Copy Link
Add to Bookmark
Report
UXU 001 - VaktB, BestÑmmelser fîr vaktpersonal vid fîrsvarsmakten
### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[#001- VaktB, Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten ]
_____________________________________________________________________
[Phearless note: $ = paragraph sign]
[Special thanks to my Bro and his gf for reading this out loud while typing
this interesting army shit]
------------------------------------------------------------------------------
VaktB
Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten
1982
------------------------------------------------------------------------------
1-13 $$ 1 GRUNDER
1-5 $$ Inledning
6-8 $$ Uppgift
9-11 $$ Bevakningens utfrande
12 $ Allmnt upptrdande
13 $ Rttsligt skydd
1-15 $$ 2 TILLTRDESRTT
1-5 $$ Allmnt
6-12 $$ Legitimationskontroll
13-15 $$ Inre bevakning
1-17 $$ 3 TVNGSMEDEL
1 $ Allmn regel
2 $ Underskning av freml
3-16 $$ Omhndertagande (Gripande)
17 $ Kroppsvisitation
1-12 $$ 4 BEFOGENHET ATT BRUKA VLD
1-3 $$ Allmnna bestmmelser
4-10 $$ Bruk av skjutvapen m m i fred
11-12 $$ Bruk av skjutvapen under krig
och beredskapsfrhllanden
1-3 $$ RAPPORTERING
------------------------------------------------------------------------------
VERBEFLHAVAREN 1982-04-28 Sk 804
TFD 82019
FFS 1982:23
------------------------------------------------------------------------------
1. GRUNDER
Inledning
1$ VaktB innehller bestmmelser fr vaktchefs och vrig vaktpersonals
allmnna ligganden, befogenheter och upptrdande vid bevakning av
anlggning, inrttning, fartyg, luftfartyg eller omrde som skyddas
enligt lagen 1940:358 med vissa bestmmelser till skydd fr frsvaret
m m (skyddsfreml).
Till grund fr vakttjnstens ordinarie, t ex frdelning av arbets-
uppgifter, skall i vrigt ligga srskild vaktinstruktion som utfrdas
av den chef, under vilken personalen lyder.
Denna srskilda vaktinstruktion skall omfatta en fr aktuellt
skyddsfreml uppgjord instruktion fr hur bevakningen skall
organiseras - t ex vid ingripande mot personer i motorfordon eller som
upptrder hotfullt. Avvaktinstruktionen skall vidare framg om
skyddsfremlet r av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten
(jfr 4 kap 5 $).
2$ VaktB gller svl i krig som fred.
3$ VaktB bestmmelser om rtten att bruka tvngsmedel gller fr
krigsman samt ven fr den som r frordnad som skyddsvakt. Nr
civilfrsvarsberedskap rder gller bestmmelserna fr all civil
vaktpersonal vid skyddsfremlet.
4$ Personal vid postering upptrder enligt vad drom r srskilt
freskivet.
5$ VaktB gller inte fr personal som tjnstgr vid polisvsendet eller
inom civilfrsvaret, ven om sdan personal enligt srskilda
bestmmelser under krig tillhr frsvarsmakten.
UPPGIFT
6$ Din uppgift r att skydda skyddsfremlet mot spioneri, sabotage,
brand och annan skadegrelse samt mot fientligt anfall.
7$ Tillse srskilt att utfrdade frbud efterlevs.
8$ Medverka ven till att upprtthlla allmn ordning inom
skyddsfremlet eller i dess nrhet, dock utan att efterstta
bevakningsuppgiften.
BEVAKNINGSUTFRANDE
9$ Du utfr bevakningen frn bevakningsstllet (poststlle),
bevakningslinje (patrullvg) eller bevakningsomrde (patrulleringsomrde)
som anvisats dig.
D patrullering sker skall denna utfras oregelbundet.
10$ Lmna inte bevakningsstllet (poststllet), bevakningslinjen
(patrullvgen) eller bevakningsomrdet (patrulleringsomrdet) annat n
att avvrja trngande fara.
Under flyglarmstillstnd skall du ta skydd frst nr flyplanen
anfaller. Fortstt bevakningen ven under anfallet.
11$ Var vaksam, misstnksam, uthllig. Lt inte lura dig!
