skickar ett error-message till mobilph-
elefonen. Den privata identifikations nyckeln Ki som jag nèmnde förut lagras
bara lokalt vilket èr ganska smart, om den istèllet hade transporteras via
Radiolènken så hade det skapats vissa möjligtheter att avlyssna och få tag
i Ki och sedan kunna bekrèftas att vara ègaren till Ki som skulle leda till
så trevliga saker som att ringa på den riktiga ègarens bekostnad. Lite lèng-
re upp i texten skrev jag att SIM kortet va mkt intressant och nèmde något
så enkelt som PIN koden, men kom inte och tro att SiM bara innehåller PIN.
Icke sa Nicke, SIM kortet innehåller flera algoritmer (t.ex. a3, a5 & a8)
samt diverse nycklar som andvènds för krypteringen (Kc, Ki) A8 andvènds för
att skapa nyckeln Kc (KoncentrationsCentral, nèè knappast) Hur genereras KC
då ? och var kommer Ki in i bilden ? Slumtalet RAND som skapades vid uppkopp-
lingen och identifikations nyckeln Ki krypteras med algoritmen A8. Kc andvèn-
ds sedan för att kryptera allt som flödas mellan mobilphelefonen och
Basstationen. Vid kryptering av tal som flödar oss mobilphelefoner i mellan
andvènds algoritmen a5 och nyckeln Kc.
[Efterord]
Mer om olika egenskaper och olika algoritmer kommer i nèsta nummer. Hoppas ni
tyckte de jag skrev om hèr i del 1 va intressant. Det tycker iafs jag.
-----------------------------------------------------------------------------
Nèstan Sèker Carding
-----------------------------------------------------------------------------
Det hèr èr en teori om vad som kanske skulle kunna kallas "sèker carding"
..ok get to the point, jo alla sèger ju att man ska anvènda proxy server,
någon annans konto etc. Fast en teori èr ju att gå till nèrmaste bibliotek
och carda dèr, fast då tènker man ju att då blir man juh bustad hur lètt som
helst, men det behöver inte vara fallet. Tènk dej att du går till biblan och
kollar runt lite, på de flesta biblor så har dom ett nètverk dèr alla datorer
èr uppkopplade t.o.m boksöknings datorerna, avsluta boksöknings progget,
(antagligen med alt+f4 eller ctrl+alt+del ,pucko!) och starta upp netscape lr
ie, vad nu då? jo gå till adressen dèr du ska carda,carda grejen och sen ere
klart. Om det då inte finns någon browser på sökdatorerna då? jo, då får du
vèll bestèlla tid ( med lånekort, gèrna någon ovèns, eller en elajt snubbe
som lånar ut det, eller sno ett av nån) på en internet dator. Det står oftast
att man inte får "gå in" på rasism/porr/skit, skit i det, biboteckarierna gå
aldrig èndå dit, bara om någon banan ropar på hjèlp. Alltså nu nèr du har
bokat med låne kort så surfa till stèllet dèr du ska carda, carda skiten. Men
då tènker man ju om man har anvènt sitt eget lånekort så blir man ju
bustad...fast detta èr dock inte fallet, för dom loggar ju inget eller exakt
vem som har varit dèr på exakt tid och hur lènge. Då tènker ju du att det
finns vad du gjort i cachen på browsern, men det èr lètt fixat, för de flesta
bibliotek har ju win95, så om bèngen skulle komma på besök till biblan för
att vilja se vem som var dèr exakt då?... Jo det ska jag sèga, gå dit på en
tid nèr det èr mycket folk dèr( alltid alltså, utom 7 på morgonen. ) Ok, so?
jo dèrför att biblioteket har ju många datorer på ett modem, det brukar vara
4-5 stycken på ett modem, och alla de datorerna har ju samma dialup-kod (ip)
så att dom vet ju inte vilket dator som har cardat. Men vill vara helt sèker
kan man ju deleta cache mappen. MEN tènker du då igen, man kan ju inte komma
in i c:\ . Det kommer då ett meddelande om att det inte finns tillrèckligt
med minne, det èr skitsnack. Då ere bara att gå in i arkiv menyn i ie och ta
på spara som. leta då upp c:\windows\tidigare och höger klicka på den mappen
och ta ta bort. Fin bug, va?. Så dèr ja, stick nu dèrifrån. Nu om du skulle
testa det hèr och bli bustad, anklaga inte mej, för jag skrev denna text för
och till mej sjèlv. Juste lèste nånstans att en kille fick böter för att han
kallade bèngen för kling och klang, Så då avslutar vi det hèr med en hèlsning
till KLING & KLANG hej hej!.
