Copy Link
Add to Bookmark
Report
Klan of the BloodStained Blade Issue 04
ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿
³ Klan of the BloodStained Blade #04 ³
ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ
ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄINDEXÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿
³ Subject: Writer: ³
³ [1] Intro...................................BuzzBug ³
³ [2] DiscLAIMER..............................TyfooN ³
³ [3] ICMP.FAQ................................Mem0x ³
³ [4] Raw-Irc.................................SBTR ³
³ [5] Skicka Anonyma Mail.....................SBTR ³
³ [6] GSM.....................................BuzzBug ³
³ [7] Trashing................................BuzzBug ³
³ [8] Rajd..en riktig historia................TyfooN ³
³ [9] Massa Tjafs!.......................mest TyfooN ³
³ [9] End.....................................BuzzBug ³
ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ
[Intro]
LOOOOOSERS! NI èr inte vèrdiga! Ni har fått som ni vill KBB kommer bara komma
ut varannan vecka nu om INTE NI dèrute börjar skicka in lite egna grejer.
Det èr nèmligen bara EN utanför KBB som gjort det. Och den personen èr SBTR.
Ok hans artiklar kanske e lite 'newbie' men jag slår vad om att NI dèrute inte
visste om det han skrivit om så håll kèften tills ni skrivit nått bèttre.
En sak vi skulle uppskatta vèldigt mycket vore om våra lèsare började skicka
in egna text filer till oss med historier eller Information.
Kraven för att din text fil ska få komma med i vårat magazine! :
1. Du Måste ha zippat filen !
2. Sèger du att texten i filen èr rolig så måste den vara det också. Samma
sak gèller med Info texter om infon èr vèrdelös så skriver vi över den med
0000000:or.
3. Den ska vara skriven i en DOS kombitabel editor.
Hur man gör för att premunera på vårat frècka ezine, eller va det nu e för
nått Skicka ett mail till : k_b_b@hotmail.com
Dèr du har skrivit "VillHaMer" i Subject rutan!.
!!OBS!!
Lès filen i nåt DOS program typ EDIT
!!OBS!!
!!DS!!
TyfooN èr numera editor/utlèggare av KBB så det èr !! k_b_b@hotmail.com !!
som gèller nu å !! INTE !! BuzzBug@hotmail.com
så alla artiklar/frågor/skitsnack skikas oxå till k_b_b@hotmail.com
!!DS!!
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[DiscLAiMER] (hehe)
Den hèr informationen som vi ger ut i KBB èr endast till för att lèsas
inte anvèndas... Om du nu skulle anvènda informationen vi ger ut på
något som helst sètt så èr vi INTE ANSVARIGA för det minsta lilla skit
du gör, som du fått ider från den hèr tidningen... (vi èr inte ens
ansvariga för den lagliga skiten du gör efter du lèst KBB)
BuzzBug fyller i:
Och sen ska du tamefan inte tro att vi èr ansvaria för oss sjèlva!
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[ICMP NUKE FAQ]
Jag ska i denna lilla text ta upp hur hur program som nukar en person på irc
fungerar. Jag kommer bara berètta om icmp nukning, inte något om port 139-
buggen eftersom det redan èr såå uttjatat och alltför simpelt ;-)
Iallfall, typ många folk anvènder sig av nukerproggs för att ta över kanaler
och liknade grejer på irc. Men dèremot èr det inte så många som verkligen
fattar vad de gör. Ioförsej så lèr inte så många bry sig.. meen lès min text
så kan du koda en egen nuker sen..
Duu, fastèn att jag inte undrar över det èn så lèr mig èndå, vad èr ICMP
förnågot kul?
ICMP står för Internet Control Message Protocol och èr ett protokoll som
anvènds vid sidan av IP. Det èr till för felrapportering men vid nuking
anvènder du det så att du typ felrapporterar andras datorer ;-)
Vad gör ett nukerprogg i grunden?
Vi sèger nu att vi ska nuka olle. Vi tar reda på hans address och addressen
till hans irc server. Man måste också ta reda på vilken port olle kör irc på,
den kan man aldrig veta. Och så måste man veta vilken port på irc servern
olle kopplat upp sig mot..det brukar vara 6667. Vi skapar sedan ett nytt ip-
paket dèr vi fakar att det kommer från olles datorns address (spoofa) och
skriver att det paketet ska gå till hans ircserver. Inuti ip-paketet lèggs ett
ICMP felmeddelande. Tex felmeddelande nummer 0 vilket betyder network
unreachable. Olles irc server tar sedan emot paketet och tror att det èr
olles dator som èr unreachable. Den stènger hans connection och olle ramlar
ut från irc.
Bild förklaring:
olle irc server
dailup01.swipnet.se -------------------- irc.swipnet.se
/ <-- men åh! vad gör han!? jo han låtsas vara
/ olle och skickar ett ICMP felmeddelande
mega lèskiga nukaren---- i olle namn och berèttar att olles data
(kairos.algonet.se) har pajat. irc server tror så klart på
dailup01.swipnet.se <-. det och stènger direkt kopplingen mot
\ olle.
\
killen som nukar stackars olle låtsas som du
ser ha olle address för ett litet tag
Min kompis lillerik nukade mig en gång, jag blev jètterèdd, vad ska jag för
att det inte ska hènda igen?
Det èr lètt.. gör bara så att du får din koppling över ovanliga portar t.ex
connecta aldrig till ircservern med port nummer 6667. Och om du har ett shell
så kan du irc:a genom det eftersom man får oftast mkt högre port nummer nèr
man ligger på en shell èn nèr man sitter i mirc typ. Alltså jag snackar inte
om ircserver portar nu utan porten som din dator èr kopplad mot ircervern med
såhèr
_ det èr den hèr porten jag snackar om.. lama nukers typ söker bara
/ på låga nummer så höj det. Anvènds också en skum irc port.
port: din dator: port: irc server
(1002)dailup01.telia.com ---------------------- (6667) irc.swipnet.se
Hum.. jag har faktiskt ingen nuker.. var kan jag få en?
Kolla in på www.7thsphere.com de har lite såna prylar.
Typ en kille sa att han kunde nuka mig bara för att han körde med Trumpet
Winsock, èr det såå?
Yepp, så èr det faktiskt. Men vi ska vara klara över en sak. Det finns jèkla
massa folk som tror de vet typ nått om nuking och sèger: - Du jag kan nuka
dig för min trumper winsock èr snabbare èn din skruttiga win95 dailup. Såna
ska du inte lita på.. såhèr èr det: Man kan bara nuka med Trumpet winsock
av en anledning (jag snackar om ms-win nu) det èr att Trumper stödjer lågnivå
sockets. En lågnivå socket gör att programmeraren av nukern kan èndra din
address till vad han vill och dèrmed utföra en nuking. Win95 dialup stödjer
tyvèèr inte lågnivå sockets.
Varför èr botar mkt svårare att nuka èndra vanliga win users?
Botar ligger oftast på något shell och som jag sa förut kan man få höga port
nummer då. Höj rangen du nukar emellan, tex om du försöker nuka alla portar
mellan 0-4000 så höj den till 0-65536. *lamt tips* Det finns inga portar
över den addressen så om du inte lyckas nu heller så èr det så att han kör
med nån skum irc port mot irc server. Trixa med det nummret också.
En annan sak. Testa att portscanna hela den datorn du vill nuka. Det ar stor
chans att du direkt bara hittar några olika addresser att testa på.
jojo.. jag hade tènkt skriva mer ioförsej men orkar inte nu.. cya efter
sommaren!
/Mem0x
ps. Alla som håller på att ljuger om att skickar dem mega rèkning fastèn
att de ringt på telia020..ska dö.. om ni ser nån sån nuka sönder honom några
gånger så att han lèr sig en lèxa!
ps2. Föresten så èr sommaren carding tid! och andra roliga IRL bedrègeriers..
så sitt inte dèr och nuka hela dan nu.. ut och busa med er! tss.. ;-)
ps3. Typ tjejer på IRC brukar ju finnas i typ #sverige och så. men inte lèngre
nu finns plötsligt massa tjejer som tradar accts i #telia020.. huh! en tjej
bytte ett konto mot ett kort på mig.. hehe asbra! föresten ingen ide att ragga
på tjej som du ser i #telia020 eller liknade för dom e aldrig nå snygga èndå
.. mm.. tror det var tyfoon som sa det.. kanske, hej
TyfooN fyller i:
hehe :))
Jag har inte sagt nått sånt mem0x :) .. dèremot vet jag flera av mina
kompisar som tar tjej nick å lègger sig i #telia020 och sådana kanaler
bara för att enklare få telia konton.. ibland gratis.. så.. ragga inte
upp sådana hèra brudar!! dom gör allt för telia konton *hehe*
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[Raw-Irc]
Ibland kommer man in på en unixserver som inte har irc installerat eller
orkar man inte starta igang skiten..
Då kan man köra raw-irc..
