Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 07 (del 2 av 3)

eZine lover (@eZine)

Published in 

Den Svenska Rapporten

 · 4 years ago

  

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu- 

                        Information F–r Entusiaster Nr. 07 
                                  (del 2 av 3) 
  
                              Sl”ppt Juli 31, 1992 
                                    InnehÂll: 

                                    Ed's Ord 
                               S”krare i Riksdagen 
                       Budgetnej till Nyanst”llningar p DI 
                              Olagligt VÂrdregister 
                                 Paketerat Virus 
                         Myndigheterna Struntar i Datalagen 
                    Myndigheterna V”grar Visa sina Dataregister 
                      "Fundamentalt med Registerf–rteckning" 
                    Lagen F–ljs Inte - Brister N”stan ÷verallt 
                             Bombrecept i Databaser 
                                Apple Mot Pirater 
                               Kreditbesked Synas 
                         Registerproblem f–r Ny Myndighet 
                      Kraftiga Reaktioner mot Datalagsslarv 
                           Polisen som var F–r Nyfiken 
                       Statens Kravlista Ska G–ra PCn S”ker 
                           "Lika S”kert som Terminaler" 
                           Norsk Trollkarl R”ddar Data 
                              Norton V”rre ”n Virus 
                                  Vanliga Skador 
                       Microsoft Avsl–jar Programpiratliga 
                      Goda RÂd om Registrering av Anst”llda 
                                  SÂ Arbetar KGB 
                              Datoriserad H”lerih”rva 

         _____________________________________________________________ 

 
                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ED'S ORD:                                                                  DSR 

   DSR - Nyhetsutskicket om Datas”kerhet och n”rliggande information. 
   Vi specialiserar oss p datas”kerhet och f–rs–ker f en s t”ckande 
   samling av nyheter och rapporter som m–jligt g”llande dessa omrÂden. 
   D”rf–r vill vi g”rna se Dig som reporter f–r DSR d vi inte kan t”cka 
   hela Sverige frÂn endast ett par l”n/kommuner. L”s vidare f–r mer 
   information. 

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende k”llor ”nnu.  Vem som helst 
   kan skriva f–r/l”mna information till DSR. Skribenten/L”mnaren blir adderad 
   som informations-l”mnare, eller f–rfattare till artikeln. Full diskretion 
   om f–rfattaren/l”mnaren s –nskar. Artiklar/Information kan l”mnas p de 
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. 

   V”rt att notera: Alla [Ed's Note] inom artiklarna ”r skrivna av infor- 
   mationsl”mnaren sj”lv, och ej av mig. 

   Detta nummer ”r en Âterblick –ver h”ndelser som vi missat att skriva in, 
   eller bara inte fÂtt plats med vid tidpunkten. D”rav det speciella format 
   som endast denna del har fÂtt. 
                                                             TC, DSR Editor 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SŸKRARE I RIKSDAGEN:                                                DSR (1/92) 

    Riksdagens datasystem moderniseras f–r n”rmare tio miljoner kronor. 
Pengarna ska anv”ndas f–r "angel”gna f–rb”ttringar av datas”kerheten", 
enligt anvisningarna i budgeten. 

    -Vi har i huvudsak fÂtt igenom vad vi beg”rt, s”ger Anders Malmros, 
riksdagens ADB-S”kerhetschef. 

    De tio miljonerna ska bland annat anv”ndas till att skaffa ett 
mindre s”kerhetsomg”rdat PC-system, totalt avskilt frÂn riksdagens 
ordinarie Vax-baserade datasystem. 

    -Vi har ju bland utskotten de som behandlar klassificerat material. 
Det har de inte kunnat g–ra i det ordinarie systemet, f–rklarar Anders 
Malmros. Tanken ”r att varje utskott ska f en dator med l–stagbar 
hÂrddisk. Efter avslutat arbete ska de kunna ta ut den ur det avskilda 
PC-systemet och lÂsa in den i ett kassaskÂp. Cirka tv miljoner kronor 
ska satsas p en speciell utvecklingsdator, ocks den fristÂende frÂn 
det ordinarie systemet. Beloppet rymmer ocks ett backup-system med 
h–gre tillf–rlitlighet ”n dagens. Omkring 1000 terminaler och ett femtio- 
tal persondatorer ”r inkopplade till riksdagens Vax-system. 

    -Men nu kommer det att bli allt fler PC i ganska snabbt tempo, s”ger 
Anders Malmros. Detta bildar bakgrunden till att man nu t”nker anv”nda 
200 000 kronor av budgetpengarna till att skydda riksdagens PC mot data- 
virus. Omkring 300 av riksdagsledam–terna har ocks fÂtt en persondator 
att ha i hemmet ocksÂ. FrÂn dessa kan de koppla in sig i riksdagens Vax- 
system. Runt en halv miljon av budgetpengarna ska anv”ndas till att f–r- 
b”ttra avlyssningsskyddet vid dessa f–rbindelser. Exakt vad dessa f–r- 
b”ttringar bestÂr i vill Anders Malmros d”remot inte ber”tta. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

BUDGETNEJ TILL NYANSTŸLLNINGAR P‰ DI:                               DSR (1/92) 

    Det blev nobben i budgeten f–r Datainspektionens krav p nyanst”llningar 
f–r att m–ta det v”xande antalet ”renden. "Det finns inte tillr”ckligt starka 
sk”l", menar justitieminister Gun Helssvik (m). 

    F–r tj”nstem”nnen p Datainspektionen (DI) blev regeringens budget dyster 
l”sning. Inspektionens v”djan om att f ut–ka personalstyrkan med tre nya 
handl”ggare f–r att klara den st”ndigt v”xande m”ngden ”renden fick kalla 
handen. Justitieminister Gun Hellsvik (m) h”nvisar i regeringens budget- 
proposition till "det generella kravet p ÂterhÂllsamhet". 

    -Rimligen kommer det h”r att medf–ra att vi mÂste se –ver vÂr verksamhets- 
plan, s”ger datainspektionens generaldirekt–r Stina Wahlstr–m till Computer 
Sweden. Tillsynsverksameheten kan komma att ta stryk av det h”r, det ”r min 
bed–mning, forts”tter hon. 