ALLMNT UPPTRDANDE
12$ Du skall i alla situationer upptrda med bestmdhet, omdmme,
takt och sjlvbehrskning.
Du skall upptrda lika mot alla.
Tillsgelser och anvisningar skall ges klart och tydligt samt vid
behov upprepas.
Inlt dig inte i ordvxlingar med personer som brister i anstndigt
uppfrande mot dig.
RTTSLIGT SKYDD
13$ Brottsbalkens 17 kap, 1 och 2 $$ ger dig ett rttsligt skydd.
Detta innebr att den som utvar vld mot dig eller hotar dig kan
dmas till srskilt strngt straff.
------------------------------------------------------------------------------
2. TILLTRDESRTT
ALLMNT
1$ Tilltrde fr medges d en persons identitet och behrighet har
faststllts. Detta kan ske genom personknnedom eller genom att en
fotofrsedd legitimationshandling uppvisas. Om handlingen enbart
styrker identiteten kallas den identitetsbevis. Om den ocks styrker
innehavarens behrighet att passera kallas den passerbevis.
I fred utformas passerbevis av
* passertillstnd,
* tillflligt passerkort,
* kontrollsedel,
* eller fr viss vning m m som deltagarkort.
Passerbevis kan ocks tecknas p en vrnpliktshandling som innehller
order om militrtjnstgring.
I krig utfrdas inga passerbevis utan behrigheten att passera
regeleras genom din chefs*1 bestmmande.
Betrffande befstning fr dock andra personer n de som tjnstgr
inte passera in frrn du har kontrollerat att det finns
beskstillstnd utfrdat fr beskare. Uppgift om meddelat
beskstillstnd finns hos din chef.
2$ Tillt enskilda personer passera om de innehar giltigt passerbevis
eller om din chef eljest meddelar att det skall ga rtt att passera
och det inte finns anledning till misstanke.
3$ Tillt trupp passera om dess chef uppvisat giltigt passerbevis eller
erhllit srskild rtt att passera och det inte finns anledning till
misstanke.
*1
Med "din chef" avses hr och i det fljande den chef under vilken
vaktpersonalen lyder, t ex chef fr regementet, rlogsbas, flygflottilj,
krigsfrband eller sdan chef understlld befattningshavare, som med
avseende p vakttjnsten ger handla p chefens uppdrag, t ex stabschef,
skerhetschef, eller dagofficer liksom ven vaktchef svitt angr vrig
personal i vaktstyrkan.
4$ Tillt militr-, polis-, brand-, sjukvrds- eller civilfrsvars-
personal passera utan legitimation vid olyckshndelse eller skade-
grelse. Denna personal skall dock vara frsedd med freskrivet
tjnstetecken. Medge i sdant fall andra personer tilltrde frst
sedan din chef beviljat tillstnd drtill och legitimationskontroll
skett.
5$ Fr att du lttare skall kunna kontrollera fordon eller ingripa mot
personer br bevakningsstllet vara frsett med bom, grind eller annan
anordning med vars hjlp fordon (person) kan tvingas stanna. Om
passagen inte r sprrad skall nr s bedms ndvndigt fordon kunna
tvingas passera med snkt hastighet.
LEGITIMATIONSKONTROLL
6$ Hejda varje person som du inte med skerhet vet har rtt att passera.
Uppehll inte i ondan annan person.
7$ Anropa den som skall hejdas med "Halt!" eller ge ett tydligt och
bestmt stopptecken. Lita ej p ngon oknd. Hll vapnet frdigt att
anvndas (i fred skrat).
r det krig anropar du inte den som du tror tillhr fienden.
8$ Avfordra anropad, som inte sjlv legitimerar sig, uppgift om namn och
rende genom frgor t ex "Vem dr?", "rende?", "Legitimation?".
I fred gller freskrifter fr frsvarsmakten om legitimations-
handlingar (LEG F).
I krig fr som identitetsbevis godtas som fredslegitimationshandling
eller - om sdan saknas - krigsplaceringsorder, innehavararens
identitetsbricka och terminslnekort. Enligt folkrttsliga
verenskommelser ("krigets lagar" SOU 1979:73) skall viss personal
inneha srskilda identitetskort*2.
*2
Inom frsvarsmakten utfrdas sdana identitetskort fr sjukvrdspersonal
och militrprster samt fr personer som tfljer stridskrafterna utan
att direkt tillhra dem.