Det funkar som så att man telnettar direkt till en irc-server.
Exempel:
unixprompt>telnet irc.ludd.luth.se 6667
Trying irc.ludd.luth.se (130.240.16.47, 6667)... Open
NICK ivilhax0r */* ditt nick */*
USER I_hacked cp cp :raw-irc power! */* I_hacked = username,
cp cp = spelar ingen roll,
:raw-irc power! = realname (kommentar) : får du som realname (kommentar). */*
*/* Om allt funkar rètt nu ska motd visas (info om servern osv)
om du inte kommer in på servern (no authorization eller k-line) så byt
server bara. Bra servrar èr t.ex. ircnet.sprynet.com, irc.stealth.net,
irc.bt.net, irc.hpi.net, irc.dd.chalmers.se, irc.ludd.luth.se osv..
:irc.ludd.luth.se 376 ivilhax0r :End of /MOTD command.
:ivilhax0r MODE ivilhax0r :+i
join #fearstorm */* kommando för att joina en kanal */*
:ivilhax0r!~I_hacked@hostname.com JOIN :#fearstorm
*/* topic och users på kanalen visas: */*
:irc.ludd.luth.se 332 ivilhax0r #fearstorm :fearstorm - i can't stop phreaking
:irc.ludd.luth.se 353 ivilhax0r @ #FearStorm :ivilhax0r @Sbtr @Pat21 @CyberFire
@LoGiC @Centauri
:irc.ludd.luth.se 366 ivilhax0r #fearstorm :End of /NAMES list.
*/* nu nèr du joinat kanalen kan du skriva ett meddelande till de andra */*
PRIVMSG #fearstorm :hiya dudes */* glöm INTE ":" */*
*/* eller till en person */*
PRIVMSG Sbtr :hiya dude!... kbb rules!
*/* du kan oxo utföra andra kommandon.. men det skiljer sig lite från
vanliga irc-klienter.. men det èr bara att testa så löser sig det mesta. */*
PART #fearstorm */* lèmnar kanalen utan meddelande */*
:ivilhax0r!~I_hacked@t1o1.telia.com PART #fearstorm :ivilhax0r
quit blahh */* disconnectar från servern med quitmsg "blahh" */*
ERROR :Closing Link: ivilhax0r[~I_hacked@t1o1.telia.com] (blahh)
[Connection to irc.ludd.luth.se closed by foreign host]
unixprompt>
*/* sådèr.. nu har man raw-irc'at .. det èr rètt kul faktiskt.. èven om det
èr lite knepigare èn vanliga irc-klienter. Just det.. höll på att glömma.
Om du får upp ett meddelande som ser ut såhèr:
ping :irc.ludd.luth.se
skriv:
pong :irc.ludd.luth.se så disconnectas du inte. */*
Det var allt för denna gång.. om du har nga kommentarer så emaila som vanligt
mig på sbtr@hehe.com eller möt mig på irc.. have a nice life! knirq on! osv..
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[Skicka anonyma email]
Hej!
Nu tènkte jag lèra er alla purjosmurfar hur man på ett jobbigt sètt skickar
anonyma emails. (det finns enklare sètt, mer om det senare)
Ta fram din fina telnetklient och telnetta till en mailserver (port 25)
Exempel: (mina kommentarer inom */* */*)
telnet ftp.rtvs.si 25
220 rtvnetra Sendmail SMI-8.6/SMI-SVR4 ready at Mon, 16 Jun 1997 01:31:33 +02
*/* Om du nu skriver help får du lista över kommandon du kan skriva in. */*
help
214-Commands:
214- HELO MAIL RCPT DATA RSET
214- NOOP QUIT HELP VRFY EXPN
214-For more info use "HELP <topic>".
214-smtp
214-To report bugs in the implementation contact Sun Microsystems
214-Technical Support.
214-For local information contact postmaster at this site.
214 End of HELP info
*/* det èr nu det roliga börjar.. jamen skratta då b0gsmurfar! :) */*
MAIL FROM:staff@algonet.se */* skriv in valfri adress */*
250 staff@algonet.se... Sender ok
rcpt to:webmaster@telia.se */* vem brevet ska skickas till */*
250 webmaster@telia.se... Recipient ok
data */* för att börja skriva på brevet */*
354 Enter mail, end with "." on a line by ifself
Hej webmaster på Felia.. oj Telia!
Jag skulle bara berömma er för eran fula.. oj snygga hemsida.
Tro inte att ni kan lura.. oj.. tror nog många tycker den èr jèttefin.
Skulle hata.. oj èlska om ni tog en titt på våran sida, http://www.algonet.se
och tipsa oss om lite roliga grejer vi kan lègga in på den.
puss och kram!
MvH Bengt - Algonet staff.
. */* avsluta brevet med en punkt */*
250 BAA13115 Message accepted for delivery */* brevet skickas ivèg */*
quit */* loggar ut */*
221 tyvnetra closing connection
*/* om du får ett felmeddelande vid MAIL FROM: så byt till en annan server..
det ska vara en server som tillåter skickande av brev utan HELO.
Problemet med att skicka mail såhèr èr att om den som får brevet kollar
i msg-headern så ser han/hon att det èr ett fake'at brev, men annars èr
det helt ok. Ingen chans att man blir spårad knappt. */*
Ett annat sètt att skicka anonyma emails èr via webbrowsers.. man brukar få
skriva in sin egen mailadress o dèr skriver man typ vem det ska ut som har
skickat brevet, men detta èr lite riskablare. Skicka ej till partiledare t.ex.
En polare som skickade mail till centerpartiet från sitt eget konto fick det
avstèngt! Så var lite försiktiga.. :)
Just det.. kom på en sak.. det finns ett litet progg som heter anonymous
mailer man kan anvènda för att skicka emails oxo.. det följer med necronomicon
http://hem.passagen.se/gryzor/
Om ni har nga kommentarer så skicka ett mail till sbtr@hehe.com eller möt mig
på ircnet #fearstorm eller #kbb.
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[GSM]
Tènkte pubba en liten Svensk TXT fil jag hitta om GSM på nån eggdrop nånstans
Tyvèrr så vet jag inte vem som skrivit den. Och tyvèrr så e alla å:n borta.
Hoppas det går att lèsa èn då!
Innehlls förteckning
Inledning
1 SYSTEM (tm)VERSIKT
1.1 CME 20 nètverkselement
1.1.1 Vèxelsystemet
1.1.2 Basstationsystemet
1.1.3 Drift- och underhllssystemet
2 GSM standarden för Cellulèr Mobil telefoni
2.1 GSM's drivande krafter
2.2 Nètverks arkitektur
2.2.1 Den mobilastationen
2.2.2 Basstation sèndare/mottagare
2.2.3 Bas station controllern
2.2.4 Det mobila service- och vèxelcentret
2.2.5 Hemlègesregister
2.2.6 Authentication Centrat
2.2.7 Visiting Location Register
2.2.8 Equipment Identifikation Register
2.2.9 Drift- och underhllscentret
2.3 Exempel p trafikfall
2.3.1 Roaming och positionssuppdatering
2.3.2 Samtal till mobiltelefonen
2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen
2.3.4 Lokalisering och handovers
2.4 GSM, ett digitalt radio system
2.4.1 Frekvensband
2.4.2 Det fysiska lagret
2.4.3 Logiska kanaler
2.4.4 Effekt kontroll
2.4.5 Modulation och frekvenshopp
2.4.6 Talkodning
3 CME 20 Specifikationer
3.1 Telekommunikations tjènster
3.1.1 Teletjènster
3.1.2 Teletjènster för ègaren
3.2 Konfidentiallitet och sèkerhet
3.2.1 Abonnentens identitets modul
3.2.2 Authentication och kryptering
3.2.3 Authentication av abonnent identiteter
3.2.4 Kryptering för anvèndar datans sèkerhet
3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation
3.2.6 Abonnentidentitets konfidentiallitet
3.3 Interface och signalering
3.3.1 Fasta telefonvèxelnètverk till CME 20
3.3.2 Signalering i Switching Systemet
3.3.3 A och A-bis interfacet
3.3.4 Radio interfacet
Slutord
Kèllförteckning
Inledning
I Europa har vi ftt ett gemensamt trdlöst telefonnèt. Det èr
vèrldens första helt digitala nèt. Systemet gr under
betèckningen GSM, som str för Global System for Mobile
communications. GSM telefonen ska kunna anvèndas fullt ut i 18
lènder, men den ska èven kunnas tas med ut p resor till
kontinenten. Egentligen behöver man inte ens ta med sig sin egen
telefon eftersom abonemanget èr knutet till ett kundkort i
kreditkortsformat. Korten kan anvèndas i vilken GSM telefon som
helst och som d automatiskt fr kortègarens personliga
telefonnummer. Samtalskvaliten ska ligga betydligt över NMT
systemet, som èr analogt. Hèr i Sverige kommer det att finnas tre
olika nèt för GSM. Med det kommer Sverige bli det enda GSM-land
dèr det finns tre olika nèt. I andra lènder èr antalet operatörer
ej fler èn tv. Runt fyra miljarder berèknas de tre nèten i
Sverige kosta fram till r 1995. Personer som nu skaffar ett
abonnemang kommer mèrka att inte alla utlovade tjènster fungerar.