    DIs verksamhet str”cker sig –ver tv huvudomrÂden. Dels att pr–va alla 
ans–kningar om att l”gga upp nya personregister och dels att bedriva till- 
synsverksamhet. Det senare bestÂr inneb”r att man aktivt gÂr ut f–r att p 
plats unders–ka om myndigheter och f–retag sk–ter sina personregister i 
enlighet med datalagen. 

    N–drop 

    DIs anslags”skande till regeringen liknar mer ”n nÂgot annat ett skrik 
p hj”lp. H”r ber”ttas bland annat hur man hittills f–rs–kt att m–ta den 
–kade ”rendetillstr–mningen med rationaliseringsÂtg”rder. Men trots detta 
v”xer antalet oavgjorda ”renden, skriver DI. Den pÂgÂende datalagsutredningens 
kommande f–rslag till ny datalag kommer sannolikt att medf–ra delvis f–r- 
enklade rutiner av de tillstÂnds”renden DI handl”gger. Men detta kommer inte 
att minska arbetsbelastningen p DI under 1992, utan f–rst senare, framhÂller 
Datainspektionen. 

    Den Âsikten delas dock inte av justitieministern som slÂr fast att det 
i Ârets budget "inte finns utrymme f–r att inr”tta nÂgra nya tj”nster vid 
datainspektionen." Stina Wahlstr–m ”r besviken –ver regeringens beslut. 
Eftersom DIs verksamhet finansieras genom avgifter skulle ju inte ny- 
anst”llningarna kostat statskassan nÂgot, menar hon. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

OLAGLIGT V‰RDREGISTER:                                              DSR (1/92) 

    Den privata vÂrdcentralen MedivÂrd i Oskarshamn mÂste l”mna en 
fullst”ndig redog–relse till Datainspektionen om varf–r man registrerar 
patienter utan tillstÂnd. I oktober f–rra Âret anm”ldes MedivÂrd till 
Datainspektionen. Datainspektionen ser ser mycket allvarligt p MedivÂrds 
brott mot sekretessen och har beslutat om ett antal s”kerhetsf–reskrifter 
som vÂrdcentralen mÂste f–lja. MedivÂrds VD Erik Bj–rn-Rasmussen tillbaka- 
visar kritiken om bristande respekt f–r integritetsfrÂgorna och s”ger att 
problemet beror p ett missf–rstÂnd. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

PAKETERAT VIRUS:                                                    DSR (1/92) 

    I en studie gjord av National Computer Security Association anges att 
”nda upp till nio procent av alla virusinfektioner har k”llan i f”rdiga 
produkter och demonstrationsdisketter. Novell, till exempel, fick under 
f–rra Ârets sista vecka skicka en varning till 3 800 kunder. 5,25 tums- 
disketterna med deras Network Support Encyclopedia Standard Volume 
inneh–ll viruset Stoned III. Enligt Novell ska viruset dock inte kunna 
infektera servrar utan endast persondatorer. 

    Ocks frÂn spelf–retaget Konami har det skeppats disketter med virus, 
”ven i det h”r fallet en version av Stoned III. Stoned III ”r ett "g–mt" 
virus som undgÂr uppt”ckt vid vanlig viruskontroll och det kan vara mycket 
svÂrt att bli av med. SÂdana h”r virus har –kat kraftigt under det senaste 
Âret och orsakat problem f–r programleverant–rerna. Under f–rra Âret har 
100 f–rekomster av virus i programpaket rapporterats till McAfee Associates, 
som tillverkar antivirusprogrammet Viruscan. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

MYNDIGHETERNA STRUNTAR I DATALAGEN:                                 DSR (1/92) 

    Bild: En kvinna trycker p en tangent p ett tangentbord och en 
          text p sk”rmen (inklippt) s”ger "tilltr”de f–rbjudet". 
    Text: Stopp d”r! Det ”r ofta om–jligt att kontrollera vad 
          myndigheterna vet om oss. 

    Okunnighet och slarv stoppar insyn i registren 

    MÂnga myndigheter har s dÂlig kontroll –ver sina register att de 
bryter mot lagen. 

    -P mÂnga st”llen vet de som ska handl”gga frÂgorna uppenbarligen 
ingenting om lagstiftningen, s”ger Rolf Andersson som har lett en under- 
s–kning av situationen. Datainspektionen ser mycket allvarligt p bisterna: 

    -Sj”lva fundamentet i datalagen ”r att varje m”nniska ska kunna f 
tillgÂng till alla registeruppgifter om sig sj”lv och korrigera dessa om 
de ”r felaktiga, s”ger informationsdirekt–r Leif Stenstr–m. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

MYNDIGHETERNA VŸGRAR VISA SINA DATAREGISTER:                        DSR (1/92) 

    Bild: En hand som hÂlls upp som 'stop'. 
    Text: Stopp. Myndigheterna sl”pper inte g”rna in fr”mlingar i de 
          offentliga dataregistren. 

    MÂnga myndigheter har s dÂlig kontroll –ver sina dataregister att 
de bryter mot lagen. Det framgÂr av en kartl”ggning som dataadministrativa 
linjen vid H–gskolan i V”sterÂs/Eskilstuna utf–rt. F–rvirring om vem som 
”r registeransvarig och brister i registerf–rteckningar h–r till de 
vanligaste synderna. 

    -P mÂnga myndigheter vet de som ska handl”gga de frÂgorna uppenbarligen 
ingenting om lagstiftningen p det h”r omrÂdet, s”ger lektor Rolf Andersson 
p H–gskolan i V”sterÂs/Eskilstuna. Under ett kursavsnitt som heter Datorn 
i samh”llet har han i tv Ârs tid skickat ut studenterna p dataadministra- 
tiva linjen till olika myndigheter f–r att unders–ka hur sk–tseln av data- 
register st”mmer med g”llande lagar. Resultatet, som hittills sammanst”llts 
i ett tjugofemtal rapporter, ”r med f undantag nedslÂende. 

    Myndigheternas brist p kunskap om g”llande regler, g–r det ofta 
oerh–rt tidskr”vande och ibland helt om–jligt f–r en enskild m”nniska att 
ta del av uppgifter om sig sj”lv i ett dataregister, ”ven om det ”r uppenbart 
att han har lagen p sin sida. Den "goda offentlighetsstruktur" som 
myndigheterna ”r skyldiga att uppr”tthÂlla kring sina dataregister ”r i 
praktiken inte alls s s”rskilt god. Det ”r en slutsats som Rolf Andersson 
kan dra utifrÂn sina studenters rapporter. 