9$ Ta emot legitimationshandlingen frn den oknde, dock utan att slppa
efter p vaksamheten.
I ett skrpt lge eller om frhllandena eljest pkallar det kan din
chef anbefalla att legitimationskontrollen skall utfras p fljande
stt:
Du tillsger den oknde att lgga ner handlingen p srskilt anvisad
plats och beordrar honom drefter att stlla sig p betryggande
avstnd.
Sedan gr du fram och granskar handlingen. Bevakningen fortstter
under kontrollen s lngt det r mjligt.
Frdas den oknde i bil ger du i god tid ett tydligt och bestmt
stopptecken. Bilfraren beordras stiga ur. I misstnkta fall lter
du samtliga stiga ur, och kontrollerar att ingen dljer sig i bilen.
Bildrrarna hlls ppna. Legitimationskontrollen utfrs som nyss sagts.
10$ Godta som passerbevis endast de handlingar som freskrivits fr skydds-
fremlet.
Undersk att handlingen avser innehavaren och gller skyddsfremlet,
att den r giltig betrffande tiden och att den inte r ndrad. Kontrollen
utfrs med ledning av de vid poststllet eller i vaktlokalen
tillgngliga avbildningarna av gllande passerbevis samt uppgifterna p
behriga utfrdare.
Uppvisar den oknde annat passerbevis eller saknar han sdant anmler
du detta fr din chef fr vidare kontroll. Det samma gller om du
misstnker att passerbeviset r frfalskat eller om du r osker p hur du
skall handla.
11$ Har du en kamrat till hjlp vid kontrollen skall endast den ene av er
("frste frmannen"=du) tilltala och utfrga. Den andre fortstter
bevakningen men skall vara beredd att vid behov bist. Se till att du
inte str i vgen om din kamrat mste skjuta.
12$ Legitimation fr inte avkrvas en person som vill ha tilltrde till
skyddsfremlet uteslutande fr att ta del av allmn handling. Han skall
anmodas vnta vid bevakningsstllet tills din chef har bestmt om vidare
tgrder.
INRE BEVAKNING
13$ Vid patrullering inom skyddsfremlet skall du se till att inga
obehriga vistas dr, och att ingen skadegrelse hotar byggnader och
materiel.
Ptrffade du obehrig person skall du fra honom till din chef.
14$ Kontrollera att grindar, portar, drrar, luckor och fnster r
stngda och lsta p freskrivet stt. Samt att stngsel och andra
skyddsanordningar inte skadats.
15$ Har du beordrats tflja en beskare skall du fra honom direkt till
besksmottagningen s att han hindras att han hindras att obehrigen
gra observationer.
------------------------------------------------------------------------------
3. TVNGSMEDEL
ALLMN REGEL
1$ Fr att kunna lsa bevakningsuppgiften har vaktpersonalen enligt lag
befogenhet att anvnda vissa tvngsmedel. Dessa skall brukas endast d
det r ndvndigt. Om frhllandena gr det mjligt br du begra
anvisningar frn din chef innan tvngsmedel tillgrips men tveka inte att
handla sjlvstndligt om lget krver detta.
UNDERSKNING AV FREML
2$ I den utstrckning som behvs krvs fr att bevakningsuppgiften skall
kunna fullgras fr du, om inte din chef bestmmer annat, underska
freml (fordon, resvskor, portfljer m m) som medfrs av personer som
sker vinna tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr.
Du fr dock inte ppna ett brev eller ngon annan tillsluten
handling. (Jfr rttegngsbalken 23 kap 8 $).
Iaktta samma frsiktighet som vid legitimationskontroll. Utfr om
mjligt underskningen med kamrat.
Du fr ocks, om inte din chef bestmmer annorlunda, i misstnkta fall
kroppsvisitera personer som det r frga om (17 $).
OMHNDERTAGANDE (GRIPANDE)
3$ Du skall inom skyddsfremlet eller i dess nrhet omhnderta
a) den som du har skl att misstnka fr spioneri eller sabotage eller
frsk eller frberedelser drtill,
b) fr brott enligt a) misstnkt person som flyr frn skyddsfremlet.
I dessa fall ska du ven omhnderta freml som innehas av den
misstnkte och som med skl kan antas ha betydelse fr utredningen i saken.