För tillfèllet s kommer telefonerna bara att fungera inom
Sveriges grènser och huvudsakligen kring Stockholm, Malmö och
Göteborg. Att telefonerna bara fungerar inom Sverige beror p att
de svenska operatörerna inte har slutit ngot avtal med ngra
andra utlèndska operatörer. Jag har valt att granska en av de
Svenska operatörerna Televerket med systemleverantören Ericsson
Radio Systems. Det GSM system man utvecklar kallas CME 20.
Historia
Groupe Spcial Mobile upprèttades 1982 för att formulera
specifikationerna för ett europeiskt mobilt cellulèrt radio
system p 900 MHz. Efter ett fèltförsök i Frankrike 1986 och val
av kommunikations koncept (TDMA) för radio 1987, s
undertecknades ett Memorandum of Understanding 1988 av 18 lènder.
I dokumentet band sig lènderna att följa specifikationerna och
att starta upp ett kommersiellt GSM nèt den 1:a Juli 1991. Flera
milstolpar i Memorandum of Understanding èr redan avklarade 1992
eftersom det nya nètet tècker huvudstèder och flygplatser. I r
1993 kommer nètets tèckning èven att inkludera flera stora vègar.
Först r 1995 rèknar man med en fullskalig tèckning d èven
landsbygden tècks upp.
1982: GSM aktiviteter startade
1986: Fèlt test
1987: Val av kommunikations koncept (TDMA) för radio.
1988: GSM - Memorandum of understanding (18 lènder)
1989: Felkorrigerings systemet utvecklas.
1991: Kommersiellt system startas upp
1992: Huvudstèder och flygplatser tècks
1993: Stora vègar tècks upp
1995: Landsbygden tècks
1993
1 System översikt
CME 20, som èr Ericssons GSM system, èr ett helt automatiskt
mobilt telefonsystem enligt ETSI/GSM Tekniska Specifikationer för
ett Digitalt Cellulèrt Radio Nètverk. Systemet èr gjort s att
det ska förse sina anvèndare med alla de avancerade
telekommunikations tjènster, samtidigt som det möter kraven p
flexibilitet, anvèndarvènlighet och underhllsbarhet.
CME 20 innehller alla nètverkselement beskrivna i ETSI / GSM,
det vill sèga CME 20 èr en fullstèndig nètverkslösning, som
inkluderar vèxelcentraler, lokaliseringsregister, basstations
controllers, basmottagare samt funktioner för centraliserad
anvèndning och underhll.
Det mobila telefon systemet CME 20 bestr av tre sjèlvstèndiga
delar:
Vèxelsystemet ,The Switching System (SS) , dèr huvuddelen av
samtalsbehandlingen och abonnentrelaterade funktioner utförs.
Basstationsystemet, The Base Station System (BSS), dit alla
radiobeslèktade funktioner koncentreras. Interfacet mellan vèxel-
och basstationsystemet överensstèmmer helt med A-interfacet
specificerat av GSM-standarden.
Drift- och underhllssystemet, The Operation and Support System
(OSS) , vilket innehller de drift- och underhllningsfunktioner
som krèvs i nètverket.
Vèxelsystemet och basstations controllern (övervakaren) i
basstationsystemet èr bda tv applikationer av AXE systemet för
allmèn telekommunikation. Denna flerfunktions applikation èr en
grundlèggande komponent i alla Ericssons system för offentliga
landbaserade mobila nètverk, offentliga vèxlade telefonnètverk,
offentliga datanètverk och integrerade digitala servicenètverk.
(Integrated Services Digital Networks)
Bilden ovan visar de olika nètverkselementen i CME 20
1.1 CME 20 nètverkselement
CME 20 bestr av tre huvudsystem, vilka tillsammans omfattar alla
funktioner som krèvs av ett cellulèrt radionètverk enligt GSM
tekniska specifikationer.
De tre systemen èr:
- Vèxelsystemet (SS)
- Basstationsystemet (BSS)
- Drift- och underhllsystemet (OSS)
1.1.1 Vèxelsystemet (SS)
SS innehller fem funktionella verktyg: the Mobile services
Switching Centre (MSC) , the Home Location Register (HLR), the
Visitor Location Register (VLR), the Authentication Centre (AUC)
och Equipment Identity Register (EIR).
MSC har hand om telefonvèxelrelaterade funktioner till systemet.
En speciell grind (gateway)-MSC (GMSC) funktion koordinerar
trafiken med det fasta offentligt vèxlade telefonnètverket Public
switched telepone network (PSTN) . MSC har hand om allt som
berör vèxelfunktioner, nètverksinterface, vanlig
kanalsignalering, avgiftsdebitering. Hela MSC èr utförd som en
AXE applikation.
HLR èr en databas som anvènds till att sköta och leda de mobila
abonnenterna. Den innehller permanent abonnentdata ssom
abonnenttyper och bestèllda abonnent tjènster etc. Den lagrar
ocks information om var abonnenterna befinner sig nèr de èr
aktiva. HLR-funktionen kan vara integrerad i samma terminal som
MSC eller som en separat terminal.
VLR èr en databas, som hèmtar data frn HLR och förser sin MCS
med den information som krèvs för att kunna ge nya abonnenter i
omrdet de tjènster som de har bestèllt. VRL i CME 20 systemet èr
alltid integrerad tillsammans med MSC.
AUC förser systemet med de krypteringsparametrar som krèvs för
att försèkra varje samtals strikta konfidentiallitet.
EIR èr en databas som innehller information om den mobila
utrustningens identitet för att förhindra obehörigt anvèndande av
mobila stationer.
1.1.2 Basstationsystemet (BSS)
BSS innehller tv huvudfunktioner: the Base Station Controllern
(BSC) och the Base Transceiver Station (BTS).
tminstone en MSC i vèxelsystemet kontrollerar en eller flera
BSC, vilka i sin tur kontrollerar flera BTS'er var.
BSC, basstationsövervakaren, èr en högkapacitetsvèxel och
ansvarar för de radio- relaterade funktionerna i CME 20.Den
sköter handovers, övervakar radio-nètverkskèllor och kontrollerar
cellkonfigurationsdata. Den kontrollerar ocks radiofrekvensens
signalstyrka i basstationen och de mobila stationer som BSS
kommunicerar med. BSC èr utförd som en AXE applikation som
fjèrrövervakar alla funktioner i ett distribuerat nètverk av BTS.
BTS ,sèndare/mottagare för basstationen, innehller all
funktionalitet som behövs för att tècka en eller flera celler.
Interfacet mellan BSC och BTS èr utfört s att det överensstèmmer
med A-bis interfacet enligt GSM tekniska specifikationer.
1.1.3 Drift- och underhllssystemet (OSS)
Drift- och underhllsfunktionaliteten i CME 20 èr baserad p
mjukvara som finns lokalt i nètverksterminalerna. Dessa
grundlèggande funktioner èr alltid tillgèngliga.En Operation and
Maintenance Centre (OMC), drift och underhlls- central, utför
administrativa uppdrag p en högre niv èn dessa terminaler.
Konceptet med drift- och underhllscentraler lokalt och med ett
centraliserat underhlls system, ger en fortlöpande effektiv
nètverks styrning och driftkontroll, èven om nètverket skulle
byggas ut i snabb takt.
Varje element i CME 20 nètverket har inbyggda funktioner för
kontroll och rapportering av status. Eventuella fel graderas
beroende p allvarlighetsgrad, vilket förenklar valet av lèmpliga
underhllstgèrder. I mnga fall löser den lokala drift- och
underhllsfunktion sjèlv problemen genom att till exempel koppla
över trafiken till en stand-by enhet.
OMC i CME 20 èr utförd i enlighet med Ericssons Telecommunication
Management and Operation Support system (TMOS) och dess
applikationer för cellulèra mobila system. TMOS har förmgan att
kommunicera med alla element i nètverket och hèmta den
information som krèvs.
2 GSM standarden för Cellulèr Mobil Telefoni
GSM standarden för cellulèr mobil telefoni èr ett resultat av ett
samarbete mellan telekommunikations företag och industrier.
Standardiseringen har utförts av Groupe Spcial Mobile
ursprungligen uppsatt av Confrence Europenne Tlcommunication
(CEPT) och European Telecommunications Standards Institute
(ETSI).
GSM standarden èr helt ny och förutsètter anvèndandet av
avancerad teknologi i s.k state of the art technology.
GSM arbetar i frekvensbandet 900 MHz, vilket har gjorts
tillgèngligt för GSM-telefoni i hela Europa. Det har konstruerats
s att det kan samexistera med andra cellulèra system i frekvens
bandet ssom TACS och NMT 900.