    Uppgiften som studenterna fÂtt har varit att plocka fram uppenbart 
offentliga uppgifter ur myndigheternas dataregister med st–d av g”llande 
lagstiftning; datalagen, tryckfrihetsf–rordningen och sekretesslagen. Till 
de mer grundl”ggande syftena i dessa lagar h–r bland annat att s”kerst”lla 
varje m”nniskas r”tt att kunna kontrollera vad f–r information en myndighet 
har om en sj”lv och att den ”r korrekt och riktig. 

    Aktuell f–rteckning 

    Ett oavvisligt krav i lagstiftningen ”r att varje myndighet ska kunna 
tillhandahÂlla en aktuell f–rteckning –ver samtliga dataregister som man 
f–rfogar –ver. Lagen kr”ver ocks att det ska finnas en registeransvarig - 
en tj”nsteman som ansvarar f–r att alla som frÂgar efter f–rteckningen 
snabbt ska f tillgÂng till den. 

    -Men i rapporterna visar det sig att f–rteckningen inte ”r aktuell. 
Inte s”llan har tj”nstemannen inte kunnat tillhandahÂlla nÂgon f–rteckning 
–verhuvudtaget, konstaterar Rolf Andersson. I vissa fall har studenterna 
till och med fÂtt f–rklara f–r dem vad en registerf–rteckning ”r nÂgot, 
till”gger han. 

    Studenternas rapporter innehÂller ibland smÂtt gripande skildringar 
om vad som h”nt ute p myndigheterna i jakten p uppgifter ur de offentliga 
dataregisterna. H”r finns redog–relser av hur man i s–kandet efter den 
registeransvarige bollats fram och tillbaks fram mellan olika tj”nstem”n 
i till synes ”ndl–sa kretslopp. Inte s”llan ”r det f–rst sedan de idkat 
h–gl”sning ur de aktuella lagparagraferna som tj”nstem”nnen motvilligt gÂtt 
med p att l”mnat i frÂn sig ens en registerf–rteckning. 

    -Det verkar som om det ofta finns en motvilja i sj”lva bem–tandet. Vi 
har inte tid i dag. Kom igen imorgon, ”r ett vanligt svar. Men n”r man g–r 
det s finns inte den tj”nstemannen som har sagt det p plats, konstaterar 
Rolf Andersson. Man mÂste vara beredd att st p sig. Och ha gott om tid, 
om man vill ha ut uppgifter ur dataregistren, summerar Rolf Andersson. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

"FUNDAMENTALT MED REGISTERF÷RTECKNING":                             DSR (1/92) 

    "Myndigheter ”r skyldiga att ha en aktuell registerf–rteckning till- 
g”nglig." Lagen ”r glasklar p den punkten, understryker Leif Stenstr–m, 
informationsdirekt–r p datainspektionen. 

    Om det ”r s att en myndighet inte har en f–rteckning –ver sina data- 
register s ”r det allvarligt, menar Leif Stenstr–m p datainspektionen. 

    -Jag brukar s”ga att sj”lva fundamentet i datalagen ”r att varje 
m”nniska ska kunna f tillgÂng till alla registeruppgifter om sig sj”lv 
och korrigera dessa om de ”r felaktiga, s”ger Leif Stenstr–m, som forts”tter: 
Och sj”lva f–ruts”ttningen f–r detta ”r just att de som registrerar hÂller 
ordning p sina register. Ett element”rt krav blir d att myndigheten kan 
tillhandahÂlla en lista p vilka register som finns, s”ger han. 

    Vem ”r det som har ansvaret f–r att g–ra nÂgonting Ât bristerna p 
det h”r omrÂdet? 

    -Det ”r inte i f–rsta hand datainspektionen som ska g ut och se efter 
att lagen f–ljs. Varje myndighet ”r faktiskt skyldig att k”nna till lagarna 
och att f–lja dem, s”ger Leif Stenstr–m. I datainspektionens uppgifter 
ingÂr att kontrollera efterlevnaden av datalagen. Strategin ”r att under- 
s–ka hur dataregistren sk–ts i sektor f–r sektor. Det ”r dock t”mligen 
s”llsynt att de brister som pÂtr”ffas resulterar i ett r”ttsligt efterspel. 
Inspektionen n–jer sig i de flesta fall med pÂpekanden. 

    -Vi skulle kunna b–tf”lla direkt, eller lÂta Âklagare ta st”llning till 
saken. Men vi har tyckt att om man inte k”nner till reglerna s ska vi inte 
ta i med hÂrdhanskarna frÂn f–rsta b–rjan, s”ger Leif Stenstr–m. Exempelvis 
har kommuner och h–gskolor specialunders–ks och informerats om vilka regler 
som g”ller. Vad g”ller h–gskolorna beskriver Stenstr–m lagefterlevnaden som 
"till en b–rjan bedr–vlig". 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

LAGEN F÷LJS INTE - BRISTER NŸSTAN ÷VERALLT:                         DSR (1/92) 

    H”r f–ljer nÂgra noteringar ur den kartl”ggning som h–gskolan i  
V”sterÂs/Eskilstuna utf–rt. 

    * Skattemyndigheter: En lokal skattemyndighet ansÂg sig inte vara 
      skyldig att ha nÂgon registerf–rteckning enligt sekretesslagen. 
      R”tten att ta del av registeruppgifter anonymt fick studenterna 
      f–rst efter att ha idkat h–gl”sning av lagen inne p myndigheten. 

    * Polismyndigheter: I flera fall var f–rteckningen –ver vilka data- 
      register polismyndigheten f–rfogade –ver flera Âr gammal, i ett 
      fall ”nda frÂn 1982. S kallade bes–ksterminaler f–r allm”nheten 
      saknades. I ett fall kr”vdes studenterna legitimation och fick 
      genomg f–rh–r innan poliserna h–gst motvilligt l”mnade ut en 
      kopia av registerf–rteckningen. 