Du fr ven omhnderta en person som begtt annat brott n enligt b)
ovan varp fngelse kan flja t.ex stld och som antrffas p bar
grning eller flyende fot.
4$ Du ska om det uppenbarligen ej rcker att visa vederbrande frn
skyddsomrdet, omhnderta
a) den som vertrder de frbud som meddelas,
b) den som vgrar att p anfordran uppge namn, fdelsetid, frband
eller hemvist eller som lmnar uppgift drom som med skl kan antas vara
oriktig,
c) den som vgrar att p anfordran underkasta sig underskning av
medfrt freml eller kroppsvisitation
I dessa fall skall du ven omhnderta freml som medfrts av den
omhndertagna.
5$ Om civil polisman ej r nrvarande s ska du sjlv omhnderta den som
frolmpar eller ofredar dig under tjnsteutvning.
r du vaktchef ger du vidare rtt att omhnderta den som genom
ovsen eller p annat stt upptrder strande i nrheten av post- eller
vaktstlle liksom ven den som upptrder berusad inom skyddsfremlet
eller str ordningen dr svida det inte rcker att avlgsna honom frn
omrdet.
6$ Den som legitimerar sig som diplomat fr inte omhndertas. Anteckna
personuppgifter. Polis, som tillkallats omedelbart, bestmmer om vidare
tgrder.
Ingrip dock om en diplomat gr sig skyldig till spioneri eller
sabotage. Har du t.ex ertappat en diplomat att i strid mot gllande frbud
fotograferat skyddsfremlet, ska du frnta honom kameran.
Anml omedelbart en diplomat som upptrder misstnkt, ven om
ingripande mot honom inte varit mjligt.
7$ Nr en person omhndertas skall detta meddelas honom genom
tillsgelse t ex "Ni r omhndertagen, stanna kvar tills min chef
anlnder!" eller "Ni r omhndertagen, flj med till vakten!".
I vrigt skall omhndertagandet om mjligt ske utan att vcka ondig
uppmrksamhet.
8$ Fr bort den omhndertagne genom att uppmana honom att g viss vg
eller riktning. Undvik att vidrra honom. G sjlv vid sidan och ngot
bakom honom.
vervaka den omhndertagne s att han inte kan kasta ifrn sig
freml eller bevismaterial. Lt honom inte g med hnderna i fickorna.
Beordra honom att hlla hnderna ver huvudet eller p nacken om du
bedmer att det r ndvndigt.
9$ Ibland kan det finnas skl att genast kontrollera huruvida en
omhndertagen br p sig vapen. Utfr inte annat n i ndfall sdan
kontroll (vapenskning) ensam och lt den aldrig ske framifrn. Lt den
omhndertagne stlla sig framtlutad med hnderna mot en vgg eller ett
trd. Knn utanp hans klder. Avvpna honom.
10$ Fr bort den omhndertagne med vld, om han gr motstnd
(jfr 4 kap 1 $).
11$ Skall flera omhndertagna fras bort, br dessa g bredvid varandra.
Har du en kamrat till hjlp, br ni g p var sin sida om de
omhndertagna och ngot bakom dessa.
12$ Hll den omhndertagne under betryggande uppsikt. Om s r ndvndigt
skall han insttas i frvarsarrest.
Visitera honom dessfrinnan och frnta honom alla freml som han
skulle kunna skada sig sjlv eller andra med liksom ven de som medfrts
mot gllande bestmmelser.
Tillkalla vittnen och fr protokoll ver frttningen. Anteckna i
protokollet varje tillbehrighet som frntas den omhndertagne.
13$ Fngsel (handkedjor, handbojor, rep e d) skall brukas, om den
omhndertagna ej utan dessa skert kan hllas kvar. Anvnd inte fngsel med
kraftigare medel och under lngre tid n skerheten fordrar.
14$ Har du omhndertagit enligt 3 eller 4 $$ skall anmlan omdelbart
gras till polisen. Anmlan br som regel gras av vaktchefen, men om du
inte utan svrighet kan komma i frbindelse med honom, br du sjlv gra
anmlan.
Nr omhndertagandet skett enligt 4 $, fr den omhndertagne inte
utan beslut av polis- eller klagarmyndighet fllas kvar lngre n sex
timmar. Han skall friges tidigare, om det skl som franlett
omhndertagandet inte lngre freligger.