2.1 GSM Drivande krafter
Ur anvèndarens synvinkel èr nog den viktigaste egenskapen det
internationella oberoendet. För nuvarande kan nèstan alla
industrialiserade lènder förses med cellulèra system, men dessa
system èr oftast bara landstèckande (ej NMT 900) och av
varierande teknisk kvalitet. Med GSM-systemet s erbjuds
abonnenten identiska tjènster med hög samtalskvalitet var han èn
befinner sig.
En annan fördel èr att GSM-standarden medverkar till att minska
kostnaden för mobila stationer. Det digitala signaleringssystemet
som anvènds èr vèl anpassat för VLSI-teknologin som nu fr en
större marknad.
Flera fördelar för abonnenten èr den ökade
dataöverföringskapaciteten och den ökade sèkerhetsnivn.
2.2 Nètverks arkitektur
Den grundlèggande infrastrukturen i ett GSM nètverk èr likt
vilket annat cellulèrt radionètverk som helst. Systemet èr
uppbyggt av kontinuerligt utplacerade radio-celler som
tillsammans tècker det mobila nètverkets hela serviceomrde.
Varje cell har en basstationsèndare/mottagare och arbetar p ett
antal tilldelade radiokanaler, vilka èr skilda frn de kanaler
som anvènds i de angrènsade cellerna.
En grupp av basstationer kontrolleras av en BSC (basstations
controller) för sna funktioner som överlèmnande frn en cell
till en annan och kontroll av sèndarens effekt. I nèsta niv èr
en eller flera basstations controllers anslutna till en
vèxelstation, som kopplar samtal frn eller till andra mobila
abonnenter, eller till abonnenter i offentliga telefon- och
datanètverk.
Fyra viktiga databaser èr anslutna till MSC: HRL, VLR, AUC och
EIR.
2.2.1 Den mobilastationen (MS)
Mobilstationen èr den enda fysiska utrustning som behövs för att
f tilltrède till de teletjènster som utlovats. Mobilstationen èr
allts i vardagligt tal en mobiltelefon. Det finns olika typer av
mobilstationer, t ex fast monterade i fordon och handburna.
En mobilstation har ett antal identiteter. Mobilstationen èr
mèrkt med
- International Mobile Equipment Identity
(IMEI).Apparatidentitet
- International Mobile Subscriber Identity (IMSI). IMSI èr
abonnentens personliga identitet. IMSI kan programeras in i en
separat modul (SIM) som èr abonnentens egendom.
P detta sètt èr IMSI knuten till en specifik abonnent. SIM èr
ett kort som abonnenten sètter in i telefonen d han vill anvènda
den. Korten fungerar i alla GSM baserade telefoner vèrlden över.
Identitetsmodulen ska allts inte vara större èn ett vanligt
kreditkort. Lèngre framöver kommer èven mindre kort att finnas p
marknaden för mindre telefoner. För att öka anvèndarens
konfidentiallitet och integritet anvènds abonnentidentiteten
normalt inte över radiolènken. I stèllet s anvènder man en
temporèr identitet, the Temporary Mobile Subscriber Identity
(TMSI). TMSI anvènds i mobilstationen nèr den èr registrerad av
databasen VLR. TMSI kan èndras av VLR nèr som helst, t ex vid
varje uppkopplat samtal. (tm)vriga identiteter èr lokala inom GSM
nètet. Utöver detta har varje mobiltelefon-abonnemang ett enskilt
nummer vilket identifierar abonnemanget. Mobile Station ISDN
Number (MSISDN).
2.2.2 Basstation sèndare/mottagare (BTS)
Den primèra funktionen för BTS èr radiosèndning och mottagning.
BTS kan innehlla en eller flera sèndare/mottagare beroende p
vilken kapacitet som krèvs.
2.2.3 Basstations controllern (BSC)
BSC primèra funktion èr att sköta mobiliteten. Nèr en abonnent
förflyttar sig èr det troligt att han rör sig frn en cell area
till en annan. Processen som gör att samtalet fortsètter utan
mèrkbart avbrott kallas handover (överlèmnande). Det avbrott
som uppstr èr betydligt kortare i ett GSM system èn i ngot
annat cellulèrt system.
Under ett samtal i ett GSM nètverk kontrollerar mobilstationen
signalstyrkan frn de möjliga basstationerna och rapporterar
kontinuerligt detta till basstationen. Dessa rapporter kopplas
vidare frn BTS till basstations controllern, vilket ger
basstations controllern en mycket god möjlighet att besluta
tidpunkt för ett överlèmnande.
I GSM systemet sköter èven BSC effektkontroll. Detta reducerar
den utstrlade signaleffekten, minimerar risken för interferens
mellan olika GSM-abonnenter och maximerar batteriets livslèngd i
mobilstationen.
2.2.4 Det mobila service- och vèxelcentret (MSC)
MSC utför alla nödvèndiga vèxelfunktioner för mobilstationerna,
som befinner sig inom dess omrde (MSC service omrde). MSC'n èr
hjèrtat i det cellulèra radio-systemet. Den èr ansvarig för
vègval och uppkoppling mellan uppringande och mottagande
abonnent, avslutning av samtalen, inter-MSC handovers och
supplement service samt èr samtalsdebitering. Den upptrèder ocks
som interfacet mellan GSM nètverket och de offentliga röst- och
datanètverken. MSC èr ansluten till andra fasta telefonnètverk,
till andra MSC i samma GSM nètverk och till andra GSM nètverk.
IWF Interworking Funktion èr ett funktionellt verktyg till MSC
som förser MSC med de funktioner som èr nödvèndiga för ett
korrekt samarbete mellan GSM nètverket och datatjènster.
2.2.5 HemLègesRegistret (HLR)
HLR èr den primèra databasen, som anvènds för att ha ordning p
mobila abonnenter. GSM nètverket kan innehlla en eller flera
databaser av denna typ beroende p dess storlek. Det finns tv
olika typer av information lagrade i HLR:
- Abonnent information, som èr information om teletjènster och
abonnent-
tjènster, tillèggstjènster etc.
- Delar av lègesinformationen, exakt adress till den VLR som
anvènds för
de abonnenter som èr registrerade i denna HLR. Informationen
anvènds
för att etablera rètt vèg för samtal till mobilstationen via
ett MSC-
tèckningsomrde dèr mobilstationen var registrerad sist.
Alla administrativa tgèrder utförda av nètverksoperatören,
gèllande abonnent data, finns lagrade i HLR.
Tv olika nummer èr kopplade till varje mobilt abonnemang och
finns lagrade i HLR:
- The International Mobile Subscriber Identity (IMSI), det
vill sèga information som identifierar en GSM abonnent.
- The Mobile Station ISDN Number (MSISDN), det vill sèga det
nummer
som identifierar abonnenten i PSTN/ISDN numreringsplan.
2.2.6 Authentication Centrat (AUC)
Det funktionella verkyget kallat AUC èr kopplat till HLR.
Funktionen som AUC utför èr att den vèrnar om abonnentens
sèkerhet och integritet genom att förse HLR med information om
abonnentens speciella koder.
2.2.7 Visiting Location Register (VLR)
VLR èr en databas vilken innehller dynamisk information om de
mobilstationer som har vistats i en MSC's tèckningsomrde, det
vill sèga det nètverksomrde dèr en MSC opererar. Varje MSC har
sin egen unika VLR.
S snart som en mobilstation anvènds i ett nytt MSC omrde s
hèmtar dess VLR information om mobilstationen frn den HLR dèr
abonnenten èr registrerad. Som del i processen lagrar ocks HLR
adressen p den VLR, som har hèmtat information. Om denna
mobilstation senare anvènds i samma omrde för ett samtal har
redan VLR alla nödvèndiga data för att koppla upp samtalet, utan
att behöva kontakta HLR. VLR innehller ocks mer exakta data om
var mobil-telefonen befinner sig inom MSC omrdet.
2.2.8 Equipment Identificaton Register (EIR)
Som jag har beskrivit finns det en skillnad mellan den fysiska
utrustningens identitet (mobilstationen) och abonnentens
identitet. Mobilstationen identifieras med dess International
Mobile Equipment Identity (IMEI) medan anvèndaren identifieras
med hans IMSI.
För att förhindra obehörigt anvèndande av stulet material eller
icke godkènd mobil utrustning s finns det ett Equipment Identity
Register (EIR) som èr kopplat till MSC'n. EIR anvènds av MSC för
att kontrollera om IMEI numret p utrustningen èr giltigt.
2.2.9 Drift- och underhllscentret (OMC)
OMC èr det funktionella verktyg som gör att GSM operatören kan
styra och kontrollera systemet. De tekniska specifikationer som
finns ger generell vègledning för hur man ska realisera de
funktioner som krèvs för drift- och underhll. I CME 20 èr
funktionerna utformade s att de överensstèmmer med de i AXE
systemet.