    * H–gskolor: I ett fall, h–gskolan i V”sterÂs, f–rnekades best”mt 
      att man f–rde nÂgra dataregister –verhuvudtaget. De register som 
      fanns f–rdes i en "ordbehandlare", inte i en "dator", var ett 
      besked som studenterna fick. I –vrigt mycket ofullst”ndiga 
      registerf–rteckningar och stor f–rvirring om vem som ”r register- 
      ansvarig. 

    * Folkbokf–ringen: Studenterna fick bara se uppgifter om sig sj”lva, 
      vilket det inte finns nÂgot juridiskt st–d f–r alls. Dessutom h”n- 
      visades studenterna till en presentationsterminal som visade sig 
      inte vara installerad till datasystemet. 

    * L”nsarbetsn”mnd: N”r uppgifterna ur ett speciellt register efter- 
      frÂgades, f–rklarade handl”ggarna vid l”nsabetsn”mnden i Eskilstuna 
      att hela registret "f–rsvunnit" i samband med ett datorbyte. 

    * F–rs”kringskassa: I flera fall uppgavs best”mt att alla uppgifter 
      utan undantag i samtliga dataregister var sekretessbelagda. 

    * Kronofogde och tingsr”tt: FÂr i de flesta fall godk”nt. H”r finns, 
      enligt unders–karna, goda rutiner f–r hantering av offentlighets- 
      och sekretessfrÂgor. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

BOMBRECEPT I DATABASER:                                             DSR (1/92) 

    Genom att ta sig in i en illegal databas fick tre extremister frÂn 
organisationen Vitt ariskt motstÂnd (VAM) detaljerade instruktioner om 
avancerad bombtillverkning, uppger tidningen Expressen. VAM kontaktade 
en dataexpert tre veckor f–re bombattentatet mot centralstationen i 
Stockholm. Med hans hj”lp kom de in i en databas med information som 
ursprungligen kommer frÂn den engelska polisen. En hacker kn”ckte koderna 
till polisens datasystem och kunde d”rmed kopiera den k”nsliga informationen. 
Enligt uppgifter till Expressen finns det idag en stor m”ngd illegala data- 
baser med information om vapen och spr”ng”mnen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

APPLE MOT PIRATER:                                                  DSR (1/92) 

    Apple har anslutit sig till Business Software Alliance (BSA). Under 
Âret kommer BSA att lansera ett kommunikationsprogram till datorÂterf–r- 
s”ljare samt distribut–rer och Âterf–rs”ljare av program. Programmet ska 
informera om vilka lagar och regler som g”ller f–r upphovsr”tt. P BSA 
s”ger man att Apples goda k”nnedom om marknadsf–ring kommer att vara till 
god hj”lp i det arbetet. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

KREDITBESKED SYNAS:                                                 DSR (2/92) 

    Datainspektionen har beslutat lÂta Âklagare utreda omst”ndigheterna 
bakom fall d”r en kvinna blivit utsatt f–r en otillÂten kreditupplysnings- 
kontroll. Det kan r–ra sig om ett brott mot kredit- och upplysningslagen, 
menar datainspektionen. P ett f–retag, som via terminal ”r uppkopplat till 
Upplyssningscentralen (UC), best”lldes en s kallad f–retagsupplysning p 
kvinnans privata ekonomiska f–rhÂllanden, vilket ”r f–rbjudet. 

    Kredit- och upplysningslagen tillÂter enbart att kreditupplysnings- 
uppgifter som r–r enskilda privatpersoner l”mnas ut till nÂgon som beh–ver 
dem f–r att kunna utf–ra en kreditbed–mning n”r nÂgon vill lÂna pengar. 
Till skillnad frÂn f–retag har en enskild privatperson i sÂdana fall alltid 
r”tt att veta vem som beg”rt att f ut uppgifterna. Anledningen till att 
f–retag inte har den r”tten ”r att man i aff”rssammanhang ska kunna unders–ka 
en motparts ekonomi. 

    Men n”r kvinnan i det nu anm”lda fallet ville ha reda vem som beg”rt 
upplysningar om henne, blev hon avvisad. Datainspektionen ”r mycket kritisk 
mot agerandet. Det fanns inget fullgott sk”l att l”mna ut uppgifterna om 
kvinnan –verhuvudtaget. Att sedan inte ber”tta vem som beg”rt att f ut 
uppgifterna, g–r inte saken b”ttre. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

REGISTERPROBLEM F÷R NY MYNDIGHET:                                   DSR (2/92) 

    Vad h”nder med personregistren n”r myndigheter privatiseras, slÂs 
samman eller l”ggs ner? FrÂgan aktualiseras efter ett utredningsf–rslag 
att sl samman Trafiks”kerhetsverket och V”gverket. 

    Kanske som ett tecken i tiden d k”rva ekonomiska vindar blÂser, 
har Datainspektionen nu f–r f–rsta fÂtt ta sig en funderare –ver vad som 
h”nder personregistren n”r myndighet l”ggs ner eller slÂs samman. 

    -Vi letade bakÂt f–r att se om vi kunde hitta st–d f–r vÂra stÂndpunkter 
i tidigare material. Men vi fann inget, ber”ttar Ingela Halvorsen p 
Datainspektionen. Bakgrunden till det hela ”r ett f–rslag frÂn en statlig 
utredning om att sl ihop Trafiks”kerhetsverket och V”gverket till en helt 
ny myndighet med namnet V”gtrafikverket. I ett remissvar till utredningen 
pÂpekar Datainspektionen att det inte bara gÂr att utan vidare flytta –ver 
redan befintliga personregister till den nya myndigheten. Innan exempelvis 
Trafiks”kerhetsverkets bilregister kan flyttas –ver till det nya V”gtrafik- 
verket, s mÂste f–rst Datainspektionen g–ra en f–rnyad pr–vning av om ocks 
den nya myndigheten ska f f–ra registret. 

    MÂste anm”la 

    Men det r”cker inte med detta. Best”mmelserna i datalagen kr”ver ocks 
att Trafiks”kerhetsverket anm”ler till Datainspektionen att de, i samband 
med en eventuell sammanslagning, upph–r att f–ra bilregistret. Samma sak 
mÂste g”lla f–r samtliga tillstÂndspliktiga personregister som kan komma 
att flyttas –ver till det nya V”grafikverket, fastslÂr Datainspektionen 
i sitt remissyttrande. 