15$ Den som om omhndertagits enligt 5 $ fr hllas i frvar endast s
lnge faran freligger fr att han kommer att fortstta att stra
ordningen. Fre frigivningen skall den omhndertagne uppge namn,
fdelsetid och frband (hemvist). Vgrar han att lmna dessa uppgifter
eller finns det skl att tro, att uppgifterna r oriktiga, skall han
hllas kvar tills uppgifterna kontrollerats.
16$ terlmna mot kvitto frigiven persons tillhrigheter utom sdana som
skall omhndertas.
KROPPSVISITATION
17$ Som tidigare nmnts (2 $) fr du, om inte din chef bestmmer
annorlunda, i misstnkta fall kroppsvisitera personen som sker vinna
tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr.
Kroppsvisitation som r av mera vsentlig omfattning skall dr
frhllandena medger det verkstllas inomhus och i avskilt rum samt i
vittnes nrvaro.
Undersk den omhndertagnes klder eller vad han eljest br p sig.
Omhnderta fotografier, avbildningen, beskrivningar eller
mtningsuppgifter som han inte har rtt att inneha. Omhnderta ven
materiel och apparater fr sdant ndaml eller sprngmnen som medfrts
i strid mot utfrdade frbud.
Fr protokoll ver underskningen.
Kroppsvisitation av kvinna fr inte utan synnerliga skl verkstllas
eller bevittnas av annan n kvinna, lkare eller legitimerad
sjukskterska. ven annan som tillhr vaktpersonalen fr emellertid
vistera en kvinna i den utstrckning det behvs fr att knna efter
att hon inte br ngot vapen eller ngot annat farligt freml.
------------------------------------------------------------------------------
4. BEFOGENHET ATT BRUKA VLD
ALLMNNA BESTMMELSER
1$ Din uppgift vid bevakning av skyddsfreml kan bl a innebra att du
ska:
kontrollera in- och utpassering,
hindra obehriga att nrma sig skyddsfremlet eller ta fotografier,
avvrja hotande fara samt
avvisa eller omhnderta obehriga.
Dessa uppgifter kan och br du i regel lsa genom att g p ett
bestmt och hvligt stt ge tillsgelser och anvisningar. Du blir d
i de flesta fall genast tlydd.
Om du inte blir tlydd br du - om s r mjligt - tillkalla din
chef, innan du tillgriper annat medel.
Du har laglig rtt att i vissa fall tillgripa vld fr att lsa din
uppgift. Vld mot en person kan utfras antingen genom kroppsligt vld,
t ex genom att hlla fast vederbrande eller genom att sl honom med
handen, vapnet eller annat tillhyggem, eller genom eldgivning med
skjutvapen.
Att hlla fast enperson r givetvis det lindrigaste vldet, att avge
eld mot honom det grvsta.
2$ Innehllet i bestmmelserna om vldsanvndning kan sammanfattas i
fljande sex punkter:
(1) Anvnd inte strngare medel n frhllandena krver.
(2) Frsk frst anvnda tillsgelser, upplysningar och anmaningar.
(3) Tillgrip vld frst d uppgiften inte kan lsas p annat stt.
(4) Om du mste tillgripa vld, anvnd den lindrigaste form som kan leda
till resultat.
(5) Bruka inte vld lngre n som r ndvndigt.
(6) Om ngon skadas och skadan inte r betydlig, skall vaktpost eller annan
krigsman se till att den skadade fr vrd.
3$ Tnk i frvg igenom vad du lrt denna instruktion och av din
vaktchef om vad som kan hnda nr du str p poststllet och hur du d
skall handla. Om du r osker p ngot, frga din vaktchef.
P poststllet fr du inte vara tveksam.
BRUK AV SKJUTVAPEN M M I FRED
4$ Om du mste anvnda skjutvapen skall du ha klart fr dig att detta r
att betrakta som en yttersta utvg, som fr komma ifrga endast d
tillsgelser, anvisningar eller kroppsligt vld r otillrckliga och d
det med hnsyn r till betydelsen av det intresse som skall skyddas kan
anses frsvarligt att bruka vapen.