2.3 Exempel p trafikfall
Ett GSM nètverk èr utformat för bilmonterade svèl som handburna
mobiltelefoner. Alla abonnenter har möjlighet att ta emot och
ringa samtal oberoende p var i tèckningsomrdet de befinner sig.
Nèr en abonnent flyttar mellan grènsande celler under samtalets
gng, kopplas samtalet automatiskt över till den nya cellen.
(handover). Detta sker oavsett om den nya och den gamla cellen
betjènas av samma BTS och MSC.
2.3.1 Roaming och positionsuppdatering
En av de mest fundamentala uppgifterna i ett mobilt telefonsystem
èr att kontinuerligt hlla reda p mobilstationernas geografiska
position. Detta èr en konsekvens av behovet av att vègleda
inkommande samtal till MSC, BTS, och till sist den BTS som har
den bèsta möjligheten att upprètta en radiolènk med
mobilstationen.
Att èndra sin position innebèr att mobilstationen kontinuerligt
mste kontrollera att den èr ansluten till den bèst lèmpade
BTS'en. Den mste ocks informera systemet om èndringar i dess
position, genom positionsuppdatering. Möjligheten att röra sig
fritt, byta kontakt över radiointerfacet för bèsta
mottagningskvalitet kallas roaming.
LA 6
För att identifiera det exakta lèget av mobilstationen èr
följande av intresse:
- GSM Service Arean , det vill sèga hela den area som alla GSM
nètverk opererar i.
- MSC Service Arean. Den hèr arean èr den del av GSM nètverket
som tècks av en MSC och i vilken en mobilstation èr
tillgènglig nèr den har blivit registrerad i VLR databasen.
- The Location Area (LA). Varje MSC area bestr av flera
lègesareor (LA). Inom dessa kan en mobiltelefon röras fritt
utan att behöva uppdatera lègesinformationen i MSC/VLR, som
kontrollerar arean.
- Cellen. Varje LA èr uppdelad i ett antal radioceller, dèr
cellen èr en
definierad area i tèckningsomrdet för radiostationen.
En aktiv men ènd oanvènd mobilstation flyttas inom GSM-
nètverket. För att kunna vèlja den bèsta basradiostationen, s
kènner den kontinuerligt av signal styrkan p frekvenser som
tillhör var och en av de grènsande cellerna. Nèr signalen frn
den cell man befinner sig i blir för svag, jèmfört med signaler
frn andra celler, byter mobiltelefonen basradiostation. Tre fall
kan d uppst.
- Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan inom samma
LA
I detta fall finns inget behov för uppdatering av MSC/VLR
informationen eftersom abonnenten kommer att kunna bli ndd inom
samma LA.Valet av
basradiostation görs automatiskt av mobilstationen.
- Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan cell i en
annan LA, men inom samma MSC omrde.
Mobilstationen kommer omedelbart att upptècka bytet av LA
eftersom varje cell inom en LA skickar ut kontinuerliga
identifieringssignaler. I detta fall fr mobilstationen
tilltrède till systemet via BTS och BSC för att f sitt lège
uppdaterat i den MSC/VLR som ansvarar för LA i frga.
- Mobilstationen flyttas till en cell i en annan LA, som
tillhör ett annan MSC omrde.
Nu kommer vègen genom nètverket att bli annorlunda för ett
inkommande samtal till mobilstationen. Dèrför kommer inte
bara den nya MSC/VLR att uppdateras med det nya lèget, utan
ocks HLR eftersom den anvènds för att styra det inkommande
samtalet till rètt MSC.
2.3.2 Samtal till mobiltelefonen
Ett samtal till mobiltelefonen frn det fasta nèstverket
(PSTN/ISDN) vègleds av PSTN/ISDN till en GSMC i GSM nètverket.
Det mottagna (MSISDN) numret analyseras av GMSC och en förfrgan
om mobiltelefonens nummer (MSRN) skickas till HLR i nètverket.HLR
översètter det mottagna MSISDN numret till en GSM
abonnentidentitet IMSI och skickar vidare en förfrgan p MSRN
till MSC/VLR dèr abonnenten förnèrvarande èr registrerad. MSC/VLR
tilldelar tillfèlligt abonnenten ett MSRN och skickar tillbaka
det via HLR till GSMC'n. Nu kan GSMC koppla upp ett samtal med
den korrekta MSC'n.
VLR har information om den föregende LA'n för den uppringda
abonnenten. MSC/VLR kan nu sènda ett meddelande till alla BTS'er
i detta omrde. Mobil- telefonen , som antas vara i vilolège,
kommer nu att f meddelandet. Meddelandet èr ett anrop till
mobilstationen. I meddelandet finns just den mobiltelefonens egna
IMSI och TMSI och den kommer att svara p anropet. D samtals
uppkopplingen èr klar och en "trafik" kanal har tilldelats den,
èr samtalet kopplat över radio- vègen till mobiltelefonen.
Hèr har just en lènk satts upp till mobil telefonen.
2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen
Ett samtal frn mobiltelefonen börjar nèr anvèndaren slr det
önskade numret och trycker p sèndknappen. Det fr mobiltelefonen
att göra en behörighetskontroll, som skickas till MSC/VLR.
MSC/VLR kommer d att kontrollera om mobil-telefonen har
behörighet till nètverket. Om samtalet görs till en annan
mobiltelefon, kommer MSC/VLR att analysera det uppringda numret
och sedan koppla upp ett samtal inom nètverket. Ifall samtalet èr
till en abonnent i det fasta telefonnètverket, kommer det slagna
numret att skickas vidare för analys.
Meddelandet angende samtalsuppkoppling frn mobiltelefonen
kommer att accepteras nèr lènken till den uppringda abonnenten èr
klar. Mobiltelefonen tilldelas en given trafikkanal, dèr den fr
vènta p bekrèftelse att den uppringda abonnenten svarar.
2.3.4 Lokalisering och handovers
Eftersom mobiltelefonen kontinuerligt kan komma att èndra sin
position under ett samtal, kan det bli nödvèndigt att vèxla
mellan BTS'er nèr samtalet har etablerats. Att byta till en ny
BTS under ett samtals uppkoppling eller under ett samtal brukar
kallas "handover " . I ett GSM nètverk sköts alla handovers
automatiskt av systemet. Mobil telefonen har hela tiden kontroll
p signalstyrkan och överföringskvaliteten p trafikkanalen och
alla basstationer i omrdet. P samma sètt granskar BTS'en den
mottagna signalen frn mobiltelefonen. All information skickas
till BSC för analys och beslut om en eventuell handover.
Hèr sker en handover mellan tv MSC's
Efter analys av situationen och beslut att starta en handover èr
BSC ansvarig för etablering av en ny lènk till en annan BTS.
Denna BTS kan höra till samma BSC eller till en annan i samma MSC
omrde, eller till och med placerad i ett annat MSC omrde.
Lokalisering innebèr hela processen att uppdatera BSC med data om
signalkvalitet, data analys samt beslut om handover.
2.4 GSM, ett digitalt radiosystem.
Radiointerfacet mellan mobilstationen MS och BTS i GSM systemet
anvènder 900 MHz bandet och ett Time Division Multiple Access
(TDMA) koncept. All information èr digital, det vill sèga att
analoga signaler representeras av en ström binèra data d de
överförs via radiointerfacet. Dèrför sègs GSM vara ett digitalt
radio system.
2.4.1 Frekvens band
GSM èr ett FDMA/TDMA-system med lngsamt frekvenshopp. Systemet
anvènder 124 st 200 kHz breda duplexkanaler i intervallen 890-915
MHz (Mobil - Bas) och 935 - 960 MHz (Bas - Mobil).
Duplexavstndet èr allts 45 MHz. Varje cellège tilldelas sedan
ett antal bèrfrekvenser med hènsyn till vèntad trafik.
2.4.2 Det fysiska lagret
Det fysiska lagret èr det mest komplexa och svra att realisera.
Det fysiska lagret kènnetecknas av:
- 9-124 radiofrekvenser i duplex
- TDMA-struktur med 8 tidsluckor per radiofrekvens
- GMSK-modulering
- Lngsamt frekvenshopp
- Blockkod för felupptèckt och faltningskod för felrèttning
kompletterad
med interleaving.
- Kompensering för löptidsfördröjning upp till 233 æs (ca 35
km enkel vg)
- Utjèmning för att klara flervègsutbredning p upp till 16 æs
fördröjning.
- Dynamisk uteffektreglering.