    -Det beror p att det ju inte s”kert att f–ruts”ttningarna f–r register- 
tillstÂndet ”r likadana p den nya myndigheten, f–rklarar Ingela Halvorsen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

KRAFTIGA REAKTIONER MOT DATALAGSSLARV:                              DSR (2/92) 

    Efter Computer Swedens avsl–jande 

    Computer Swedens artiklar om hur myndigheterna struntar i datalagen 
har fÂtt stor uppm”rksamhet. H–gskolelektor Rolf Andersson som tog fram 
uppgifterna har haft brÂda dagar. Riksdagens revisorer, Datainspektionen, 
Polish–gskolan, radio och tidningar, ”r alla p jakt efter mer detaljer. 

    "Ÿr vi verkligen s dÂliga p att f–lja lagen", frÂgade sig en l”rare 
p Polish–gskolan, som ringde upp och ville ha de rapporter som studenterna 
p den dataadministrativa linjen gjort f–r att anv”nda i sin unders–kning. 
Telefonerna gick varma hos Rolf Andersson p H–gskolan i Eskilstuna/V”sterÂs, 
efter avsl–jandet i Computer Sweden om myndigheter som har s dÂlig kontroll 
–ver sina dataregister att de bryter mot lagen. 

    -Man blir ju –verraskad –ver den stora uppm”rksamhet det blev av det 
h”r, s”ger Rolf Andersson. Det var hans studenter p dataadministrativa 
linjen som under tv Âr kartlade hur myndigheternas sk–tsel av dataregistren 
st”mde –verens med g”llande lagstiftning. 

    Dystert resultat 

    Studenterna fick i uppgift att h”mta fram registeruppgifter med st–d 
av tryckfrihetsf–rordningen, sekretesslagen och datalagen. Resultatet blev 
med mycket f undandtag nedslÂende. GenomgÂende rÂdde stor f–rvirring p 
myndigheterna om vem som var ansvarig f–r registren. Det fanns inte s”llan 
en markant ovilja att l”mna uppgifter ur de offentliga registren –ver- 
huvudtaget. Men mest flagrant var kanske ”nd de stora bristerna n”r det 
g”llde de s kallade registerf–rteckningarna. Hos mÂnga unders–kta 
myndigheter var dessa flera Âr gamla. Hos andra fanns de inte alls. 

    -Detta ”r inte acceptabelt, fastslÂr Ulf G. Berg, jurist och st”ll- 
f–retr”dande generaldirekt–r p datainspektionen. Ulf G. Berg understryker 
att myndigheterna faktiskt ”r skyldiga att k”nna till och f–lja lagen. 
F–rklaringen till de kunskapsbrister som finns menar Ulf G. Berg stÂr att 
finna i en –kad decentralisering av registeransvaret. F–rr n”r allt k–rdes 
i ett fÂtal stora, centrala datasystem sk–ttes de registerjuridiska frÂgorna 
av experter. I dag n”r de lokala systemen blivit fler kr”vs det ocks att 
tj”nstem”n utan specialkunskaper ska kunna datalagen p sina fem fingrar. 

    Kunskapsbrister 

    Rolf Andersson menar dock att dessa argument inte r”cker som urs”kt 
f–r de kunskapsbrister som finns. 

    -Meningen med lagen ”r att den ska f–ljas, s”ger han. I en direkts”nd 
lokalradiodebatt d”r Rolf Andersson medverkade medgav en representant f–r 
polismyndigheten i V”sterÂs att polisen varit dÂliga p att sk–ta register- 
f–rteckningar och offentlighetsfrÂgor i sina dataregister. 

    Riksdagen unders–ker 

    Eva Bergstrand, utf–r p uppdrag av Riksdagens revisorer ocks en 
unders–kning om offentlighet och integritet i myndigheternas dataregister. 
Med stort intresse har hon tagit del av rapporterna frÂn H–gskolan i 
Eskilstuna/V”sterÂs. 

    -Man kan frÂga sig hur stor kunskapen ”r i dag om dessa lagar och 
f–rordningar hos de som ska handl”gga de h”r frÂgorna. Ÿven om det finns 
god kunskap om datalagen s ”r den inte lika bra –verallt, s”ger Eva 
Bergstrand. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

POLISEN SOM VAR F÷R NYFIKEN:                                        DSR (2/92) 

    I Huddinge tingsr”tt: 

    I tingsr”tten i Huddinge d–ms smÂtjuvar, fyllerister och annat folk. 
Idag stÂr det en polisassistent inf–r skranket. Han ”r h”r f–r att han har 
spanat p sina kvinnliga kollegor med hj”lp av polisens dataregister. 

    Polismannen jobbar i ett polisdistrikt i s–dra Stockholm. I hans jobb 
ingick att f–rse andra polism”n med uppgifter ur olika register. Uppgifterna 
h”mtas bland annat ur polisens brottsregister, passregistret och Dafas 
namn- och adressregister. Arbetsinstruktionen s”ger att poliserna endast fÂr 
g–ra s–kningar i samband med "tj”nste”renden". FrÂgan ”r nu om det ingick 
i assistentens uppgifter att ta fram upplysningar om sig sj”lv, kvinnliga 
kollegor och gamla flickv”nner. 

 
    Drar taktiken 

    F–rsvarsadvokat Leif Silbersky och den 36-Ârige polisassistenten drar 
taktiken en sista gÂng. ‰klagare Annika Jansson bl”ddrar igenom papperna och 
l”gger dem i en snygg bunt. 

    -Jag ville bara l”ra mig hur registrena fungerade, s”ger assistenten. 
     Han k”nde till att alla s–kningar registreras i en logg. 

    -Jag har inte f–rs–kt d–lja nÂgot. 

    ‰klagare Jansson tar nu fram logglistan och gÂr ob–nh–rligt igenom 
assistentens s–kningar, punkt f–r punkt. 

    -Varf–r gjorde du en s–kning p dig sj”lv i passregistret den 1 april, 
     1990? 

    -Kommer inte ihÂg, ville v”l se om mitt nya pass hade registrerats, 
     s”ger assistenten. 

    -Varf–r s–kte du i adressregistret efter din kollega X, den 26 april? 

    -Minns inte riktigt, kanske ville jag ha tag p hennes adress. 

    -Varf–r letade du i brottsregistret och inkomstregistret efter kvinnan 
     Y? 