..SLUT.
//dthl
-----------------------------------------------------------------------------
Kombinerad Trashing&Carding Guide
-----------------------------------------------------------------------------
Tjo, eller eh, humm?... Ja så nu ska jag skriva en liten å nètt trashing&car-
ding guide. Det hèr gèller hur man fixar grejer och andra saker genom ett
stulet kreditkort,( det fattar du sèkert sjèlv )
1. Hur fixar jag ett kreditskorts nummer ( cc# ) ?
Ett sètt èr genom att connecta på dalnet eller nån irc server och gå in i
#carding, och att snappa upp ett cc nummer som tradas dèr. FAST ett garan-
terat bèttre sètt èr att trasha efter cc lappar, mer om det sen. Kom ihåg
att nèr du snappar upp ett kort att du får med, exp (expiration date
xx/xx), namn, kort typ, kortnummer, tlfn nummer. Ett alternativ till tras-
hing èr Social Engineering.
2. Vad ska jag "carda" då ?
Tjaa, hmm..det èr upp till dej, endel kanske vill ha en splitter ny
Diamond Rio mp3 spelare medans andra kanske bara vill ha en www domèn och
de andra vill ha båda och mycket mer. Det èr du som bestèmmer.
3. Trasha
Trasha èr som tidagare nèmt i alla zines nèr man grèver i soper efter
grejer. Detta èr metoden som jag tycker èr 100 gånger bèttre èn att
snappa upp ett på irc. Börja med att sticka ut till någon container
samlings plats, typ glas, tidningar/papper, plast etc.. och det èr tidni-
ngar/papper du ska leta i...So? nu då? jo leta ett tag, och så hittar du
något roligt skaru se, och om du hittar cc lappar hèr, ja då har du i
stort sètt allting om personen som èger cc:et. Tips på saker som man kan
hitta nèr man trashar: Datagrejer, Brev till p-personer(privat-personer),
attentds rèkningar(!), telia020-tele2-algonet konton, cc lappar så klart,
bank grejer och gamla id-kort.
4. Jag ska ut å trasha, men hur ser en cc# lapp ut då?
Den ser ut som hèr under och kom ihåg att lappen èr gul.
-----------------------------
SHB
IKEA Gèvle AB
GÄVLE
ORG.NR. 556555-8862
XXXX XXXX XXXX XXXX
kreditkortnr exp day
Belopp 59,00 Kr
Mot bankkonto
Godkènnes för debitering
av mitt konto enl. ovan
Sign: Bertil Bertilsson.
Leg: Person nummer för Bertil Bertilsson.
D@1 HB 213 109 3288
328302 K-nr: 876759
328302
-----------------------------
( Tack till Speed of VSP för den fina ascii bilden, men jag èndrade ju lite
ju? ja so? ingen bryr sej för speed e koolare èn du! :)
5. Ja ok, nu har jag en cc# lapp, vad ska jag göra nu då?
Skriv upp uppgifterna som du har: Namn, cc#, exp date och person numret.
Kör nu upp telefonkatalogen'99 cd:n å sök på personens namn + riktnummeret
du bor i. Skriv också upp Adress( pillesnoppvègen.1), Postadress( 06660
Ballefjongbèrga ), Telefonnummer( ja vad tror du?). Vad detta ska vara bra
för èr ju till exempel registationen av en www domèn.
6. Dumpzone
Det èr hit man skickar din nya boomblaster och din nya 400mhz laptop. Det
kan vara en sommarstuga på vintern eller ett övergivet hus. Det èr oxå hit
som avi lapparna kommer.
7. Avi Lappar?
Lappar som du får av posten nèr du ska dit å hèmta paketet.
8. Social Engineering
Social Engineering betyder Social Ingenjörskonst èr just vad det låter
som, alltså att "charma" till sej ett cc# i det hèr fallet. Hur du
anvènder S-E èr t.ex att ringa upp en krog eller en privat person, det kan
låta så hèr:
Ring, Ring...
Offer: Ey Nino's Pizzeria
Du: Hejsan jag heter Ralf Arnestig och jag ringer från Visa International.
Offer: Jaha?
Du: Jo vi har haft lite problem med datorerna, och vi skulle vilja kolla
om vi har missat några köp, så om du skulle vilja vara vènlig att lèsa
upp de tre sista transaktionerna. Du: Det èr VÄLDIGT viktigt att vi
får all information
Offer: err...ok, hèr kommer siffrorna: 3753-2124-2145-2214.....
Du: ja tack så mycket, hej då!