5$ Det kan i fred vara frsvarligt att anvnda skjutvapen fr att skydda
dig sjlv, annan person eller skyddsfremlet fr att
i ndvrn avvrja
- svrare vld mot dig sjlv eller annan person,
- hot som innebr trngade fara fr svrare vld,
- angrepp som kan orsaka allvarlig skada p skyddsfreml av vsentlig
betydelse fr frsvarsmakten
omhnderta/gripa
- person som flyr efter att ha utvat svrare vld mot person eller
eller utfrt angrepp som kan ha orsakat allvarlig skada p
skyddsfremlet av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten,
- arrestant eller omhndertagen person som rymmer, och du vet att denne
r misstnkt fr grovt brott (mord, mordbrand, sabotage, grov
misshandel e d)
Svrare vld innebr livshotande skada eller medfr risk fr svr
kroppsskada.
Hot om svrare vld r t ex hot med skjutvapen eller annat vapen, med
redskap eller tillhygge, med sprngmne eller annat mne som kan
framkalla svr kroppsskada eller hot med t ex hund.
Vad som r skyddsfreml av vsentlig betydelse framgr av den
srskilda vaktinstruktionen. Exempel p sdana skyddsfreml r
befstning, ledningscentral, radaranlggning, teleanlggning,
datoranlggning, hangar, mobiliseringsfrrd, fartyg eller flygplan.
Nedan ges exempel p situationer d det inte kan vara frsvarligt att
du som post i fred anvnder skjutvapen och p situationer d det kan
vara frsvarligt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Situation tgrd/motiv
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
1 Ngon hotar dig eller verfaller dig
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
a) En obevpnad person hotar dig. Det r inte frsvarligt att du
anvnder ditt vapen. Hotet r
inte sdant att det innebr
trngande fara fr svrare vld.
b) En obevpnad person verfaller dig. Det r inte frsvarligt att du
anvnder ditt vapen s lnge du
inte r utsatt fr svrare vld.
c) En person med vapen (ej skjutvapen), Det kan vara frsvarligt att du
tillhygge eller hund hotar dig. i ndvrn anvnder ditt vapen.
Hotet innebr trngande fara fr
svrare vld.
d) En med vapen (ej skjutvapen) eller Du fr i ndvrn anvnda ditt
tillhygge bevpnad person verfaller vapen. Personen utvar svrare
dig. vld mot dig.
e) En person skjuter eller siktar med ett = d)
skjutvapen mot dig.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 Ngon hotar eller verfaller annan person
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
a) En person i din nrhet hotas. Du skall ingripa fr att avvrja
hotet. Du fr inte anvnda strre
vld n nden krver. I sista
hand anvnda ditt vapen.
b) En person i din nrhet blir verfallen. Se ovan under 1. Samma regler
gller, vilka innebr att du
i ndvrn fr anvnda ditt
vapen fr avvrja svrare vld.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 Ngon hotar eller angriper skyddsfremlet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
a) En person hotar med angrepp eller Du fr anvnda vld fr att
frsker angripa ett skyddsfreml avvrja hotet eller frsket
som r av vsentlig betydelse fr till angrepp. Anvnd inte strre
frsvarsmakten enligt den srskilda vld n nden krver. Regeln r
vaktinstruktionen. att inte anvnda skjutvapen.
b) Ett skyddsfreml enligt 3a) angrips Du fr i ndvrn anvnda ditt
p sdant stt att allvarlig skada skjutvapen fr att avvrja
kan samkas. angreppet. Det kan hr vara
frsvarligt att anvnda vapnet.
c) En person hotar med angrepp, angriper Du fr ven hr anvnda vld,
eller frsker att angripa ett dock inte strre vld n nden
skyddsfreml som enligt den srskilda krver, fr att avvrja hotet,
vaktinstruktionen inte r av vsentlig angreppet eller frsket till
betydelse fr frsvarsmakten. angrepp mot skyddsfremlet.
Regeln r att inte anvnda
skjutvapen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6$ Frn den plats dr du str som post skall du studera omgivningen, s
att du vet, t vilket hll det kan vara farligt fr annan om du skjuter.
Kontrollera innan du skjuter att inte annan person n den som skall
hejdas kan skadas genom direkt trff eller rikoschett.