    -T–rs jag inte svara pÂ. Det var s l”nge sedan. 

 
    Kvinnliga kollegor 

    Assistenten gjorde totalt 51 privata s–kningar. Elva p kvinnliga 
kollegor, 19 p sig sj”lv, 18 p en kvinnlig bekant, tv p en manlig 
kollega och en p sonen. Assistenten menar att han lika g”rna hade kunnat 
beg”ra uppgifterna frÂn en kollega: 

    -D hade jag inte suttit h”r idag, s”ger han. 

    En kriminalkommissarie kallas in f–r att vittna om hur assistenten 
uppt”cktes. 

    -Det surrade rykten om att assistenten gjorde en massa on–diga s–kningar. 
Jag s–kte upp honom. Han var medveten om att det han gjorde var ol”mpligt. 
Sedan anm”lde jag honom. 

    I slutpl”deringen menar Âklagare Jansson att: 

    * Assistenten hade fÂtt klara instruktioner och att det inte ingick 
      i arbetsuppgifterna att g–ra s–kningar p gamla flickv”nner och 
      kvinnliga kollegor. 

    * Eftersom han ”nd gjorde mer ”n 50 liknande s–kningar per dag 
      beh–vde han inte g–ra s–kningarna i –vningssyfte. 

    Hon yrkar p dagsb–ter. 

    S ”r det f–rsvarets tur. F–rsvarsadvokat Silbersky underk”nner inte 
helt f–rvÂnande Âklagarens bevisf–ring. 

    -Min klient har handlat i god tro. Varf–r skulle min klient medvetet 
beg brott n”r han visste att allt han gjorde registrerades? 

 
    Silberskys f–rsvar 

    Silbersky menar ocks att: 

    * Assistenten inte hade sÂlt eller l”mnat uppgifterna. 

    * Assistenten inte hade skrivit p nÂgot papper som sa att han inte 
      fick ta fram uppgifterna. 

    * Gr”nsdragninen f–r vad som ingÂr i arbetsuppgifterna ”r oklar. 

    * Ingen p polisen egentligen vet vad som ”r r”tt eller fel. 

    -Och vad fick min klient ut av detta? undrar Silbersky. Pengar? Gl”dje? 

    S t–ms r”ttsalen. F–rsvarsadvokat Silbersky och Âklagare Jansson 
skyndar vidare till nya mÂl. Polisassistenten skyndar tillbaka till 
jobbet p roteln. Domen faller i b–rjan av mars. Tills dess fÂr vi leva 
i ovisshet. Om det sitter en annan polisassistent nÂgon annanstans och 
spanar in dig - just nu - vet vi heller inte s mycket om. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

STATENS KRAVLISTA SKA G÷RA PCn SŸKER:                               DSR (2/92) 

    Statens myndigheter kastar hansken och kommer med en utmaning till 
PC-leverant–rerna: Ge oss en PC som p ett s”kert s”tt klarar att hantera 
k”nslig information som terminal i ett centralt n”tverk. Flera stora 
statliga myndigheter har redan nu enats runt en kravlista som ska anv”ndas 
i framtida PC-upphandlingar. 

    -Det h”r ”r en kraftig utmaning f–r den svenska leverant–rskÂren, s”ger 
Leif L–winder, organisationsdirekt–r p Statskontoret. Han ”r med i arbetet 
att ta fram en lista med s”kerhetskrav f–r persondatorer som ska anv”ndas 
i n”tverk, exempelvis mot en stordator. Tanken ”r sedan att landets myn- 
digheter alltid ska kr”va av leverant–rerna att dessa s”kerhetskrav ”r upp- 
fyllda innan det kan bli tal om att k–pa nÂgra persondatorer. 

    Kortl”sare f–r aktiva kort som innehÂller identifikation och beh–righet, 
standardiserade inloggningsrutiner som kan integreras med redan befintliga 
beh–righetssystem, en gemensam krypteringsstandard, ”r nÂgra exempel p vad 
som finns med i kravlistan. (Du kan l”sa hela listan h”rintill.) 

    SvÂrkn”ckt n–t 

    En hÂrd n–t f–r PC-leverant–rerna att kn”cka blir ocks att samtliga 
s”kerhetsfunktioner i kravlistan mÂste kunna till”mpas p olika system och 
p redan ink–pta persondatorer. Redan nu har ett par av de stora myndigheterna 
anslutit sig till s”kerhetskraven, n”mligen Rikspolisstyrelsen, Riksf–r- 
s”kringsverket och Riksskatteverket. Ÿven Statskontoret och Datainspektionen 
ingÂr i den gemensamma arbetsgrupp som bildats f–r att mejsla fram PC- 
kravlistan. De tre myndigheterna representerar omkring 120 000 arbetsplatser 
som teoretiskt skulle kunna f–rses med varsin persondator. Enbart polisen 
och r”ttsv”sendet skulle potentiellt kunna anv”nda upp mot 10 000, respektive 
20 000 persondatorer, framhÂller J–ran Wester, avdelningsdirekt–r p Riks- 
polisstyrelsens databyrÂ. 

    Persondatorn blir allt vanligare som terminal i stora datasystem. Orsaken 
”r enkel. Det blir ofta billigare med persondator ”n en terminalarbetsplats. 
Och persondatorn kan med sm medel anv”ndas till mycket fler saker ”n en 
terminalarbetsplats. Men som terminal mot ett centralt datorsystem kan person- 
datorn ur datas”kerhetssynpunkt vara en farlig apparat. Till skillnad frÂn 
terminalen kan den lagra, bearbeta, ta emot och s”nda information helt utanf–r 
det centrala systemets kontroll. F–r mÂnga myndigheter har detta blivit en 
ÂterhÂllande faktor n”r det g”ller att anv”nda persondatorer som terminaler 
mot centrala system. 

    De tre myndigheterna till”mpar i dag en delvis annorlunda politik n”r 
det g”ller persondatorer. Hos Rikspolisstyrelsen rÂder totalf–rbud mot att 
koppla in persondatorer mot det centrala stordatorsystemet. 

    -Vi anser inte att vi i dagsl”get skulle kunna garantera s”kerheten 
f–r den information som finns i vÂra system, s”ger J–ran Wester. 