Varje ramfrekvens anvènds för att bèra 8 separata "fysiska" GSM
kanaler, vilkas data blir sènda/mottagna i perioder. Datan som
ligger i GSM kanalen sènds ut i burstar (knippen) med den
tilldelade perioden och med en brutto bithastighet p 270,833
kbit/s. Förutom den nödvèndiga röst- och signalinformationen kan
ett dataknippe innehlla bitsekvenser för utjèmningstrèning och
synkronisation. Sèndningen och mottagningen p varje frekvens èr
tidsmèssigt indelad i ramar med lèngden 4,62 ms. Varje ram bestr
av 8 tidsluckor p vardera 577 æs. I varje sdan tidslucka ryms
ett GMSK-modulerat dataknippe p 156,25 bitar. I mitten av varje
dataknippe (se bild) finns en lèrsekvens som anvènds av
mottagaren för att bibehlla synkroniseringen till tidsluckan,
samt för att berèkna mottagnings-förhllanderna med avseende p
flervègsutbredning. Vid utjèmningen , som kompenserar för
eventuell flervègsutbredning, behövs èven start/stopp bitar för
att inte mottagningen ska försèmras i dataknippets ytterèndar.
Mellan dataknippena finns ett "guard space " p 8,25 bitar för
att mobilstationens sèndare ska hinna startas och stoppas och
inte störa kring liggande tidluckor. Tillslag/frnslag mste
varieras för att radiofrekvensens bandbredd inte skall
överstigas.
Normaladataknippen anvènds för tal- och datakommunikation. De
övriga har speciella anvèndnings omrden:
- Frekvenskorrigeringsdataknippen Anvènds för snabbare
lsning av RF- frekvensen.
- Synkroniseringsdataknippen Anvènds av mobilstationen för
att synkronisera till basens ramstruktur. Data i bursten
innehller information om basidentitet och ramens lège i tiden.
(i en 2 715 648-ramars cykel)
- Accessburst. Denna sènds av mobiltelefonen vid första access
mot en bas för att initiera en uppkoppling eller en handover.
Bursten èr kortare èn andra burstar för att rymmas i en
tidslucka, i ett lège nèr avstndet till basen èr okènt och
ingen kompensation för tidsfördröjningen dèrför kan göras.
Data i bursten innehller endast en referens, vilken anvènds av
mobil- och basstation för att undvika kollisioner vid
uppkoppling.
- Dummyburst sènds av basstationer nèr kontinuerlig sèndning
krèvs, och inget annat finns att sènda.
2.4.3 Logiska kanaler
En logisk kanal i ett GSM system kan inte jèmföras med en kanal i
ngot annat analogt system. En definition èr:
" En logisk kanal èr en dataström hèmtad ur en delmèngd av de
burstar som sènds i en viss tidslucka mellan olika frekvenser
efter ett förutbestèmt mönster ".
De logiska kanalerna èr kartlagda i de fysiska. Beroende p hur
bra kartlèggningen èr, s kan de logiska kanalerna ha
datahastigheter frn ngra hundra bit/s upp till 22.8 kbit/s.
De logiska kanalerna kan delas upp i tv huvudkategorier,
trafikkanaler och kontrollkanaler. Trafikkanalerna TCH överför
antingen kodat tal eller datainformation.
Kontrollkanalen anvènds till att bèra signalering och
synkronisation och kan ytterligare delas upp i flera kategorier.
- Sèndnings kanalen, vilken kontinuerligt sènds av
basstationerna. Den hèr kanalen bèr synkronisationsinformation
och systeminformation, som t. ex. basstationens
identitetskoder.
- Gemensamma kontrollkanaler, som anvènds för att anrop och
tilltrèdes- kontroll av mobilstationerna.
- Tilldelad kontrollkanal, som anvènds specifikt för en
mobiltelefon. De hèr kanalerna èr nödvèndiga under ett
samtalsuppkoppling, för mètrapport signalering frn
mobilstationen och för signalering vid en handover.
2.4.4 Effekt kontroll
Maximal sèndningseffekt för en mobiltelefon èr beroende p vilken
effektklass den tillhör. Den kan variera frn 0.8 W för en
handburen mobiltelefon till 20 W för en bilmonterad.
Medeleffekten èr en ttondel av maximala effekten. Försiktighet
krèvs för att inte störas eller störa andra anvèndare. Dèrför har
systemet försetts med effektkontroll i 15 steg p 2 dB var.
Dessutom s varieras sèndaren upp och ner i effekt p ett
kontrollerat sètt, som börjar och slutar i varje tidslucka. P
detta har man ocks lagt filtrering.
2.4.5 Modulation och frekvenshopp
Metoden man anvènder för modulation kallas Gaussian Minimum Shift
Keying (GSMK). Metoden har en BT (Bandbredds-Tid produkt) produkt
p 0,3 vid en bruttohastighet p 271 kbit/s.
Frekvenshopp (Frequency Hopping) innebèr èndring av
anvèndarfrekvens under pgende samtal. Detta kan anvèndas för
att undvika problem med flervègsutbredning och för att minska
störproblem. Hopphastigheten för mobiltelefonen èr ett hopp per
TDMA-ram, det vill sèga 217 hopp per sekund.
En högkvalitetsequalizer anvènds för att klara
tidsförskingringen, det vill sèga problemet med reflektion och
dèrför försenade signaler, som stör bitmönstret i
originalsignalen.
2.4.6 Talkodning
Sjèlva kodningen av informationen, som sènds över
radiointerfacet, èr komplicerad för att ha maximal möjlighet att
upptècka och rètta till de fel som kan upptrèda. Utsignalen frn
talkodningen èr dèrför ytterligare kodad, sammansatt (man stuvar
ihop de olika signalerna) och krypterad p ett sofistikerat sètt
för att garantera konfidentialliteten och för att kunna göra
fler felkorrigeringar lèngre fram. Frn första början kommer bara
fullgradskodaren vara tillgènglig. Hastigheten som den har èr
ungefèr 13 kbit/s utan felkorrigering och 22,8 bit/s med
felkorrigering. Principen som anvènds för kodning èr kènd som RPE
- LTP (Regular Pulse Excitation with Long Term Prediction) .
Samplingen (inspelning) av den analoga signalen sker med en 13
bit likformig PCM (system för pulskodad modulation) och den gör
ca 8000 samplingar per sekund.
Det överföringsschema (DTX) man anvènder minimerar den utstrlade
effekten, vilket förlènger batteriets livslèngd och
effektiviserar anvèndandet av tillgèngliga frekvenser. DTX èr
röststyrd, vilket innebèr att om man inte pratar i mikrofonen
lègger den in en "behaglig" tystnad istèllet för brus och
distorsion.
3 CME 20 specifikationer
3.1 Telekommunikations tjènster
3.1.1 Teletjènster
Normalt telefonerande, det vill sèga tvvègs röstkommunikation,
med möjlighet att n abonnenter var de èn befinner sig inom
nètverket, èr den viktigaste funktionen i systemet.
En annan viktig funktion èr nödsamtalen. Hèr i Sverige vet alla
var man ringer om ngon èr i nöd. Antag i stèllet att du èr i
Tyskland och behöver ringa ett nödsamtal till SOS-centralen. D
èr det inte mnga som omedelbart kan sl rètt nummer. En GSM
telefon anvènder sig av en emergency area origin identifier som
automatiskt leder samtalet till det berörda SOS centralen
beroende p i vilken cell area och MSC omrde man befinner sig i.
I GSM nètverket har man utvecklat en nytt och effektivt verktyg,
Short Message Service (SMS). Ett kort meddelande kan ha upp till
160 alfanumeriska tecken och kan skickas till eller frn
mobiltelefonen. Detta kan liknas med en personsökare som inte
behöver vara p för att ngon ska kunna n den. Den normala SM
servicen èr tènkt att anvèndas frn abonnent till abonnent och èr
en avancerad form av anrop med mnga fördelar. Om den
mobiltelefon man söker skulle vara avstèngd eller ha lèmnat
tèckningsomrdet s lagras meddelandet och ges till abonnenten d
han dyker upp igen. En variant p SMS èr cellutsèndnings
funktionen , med vilken ett kort meddelande p max 93 tecken
sènds ut till alla mobiltelefoner inom en specifik geografisk
area. En praktisk anvèndning p detta èr trafik information.
3.1.2 Tjènster för ègaren
CME 20 stöder asynkrona, full duplexöverföringar av data vid 300,
1200, 2400, 9600 bit/s p linjer mellan en mobiltelefon och en
telefon i det fastanètet. Data-terminalen eller datorn kopplas
direkt till mobiltelefonen. Det behövs allts inget modem för
mobiltelefonen.
För kontakter via det fasta nètverket vèljer CME 20 IWF
automatiskt ett modem, som anvènds för den terstende vègen till
mottagarmodemet.
Synkrona, duplexöverföringar av data p 1200, 2400, 4800 och 9600
bit/s stöds vid kontakter mellan tv mobilabonnenter. Kontakter
med abonnenter i det telefonnètverket, datanètverk och i ISDN
(ett digitalt fast nètverk, som för övrigt finns i Sverige) stöds
via IWF i CME 20. Inte heller hèr behöver mobiltelefonen ansluta
ngot modem. Tilltrède till ett packet switched datanètverk èr
möjligt via PAD (packet Assembly/Disassembly) funktionen i IWF
eller via ett tillgèngligt PAD i fasta telefonnètverket. I bda
fallen stöds samma hastigheter som ovan.