7$ Varningsfrfarande. Om du bedmer att det kan vara frsvarligt att
anvnda skjutvapen (4 och 5 $$) skall du strva efter att frst varna
den som skall hejdas (angriparen). Nedan ges exempel p frfaranden d
ngon skall hejdas.
Varna tydligt - med hg rst och genom att visa med vapnet att du r
klar att anvnda det.
Du varnar genom att ropa "Halt!", samtidigt ge stopptecken och ta
vapnet i frdigstllning, dock utan att oskra.
Om du inte blir tlydd, och om du hinner, varnar du p nytt genom att
ropa "Halt eller jag skjuter skarpt!".
I fred skall du allts inte oskra nr du varnar utan frst nr du
anser dig ndsakad att skjuta. Anvnds kulsprutepistol m/45 skall du
dock ta bort skringsluckan nr du varnar och hller vapnet i
frdigstllning men du fr oskra vapnet frst nr du anser dig ndsakad
att skjuta.
8$ Nr du skjuter frsta frsta skottet skall du rikta vapnet mot marken
vid sidan om och i nrheten av angripen (den som skall hejdas). Du
skjuter p nytt om denne inte lyder dina anvisningar. Rikta drvid
vapnet mot benen s att den som skall hejdas fr s liten kroppsskada som
mjligt. Har denne motorfordon eller cykel, riktar du vapnet mot hjulen.
Om du verrumplas behver du inte varna.
Har du automatvapen skall du i regel skjuta patronvis eld. Anvnd
automateld endast i srskilt allvarliga situationer, s som d du sjlv
blir beskjuten eller en angripare str i begrepp att anvnda vapen
eller utstter skyddsfremlet fr angrepp som innebr fara fr allvarlig
skada.
9$ Avbryt eldgivningen nr du bedmer att den ej lngre fr ngon verkan
eller att ovidkommande person kan komma till skada.
10$ Hund skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruk utav
skjutvapen. Begagna s som varning "Halt eller jag slpper hunden!".
BRUK AV SKJUTVAPEN UNDER KRIG OCH BEREDSKAPSFRHLLANDEN
11$ Mot fienden anvnder du vapen fr att frsvara skyddsfremlet och
dig sjlv.
I vrigt handlar du p samma stt som i fred.
Under krigs- och beredskapsfrhllanden blir bedmningen dock en annan
n i fred. Du har d strre skl att misstnka obehriga fr spioneri,
sabotage o d. Eftersom det d ocks r viktigare att frsvarsanlggningar
skyddas, fr och skall du g strngare fram n under fredstid. Du kan
ocks rkna med att betydligt strngare regler gller fr in- och
utpassering m m.
Under krig och beredskapsfrhllanden r du i regel berttigad att
anvnda ditt vapen om du inte blir tlydd.
$12 Handgranat skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruket av
skjutvapen. Du fr dock anvnda handgranat endast om du blir beskjuten
eller om du eller skyddsfremlet angrips p sdant stt att det r
fullt uppenbart, att angriparens tgrder eller avsikter innebr
frestende fr livet eller svr kroppsskada fr dig eller annan person
eller omedelbart frestende skada fr skyddsfremlet.
------------------------------------------------------------------------------
5. RAPPORTERING
$1 Rapportera snarast till din chef d
- fara fr skyddsfremlet freligger,
- skadegrelse skett,
- brott misstnks,
- anledning att omhnderta person eller underska freml uppkommer
eller sdana tgrder vidtagits,
- vld tillgrips,
- du blir inte tlydd eller
- du r osker p hur du skall handla.
$2 Har du brukat tvngsmedel, skall du vara beredd att vid frhr lmna
besked om
- namn p den eller dem, som iakttagit brott eller misstnkt frhllande
och som fretaget ingripande dremot,
- tidpunkt fr hndelsen,
- var hndelsen intrffat,
- vad som intrffat,
- vilka tgrder du sjlv tagit,
- den omhndertagne och omhndertagna freml samt
- vittnen till hndelsen.
$3 Rapport till civil polismyndighet skall omedelbart lmnas enligt din
chefs nrmare anvisningar nr civil person omhndertagits. Samma tgrd
skall vidtas om krigsman omhndertagits enligt 3 kap 3 eller 4 $$. Jfr
ven 3 kap 14 $.
______________________________________________________________________________
uXu Intypad av PHEARLESS uXu
______________________________________________________________________________