    Begr”nsning 

    Riksf–rs”kringsverket anv”nder persondatorer i lokala n”tverk, som i sin 
tur ”r kopplade till system i stordatormilj–. Men n”r persondatorn k–rs mot 
stordatorn fungerar den enbart som terminal, utan nÂgon f–rmÂga att lagra 
eller bearbeta data utanf–r stordatorns system, s”ger RFVs ADB-s”kerhetschef 
Sam S–derquist. Samma begr”nsing i persondatorns funktionalitet till”mpas 
”ven hos Riksskatteverket, ber”ttar Anders Ekstr–m, avdelningsdelningsdirekt–r 
p RSVs tekniska avdelning. Samtidigt finns vetskapen att PC-utvecklingen 
kommer att forts”tta. Klarar inte myndigheterna av att p ett s”kert s”tt 
integrera persondatorn i sina befintliga system, kommer man oundvikligen att 
hamna p efterk”lken, fruktar Sam S–derquist. 

    -Vi kan inte bara passivt sitta med armarna i kors och v”nta p att 
nÂgon annan ska l–sa frÂgorna Ât oss, s”ger Sam S–derquist n”r han ska 
redog–ra f–r bakgrunden till listan med s”kerhetskrav till PC-leverant–rerna. 
Vi siktar p att f fram en f”rdig kravspecifikation till sommaren. En f–rsta 
upphandlingsomgÂng kan bli aktuell under h–sten, s”ger Leif L–winder p 
stsatskontoret. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

"LIKA SŸKERT SOM TERMINALER":                                       DSR (2/92) 

    Det ”r en diger kravlista som myndigheterna satt ihop f–r den s”kra PCn. 
Tanken ”r att den dator som fyller dessa krav ska kunna anv”ndas som terminal 
i centrala n”tverk. F–rhoppningen ”r ocks att kravlistan ska bilda grund till 
en gemensam s”kerhetsstandard f–r datakommunikation mellan myndigheter och 
mellan f–retag och myndigheter. 

    -Det finns leverant–rer som redan idag s”ger att de uppfyller samtliga 
dessa krav. Men d f–ruts”tts det att en leverant–r kontrollerar samtliga 
milj–er i ett sÂdant system, s”ger J–ran Wester p Rikspolisstyrelsens data- 
byrÂ. Men det omv”lvande med de h”r kraven ”r att de ska kunna till”mpas p 
olika system. Redan befintliga persondatorer p myndigheterna ska ocks kunna 
utrustas s att de uppfyller de h”r s”kerhetskraven, klarg–r J–ran Wester. 

    * PCn ska kunna f–rses med kortl”sarsystem f–r standardiserade aktiva 
      kort. Dessa ska anv”ndas f–r identifiering och beh–righetskontroll. 
      De intelligenta korten ska ocks vara kopplade till ett standardiserat 
      programvara f–r kryptering av all information som lagras p person- 
      datorns hÂrddisk eller skickas frÂn ett system till ett annat. Krypter- 
      ingen g–r det ocks m–jligt att f–rvara information i persondatorn 
      skyddad frÂn obeh–riga och dessutom hindra att otillÂten information 
      matas in i persondatorn. 

    Grundkrav f–r s”kerhet 

    Dessa krav anses vara en grundf–rs”ttning f–r att p s”kert s”tt kunna 
hantera skyddad information med en PC som terminal i ett n”tverk. 

    * En gemensam standardiserad inloggningsmetod mot alla datormilj–er. 
      Detta mÂste ocks kunna infogas tillsammans med redan befintliga 
      beh–righetskontrollsystem. Detta krav anses vara en f–ruts”ttning 
      f–r att myndigheter ska kunna h”mta information frÂn varandras 
      system frÂn en PC. 

    * Systemet ska knyta an till nationellt och internationellt standard- 
      iseringsarbete (inom bland annat Tele Trust) for elektroniska signa- 
      turer. Detta f–r att myndigheterna i en framtid p ett s”kert s”tt 
      ska kunna kommunicera med juridiskt bindande elektroniska dokument. 

    * En praktisk l–sning av de omfattande adress och katalogtj”nster som 
      blir resultatet av de kraftigt f–rb”ttrade m–jligheterna f–r data- 
      kommunikation mellan myndigheterna. H”r t”nker man en central och 
      v”l skyddad katalogfunktion, som alla myndigheter l”tt kan nÂ. 

    * L”ttarbetade och enkla s”kerhetsloggar och uppf–ljningsrutiner som 
      uppfyller de krav datalagen st”ller. 

    * Administrativa rutiner f–r en praktisk och enkel hantering av ovan- 
      stÂende s”kerhetskoncept. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NORSK TROLLKARL RŸDDAR DATA:                                        DSR (2/92) 

    Bild: Gunnar Bakken, VD p Ibas, framf–r en bÂt. 
    Text: S”kerhetskontrollerad. "99 procent av alla hÂrddiskar vi 
          hanterar innehÂller information som kr”ver sekretess, d”rf–r 
          ”r hela personalen s”kerhetskontrollerad", s”ger Gunnar 
          Bakken, VD p Ibas. 

 
    I Kongsvinger, tio mil –ster om Oslo, ligger ett litet f–retag som kan 
konsten att ta fram data som alla trott f–rsvunnit f–r alltid. Norska 
InstrumenbyrÂet AS (Ibas) ”r skr”cken f–r ekobrottslingar men r”ddaren i 
n–den f–r f–retag med kraschade hÂrddiskar och f–rlorad information. 

    Alla som har f”rdats str”ckan Stockholm-Oslo med bil har passerat Ibas. 
F–retagets nybyggda lokaler ligger v”l synligt, mitt i Kongsvinger, nÂgra 
kilometer frÂn den svenska gr”nsen. Men det ”r f som vet att innanf–r Ibas 
v”ggar finns en av Europas st–rsta laboratoriemilj–er f–r datalagring. Ibas 
reparerar och konfigurerar om hÂrddiskar, men det som g–r f–retaget unikt 
”r specialtj”nsterna radering och rekonstruktion av data. P det omrÂdet ”r 
det svÂrt att hitta nÂgon motsvarighet. Faktum ”r att Ibas ligger i front- 
linjen n–r det g”ller att dra upp riktlinjer och standarder f–r hur den 
verksamheten ska g till. 