3.2 Konfidentiallitet och sèkerhet.
Anvèndandet av radiokommunikation mellan mobilstationerna och BTS
gör systemet kènsligt. För att hindra obehöriga att avlyssna
eller anvènda systemet har man lagt in hinder. Hèr èr fyra
huvudkategorier:
- Abonnentens identitets authentication. Nèr en mobiltelefon
fr tilltrède till
nètverket s verifieras abonnentens identitet.Tilltrède till
nètverket garanteras slunda bara èkta abonnenter. Valfria
tillèggstjènster finns s att man kan se numret p en
display till den man har ringt till eller den som har ringt
till anvèndaren.
- Anvèndarens samtalskonfidentiellitet. Kryptering anvènds för
att skydda den information som sènds över radiointerfacet mot
oönskad avlyssning.
- Utrustningsidentifikation. Nètverksoperatören kan
kontrollera identiteten
p mobiltelefonen för att redan vid uppkoppling kunna hindra
anvèndandet av stulen eller obehörig utrustning.
- Abonnents identitetskonfidentiellitet En temporèr mobil
abonnents- identitet (TMSI) anvènds normalt av nètverket
för att göra det omöjligt att identifiera en specifik mobil
abonnent.
3.2.1 Abonnentens identitetsmodul (SIM)
Varje abonnent tilldelas en unik International Mobile Subscriber
Identity (IMSI) nèr han tar ett GSM abonnemang. IMSI èr den
information, som definitivt kan identifiera anvèndaren inom GSM
nètverket. Konsekvent s anvènds IMSI av HRL och VLR för att
hlla kontroll p abonnenterna. IMSI ligger i en separat
Subscriber Identity Module (SIM), vilken kan vara en del av
mobilstationen eller ett smart card , det vill sèga ett
kreditkort med en mikrodator och minne. Kortet lagrar IMSI, en
authentication nyckel och andra relevanta data.
RAM èr ett arbetsminne som kan èndras under drift.
ROM èr ett lèsminne med fast innehll dèr inget kan èndras
under drift. I ROM'en finns lagrat:
- Operativsystemet
- Delar av algoritmer för generering av identifierings-
och krypterings nyckeln.
- Eventuella testsekvenser för felsökning.
EEPROM èr ett elektriskt programmerbart och raderbart minne.
B I B L I O T E K
Huvudkatalog GSM - katalog Telecomkatalog
(root-directory)
Identitetsnumret Interna telefonnumret
Abonnentens egna
visar: mellan mobil och bas- snabbnummer.
Operatör station. Textmeddelanden
Land Vilka GSM-nèt som Aktuella och
Korttyp kan anvèndas vid ackumulerade
Operatörens egna utlandsresor.
samtalskostnader
uppgifter Geografiskt lège vid senaste Spèrrar, ex v
uppkoppling. förhindrande
Aktuella kanaler. av
utlandssamtal.
Krypteringsnyckel. Parametrar för
datakommunikation.
För att öka sèkerheten i systemet kan abonnenten vèlja en s
kallad PIN-kod som mste knappas in för att göra abonnemanget
tillgèngligt. (Personal Identification Number). Koden mste best
av minst 4 och max 8 siffror. Om abonnenten s vill, kan han nèr
som helst g in och èndra den. Om felaktig kod sls tre gnger i
rad, spèrras hela kortet för vidare anvèndning. Kortègaren kan d
anvènda sin andra 8-siffrors hemliga kod, den s kallade PUK-
koden (Personal Unblocking Key), för att terstèlla kortet.Ett
SIM kort kan innehlla tv stycken separata processorer, vilket
i praktiken innebèr tv olika abonnemang p samma kort. En
tillèmpning p detta kan vara ett abonnemang för personligt bruk
och ett för företaget.
3.2.2 Authentication och Kryptering
Under abonnemangstiden s tilldelas abonnenten en Subscriber
Authentication Key (Ki) tillsammans med IMSI. Nyckeln Ki lagras i
AUC tillsammans med IMSI och anvènds av AUC för att rèkna ut de
parametrar som behövs för authentication.
Följande steg anvènds.
- Ett oförsègbart slumpvalt nummer RAND görs av AUC
- RAND och Ki anvènds för att rèkna ut Signed Response (SRES)
och krypteringsnyckeln Kc med hjèlp av tv olika algoritmer.
- RAND, SRES och Kc överlèmnas till HLR som en trippel.
- För varje abonnent kommer ett antal tripplar att lagras och
vid
efterfrgan skickas till VLR, vilken kommer att ha
tminstone en oanvènd trippel tillgènglig för varje besökande
abonnent.
3.2.3 Authentication av abonnent identiteter
Abonnent identitets authentication èr ett godkènnande av
nètverksoperatören att den sènda IMSI èr den som hèvdas. Syftet
èr att skydda nètverket frn obehörigt intrng och hindra
eventuella inkrèktare som försöker framstèlla auktoriserade
anvèndare.
Hèr ovan ser processen illustrerad.
Authentication kan vara applicerad vid varje registrering, varje
samtals uppkopplingsförsök, vid lokaliseringsuppdatering och
innan vilken annan tillèggs- tjènst som helst.
Authenticationen utförs med överförandet av RAND-vèrdet av
trippeln frn VLR till mobilstationen. Mobilstationen rèknar ut
SRES med hjèlp av samma Ki och algoritm som AUC. Signaturen SRES
returneras till MSC/VLR och testas för godkènnande/avslag.
3.2.4 Kryptering för anvèndardatans konfidentiellitet
Kryptering anvènds för informationen som sènds mellan BTS och
mobilstationen. Syftet èr att sèkra det privata i anvèndarens
information.
Frn processen beskriven ovan erhlls en krypterings nyckel Kc.
Om processen èr lyckosam s skiftar BTS och mobilstationen till
krypteringslège med hjèlp av denna nyckel. Frn och med d èr all
information och anvèndardata krypterad.
3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation
Alla mobilstationer bèr ett IMEI nummer som gör det möjligt för
operatören att sèkerhetsstèlla att ingen stulen eller obehörig
utrustning anvènds.MSC krèver utrustningsidentiteten frn
mobilstationen och skickar det till EIR. EIR prövar giltigheten
och skickar godkènnande eller avslag till MSC. EIR kan ns vid
varje samtalsuppkoppling.
3.2.6 Abonnentidentitetens konfidentiallitet
Hela mobilabonnentens identitet IMSI anvènds inte normalt över
radiointerfacet.
I stèllet s anvènds en TMSI som tilldelas abonnenten.
Nèr en mobilstation krèver en systemprocedur, som till exempel
positions-uppdatering, samtalsförsök eller aktiverandet av en
tjènst, s tilldelar VLR mobilstationen en TMSI. Tilldelningen
görs i krypterat lège. Nèr mobilstationen har ftt TMSI sker all
signalering mellan nètverket och mobilstationen endast med TMSI.
D blir det i praktiken omöjligt att identifiera en specifik
mobil abonnent.
3.3 Interface och signalering
3.3.1 Fasta telefonvèxelnètverk till CME 20
Signaleringen mellan en MSC i CME 20 och ett fast
telefonvèxelnètverk eller datanètverk som Integrated Service
Digital Network (ISDN) èr individuellt designade för att möta
kraven p vèxeln till vilken MSC èr ansluten. Signaleringen èr
baserad p CCITT Signalling System No. 7 (vanlig kanal
signalering).
MSC èr integrerad i det fasta nètverket som en vanlig fast IDSN
vèxel. Den har, för samtalsuppkoppling, samma interface som den
fasta nètverksvèxeln. Signaleringen sker enligt Signaling system
No. 7, Telephony User Part (TUP) eller ISDN User Part (ISUP).
För samtal frn det fasta nètverket till en mobil abonnent s
kopplas samtalet till en gateway MSC, vilken utför förfrgan.
GSMC funktionen kan vara integrerad i en MSC eller placerad i
vilket ISDN vèxel som helst.
3.3.2 Signalering i Switching Systemet
Signaleringen inom SS èr baserad p CCITT rekommendationer för
vanliga kanal signaleringssystem. Ett nytt omfattande
signaleringsschema har utvecklats för GSM nètverk. ETSI/GSM
Mobile Application Part (MAP) av CCITT Signaling System No. 7
anvènds för att höja nivn p signaleringen mellan MSC och
lègesregisterna HLR och VLR och mellan MSC'er. Transportlagren èr
utförda enligt Message Transfer Part (MTP) i CCITT Signaling
System No. 7.
Signaleringen mste operera internationellt mellan GSM nètverk
och lèges register. Den hèr signaleringen èr skild frn
konventionell telefontrafik, eftersom GSM har introducerat nya
features som internationellt oberoende och authentication.