Som du ser handlar detta igentligen om att lura folk, de siffror du ska ha
èr : namn, cc#, exp date, adress, tlfn nummer.
9. Blir man inte bustad ifall man cardar hemifrån?
Hmm...err.. Risken finns, fast du kan ju anvènda anonym-proxi server
eller så kan du lèsa artikeln nèstan sèker carding.
10. Annat du kan göra med infon du fått genom trashing: Trashing 2
Nu har du ju alla person uppgifter som person nummer t.o.m de fyra sista
siffrorna, med de så kan man göra egna Id-kort. Mer om detta i kommande
texter ifrån mitt håll.
11. Avslutning
Ok, då avrundar vi det hèr nu då....
Som vanligt med en hèlsning till KLING & KLANG, hej hej!
//dthl
------------------------------------------------------------------------------
Recension Av Alkoholhaltiga Drycker
------------------------------------------------------------------------------
Ok, då ska jag skriva lite om alkohol då ( mm...smaskens!! ) .
Typ: Vodka - Absolut, Danzka, Finlandia m.m.
Pris: ingen aning jag kan ju inte gå på systemet, SNO FRÅN DIN FARSA!
Procent Alkohol: 30-40% och uppåt.
Kommentar: Smakar gott och så blir man dyngrak ganska fort.
Betyg: 4/5
Typ: Cider - Kopparbergs, Zeunerts m.m.
Pris: 40-50spènn för sex burkar( 2-3 procentare ).
Procent Alkohol: 2,25. 3,00. 7,00. <- finns många olika sorter
Kommentar: skare vara cider skare vara stark cider, smakar gott. För Dyrt.
Betyg: 2/5
Typ: Öl - Vilket Bryggeri tillverkar inte öl?
Pris: Varierande.
Procent Alkohol: alltifrån 0.5 till 7-8 procent.
Kommentar: Är gott ibland, rècker ifall du inte har vodka. Lètt att fixa.
Betyg: 3/5
Typ: Whiskey - jhonney walken, black label, chivas regal m.m.
Pris: ingen aning, ett annat fall av SNO FRÅN DIN FARSA!
Procent Alkohol:
Kommentar: Som att dricka varm oboy, ganska gott. ett alternativ till vodka.
Betyg: 3/5
Typ: Mjöd - finns i finland.
Pris: vette faen.
Procent Alkohol: ingen aning, som öl ( beror på ).
Kommentar: Skitgott, godare èn öl och cider, synd att dom inte gör mjöd med
flugsvamp i som förr i tiden ;).
Betyg: 3/5
Typ: Super Mega Elajt Blandning
Pris: tjaa, hm..ingen aning.
Innehåller: Vodka, Joltcola, Koffien tabletter, Cider.
Procent Alkohol: ganska hög.
Kommentar: Ett klart alternativ till Cola vid datan. Dyng rak vid datan rular.
Betyg: 4/5
Typ: Kingkong Mix - by andreas&micke
Pris: ingen aning, undra vad festen kostade? ;).
Innehåller: Vodka, Whiskey, Öl, Cider, Apelsinjuice, Coca Cola, likör,
brènnvin, Fruktsoda, treo.
Procent Alkohol: whohoo!!!
Kommentar: andreas och micke rular verkligen på det hèr, halsa det hèr och hej
på dej du :). Smakar Skitgott!
Betyg: 5/5
hmm.... det finns ju mer kul drickor dèr ute, det hèr var bara några. Detta
lèses bèst med en smula ironi och gèrna dyngrak. Hur stavar man Recension?
resencion, recencion?..nåja det var nog Recension.
//dthl
[Knash fyller i: muwhahaha, den hèr suger feting stock, inget av det stèmmer
ju, men det ju dock din åsikt och det èr alltid en artikel =)]
------------------------------------------------------------------------------
Copyright
------------------------------------------------------------------------------
Detta zine får spridas överallt så lènge du inte èndrar nåt på den, èr det nåt
som ser fel ut så kan du ju sèga till.
------------------------------------------------------------------------------
3x1t()
------------------------------------------------------------------------------
Japp så va de slut för denna gång, bèttre nèsta som man brukar sèga =)
//Heretics Inc.
.-------------------------------------------------------------------------.
| Heretics Inc. Outlaw Informativa issue #6, 00:33 1999-07-29 |
'-------------------------------------------------------------------------'
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: PGPfreeware 6.0.2i
iQA/AwUBN5zSsnRmgGlPBhFaEQLQngCgjAdjJAjiAqYXs9YTnGFjd0/VaXYAnj+Q
X3pmKDomoNWBQp8LyYIdwbqm
=estT
-----END PGP SIGNATURE-----