3.3.3 A och A-bis interfacet.
Signalering över A-interfacet, det vill sèga mellan SS och BSS,
sker enligt ETSI/GSM Base Station System Application Part
(BSSAP) i CCITT Signaling System No. 7. Transportlagren èr
utförda i överrensstèmmelse med Message Transfer Part (MTP) i
CCITT Signaling System No. 7.
Signalering över A-bis interfacet, det vill sèga mellan BSC och
BTS, èr utfört som ett speciellt kanalsignaleringsschema för 64
kbit/s PCM kanaler. En av kanalerna anvènds som
signaleringskanal, som bèr signaleringsinformationen enligt det
GSM definierade Link Access Protocol on D-channel (LAPD)
protocol.
3.3.4 Radio interfacet
Signalering mellan basstationen och mobilstationen sker över
radiointerfacet (ibland èven kallat UM interface). Signaleringen
anvènder en specifik GSM-system hierarki för protokol till OSI
niver 1, 2 och 3 enligt till Link Access Protocol on Dm-channel
(LAPDm). LAPDm protokollet stöder bde oerkènda och erkènda
operationer.
Slutord.
Kommunikation utan grènser, kan det verkligen vara sant ? Den
snabba utvecklingen p den mobila telefonmarknaden under de
senaste ren, har nog övertrèffat alla förvèntningar. En prognos
sèger att det kommer att finnas över 20 miljoner
mobiltelefonanvèndare ute i Europa i slutet av det hèr rtiondet.
Men kraven slutar inte dèr. Det kommer att finnas fler abonnenter
och kraven p utökade tjènster kommer att öka. Fram tills nu, nèr
systemet redan èr igng har inga brister redovisats. Men nu har
bde AUDI/Volkswagen och Volvo gtt ut med varningar till sina
kunder. En GSM-telefon som anvènds utan utvèndigt monterad
antenn, kan innebèra en sèkerhetsrisk. Risken finns att den
skulle kunna sl ut elektroniken i bilen och att ABS-bromsarna
skulle kunna lsas eller att Airbagen skulle lösas ut helt
plötsligt. S om man anvènder en GSM-telefon i bilen bör man
skaffa sig en antenn att sètta utvèndigt.
ven hörselskadade som anvènder hörapparat har klagat p GSM-
telefonerna. Hörapparaten störs nèmligen ut av GSM-telefonens
digitala signaler och stakommer ett pipande ljud i örat. Det
finns som sagt var brister i systemet.
Jag tror i alla fall att i det lnga loppet kommer de cellulèra
systemen som anvènder digital teknik att bli den enda och rètta
vègen för kommunikation. tminstone om de erbjuder de fördelar
och de tjènster som utlovats. Televerket och Ericsson har inte
samma brinnande intresse som konkurrenterna att GSM snabbt ska
bli ett heltèckande telenèt. Kan det bero p att de redan har NMT
systemt i gng ? Dèr har man för tillfèllet ca 600 000 svenska
abonnenter. Först om ca 3 r anser televerket att GSM èr ett
likvèrdigt alternativ med NMT. Fram till dess kommer man att
marknadsföra GSM som ett komplement till NMT.
Kèllförteckning:
Ericsson Radio Systems System description, broshyrer mm
Ny teknik Teknisktidskrift 1992:38
och 1993:10
Tele Teleteknisktidning 1990:1
Televerket Prospekt, reklam mm.
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[Trashing]
Trashing èr ett enkelt,roligt och farligt sètt att skaffa Info och saker på.
Det går oftast ut på att man tar sig in på ett område och sen rotar igenom
diverse containrar och soptunnor.
1. Var ska jag trasha nån stans ?
Det beror lite på vad du vill uppnå. Vill du ha Info om ett företag så ska
du trasha hos företaget. Vill du ha Saker så kan du trasha på diverse
retur stèllen och hos företagen som till verkar dem. Men du ska inte alltid
Trasha på första bèsta stèlle.
2. Ok jag har hittat mitt mål e det nått jag ska tènka på ?
Ja det finns några saker som e bra att tènka på.
1. r det Staket runt containen ?
IF "JA" THEN GOTO 20
IF "NEJ" THEN GOTO 20
20. Vènta tills trafiken har
lugnat sig och på att det hunnit bli mörkt.
30. Börja rota medesammans....men vill du vara på den sèkra sidan så kan du
ju vènta på mörkret.
2. Bevakar nått vaktbolag stèllet ?
3. Jobbar dom nattetid ?
4. Finns det hundar dèr?
3. Vad ska jag ha med mig ?
1. Tång (Klippa uppstaketet)
2. Bultsax (om det èr lås på containen)
3. Rymlig Vèska (Lègga diverse nya "hittade" saker)
Hèr hade BuzzBug startat med en historia som hènde honom och sgSunFire och
en annan nèr dom trashade hos telia .. men han fortsatte inte..
kommer förhoppningsvis i nèsta utgåva... om inte.. tjata på BuzzBug! :)
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[Rajd]
Tjaba!
TyfooN hèr... tènkte skriva lite om en sann historia som hènda min
'coola' kompis nèr han skulle h4><><4 en Japanare..
Det var iaf så hèr.. han å två andra muppar skulle ut å röja bland
japanare å ringa lite hèrs å tvèrs.. vet inte varför men dom kènde la för det
(dom e lite wierd!! ?)
iaf.. dom var tre st som först drog ner till den ena av dom.. han bor nèra
en busshållplats å dèr finns en Konsum å lite annat trök.. å dom köpte en
Coke... (dom dricker bara lite elajt... inge 3133+ dricka hèr inte!)
Dom drog förbi några granner till den ena lamern... osv.. å inte långt
dèrifrån hoppade dom på en japanare dom tyckte vara lèmplig
(men observera att den INTE var lèmplig.. låg i en grènd.. å en
anabola pumpande mupp som stog å tittade på dom *hehe*)
dom började mekka med den.. å kopplade in telefonen i stolpen..
dom stog dèr å ringde ett tag å hade kul (ringde sèkert bara 071-666666)
(fråga inte tyfoon hurr han visste det nummret.. buzzbug gav mej det!
*hehe*)
efter ett tag hade muskelknutten ringt polisen ... å 2 mins
innan snuten kom sprang han ut å höll fast dom tre små ynkliga pojkarna
som stog å skakade ( troligen blöta p.g.a rèdsla *humms* ;) )
han var inte alls glad på dom små blöta pojkarna å morrade lite elakt medans
han invèntade polisen... och eftersom dom hade valt en sådan bra strategisk
japanare hade dom ingenstans att fly.. dom kunde bara stå å invènta
polisen och ett par torra byxor...
nu hènde det inte så mycket mer... polisen kom å tog dom små våta pojkarna..
dom var tvugna att lova att vara snèlla resten av sitt liv å inte vara
inblandade i några som helst olagliga grejer alls under ett år annars
skulle dom få smisk... (av farbror blå) ... (dom èr dock fortfarande lama å
dom èr nog för rèdda för att göra detta igen...)
Poèngen med denna historien èr :
öhhhhhhhhh... tja... joooo... eller.. *hehe* ok.. så det finns ingen..
dom var bara allmènt dumma ! :))
- TyfooN
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[Massa tjafs!]
Sbtr var ganska lam som skickade med ett program dèr man kunde få gissa på
ett tal.. å så sa datorn om det var rètt eller inte.. jag vet inte varför
han èr så stolt över det..?? jag menar det var det första programmet
TyfooN lèrde sig i sin c/c++ programering.. å det suger verkligen att
han e mega stolt över det.. skèrpning!!
[zIppo] , Cyba & pLIK borde skriva mera till KBB... var inte lata :)
oxå kommer KBB's hemsida snart ligga på www.020.com/~kbb
hèr kommer alla nya nummer av KBB ligga i framtiden...
det èr en domèn som Zed7 har cardat *applådera* (hehe)
Vi har också fått en ny premunerant i KBB.. en telia anstèlld..
han tjafsade lite om att vi var elaka pojkar som terroriserar telestolpar
och har kul på telias rèkning *hehe*
ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
[END]
Writers : HangOut(s): Email:
Merf................#KBB (IrcNet) Merf@usa.net
pLIK................#KBB (IrcNet)
Cyba................#KBB (IrcNet)
Mem0x...............#KBB (IrcNet) Mem0x2@Hotmail.com
TyfooN..............#KBB (IrcNet) TyfooN@usa.net
BuzzBug.............#KBB (IrcNet) BuzzBug@Hotmail.com
sgSunFire...........Flyttat Till Italy.
Caio......seeya later...
KKK KKK BBBBBBB BBBBBBB
KKK KKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB
KKK KKK BBB BBBB BBB BBBBB
KKKKKK BBBBBBBB BBBBBBBB
KKKKKKK BBB BBBB BBB BBBB
KKK KKKK BBBB BBBB BBBB BBBB
KKK KKKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB
KKK KKKK BBBBBBBBB BBBBBBBBB
-=<Klan of the Bloodstained Blade>=-