    -Vi har v”l inga direkta konkurrenter, s”ger Gunnar Bakken, VD och en 
av Ibas grundare. D”rf–r har vi varit tvungna att sj”lva jobba med problem- 
st”llningarna och ta fram standarder f–r hur hÂrddisken ska hanteras n”r 
det ”r information p den. 

    N”r det g”ller rekonstruktion och radering av data har Ibas kunder –ver 
hela v”rlden. Milit”ra myndigheter, banker, f–rs”kringsbolag och andra stora 
organisationer med stort datorberoende ”r deras kunder. F–rs”kringsbolagen 
”r en av de riktigt stora kundgrupperna. Det kan bli betydligt billigare f–r 
f–rs”kringsbolagen att skicka en brand- eller vattenskadad hÂrddisk med 
v”rdefull information till Ibas ”n att t”cka f–rs”kringstagarens kostnader 
f–r datarekonstruktion. 

    Katastrofutryckningar 

    Flera gÂnger har Ibas fÂtt g–ra katastrofutryckningar. Gunnar Bakken 
minns speciellt en: 

    -Tre hÂrt pressade personer frÂn ett holl”ndskt transportf–retag med 
5000 kunder –ver hela v”rlden kom upp till oss i Kongsvinger. F–retagets 
hÂrddisk hade kraschat n”r man skulle ta backup p all data. P disken fanns 
all information om var de 5000 kundernas laster fanns, det handlade om 
tusenvis ton per kund, och vart de skulle. 

    -Det tog oss fyra dygn att ta fram data. Vi lyckades r”dda 85 procent 
av rÂdata. Med hj”lp av den kunde vi ta fram 94,5 procent av informationen. 
Den h”r r”ddningsinsatsen kostade det holl”ndska f–retaget 100 000 norska 
kronor. men inte alla katastrofutryckningar ”r av samma storlek. En del 
jobb kostar bara nÂgra tusenlappar. Ett typfall brukar g p 18 000 kronor. 

    -Det h”nder ocks att sekreterare grÂtandes kommer hit med en diskett 
i handen. PÂ den ligger viktig information som man inte kommer Ât. Deras 
chef har sagt till dem att de mÂste fixa det h”r annars kan de se sig om 
efter ett annat jobb, s”ger Gunnar Bakken. 

    L–ser ekobrott 

    Ibas rycker ocks ut n”r information ska utplÂnas frÂn en hÂrddisk. 
Det vill man g–ra om k”nslig information ligger p en disk som inte l”ngre 
ska anv”ndas. 

    -MÂnga t”nker nog inte p vem som fÂr den anv”nda hÂrddisken n”r 
leverant–ren tar den i utbyte mot en ny. D”r kan ligga information som man 
tror ”r borta i och med att man formaterat om hÂrddisken, s”ger Gunnar Bakken. 
Men fullst”ndig utplÂning av data kr”ver en speciell procedur. De flesta vet 
nog att det inte r”cker med att skriva del *.* f–r att radera filer. Det 
r”cker inte heller med att formatera om hÂrddisken. Det gÂr att f fram 
informationen ”ndÂ. 

    F–rklaringen ”r att n”r man skriver –ver gammal data finns det kvar 
sm rester som bildar ett signalm–nster. Det r”cker med en mycket liten rest 
av data f–r att man ska f fram informationen igen. Ibas kunskaper inom detta 
omrÂde har delvis gjort det l”ttare f–r norska polisen att utreda ekobrott. 
Det ”r inte ovanligt att ekobrottslingar f–rs–ker d–lja sina brott genom att 
radera eller ”ndra i datafiler. Med Ibas hj”lp kan polisen plocka fram de 
raderade filerna eller den ”ndrade informationen. Teoretiskt sett kan man 
faktiskt plocka fram n”stan hur mÂnga lager av raderad information som helst. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NORTON VŸRRE ŸN VIRUS:                                              DSR (2/92) 

    F–rlust av data beror ofta p att man anv”nt hj”lpprogram som Norton 
Utilities p fel s”tt. Datavirus d”remot, ”r ett klart –verdrivet problem, 
enligt Ibas. P mer ”n en tredjedel av alla hÂrddiskar som Ibas fÂr in ”r 
det Norton Utilities och PC Tools som har st”llt till med problem. Det 
”r inte hj”lpprogrammen i sig det ”r fel pÂ, snarare s”ttet att anv”nda dem. 

    -Om det ”r problem med hÂrddisken ska man inte g in med Norton 
Utilities. D kan man st”lla till med ”nnu mer problem, s”ger Gunnar Bakken. 
En del nya billiga hÂrddiskar har svajig elektronik. Det yttrar sig som att 
PCn fungerar bra en dag, men dÂligt en annan. Om man d gÂr in med Norton 
och skriver in data p nytt kan hela disken f–rst–ras. Det pratas mycket om 
att datavirus st”ller till med problem p hÂrddiskar, men det ”r inget som 
Ibas har m”rkt. 

    -Det ”r ett klart –verdrivet fenomen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

VANLIGA SKADOR:                                                     DSR (2/92) 

    De vanligaste orsakerna till att hÂrddiskar skadas: 

    Fysiska skador: 

    * Krasch av l”shuvuden                        15% 
    * Mekaniska fel                               15% 
    * Brand, vatten och andra skador               8% 
    * Sticktion (l”shuvudet fastnar p skivytan)   5% 

      Summa                                       43% 

    Dataskador: 

    * Hj”lpprogram har anv”nts fel                38% 
    * Defekt systeminformation                     8% 
    * Disken har formaterats                       6% 
    * Fel i backup-systemet                        5% 
    * Of–rklarliga fel, virus                      0% 

      Summa                                       57% 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

MICROSOFT AVSL÷JAR PROGRAMPIRATLIGA:                                DSR (6/92) 

    Microsoft har avsl–jat en stor programpiratliga som verkat i Fj”rran 
÷stern. Tillsammans med myndigheter i Taiwan, Hong Kong och Kina spr”ngdes 
ligan som tros ha distribuerat 75 000 piratkopior av Microsoftprodukter. 
Bland annat uppt”cktes svenska versioner av Ms-Dos 5.0 i den omfattande 
kopieringsproduktion av sÂv”l program som handb–cker som piraterna ”gnat 
sig Ât. Ÿven Microsofts hologram hade kopierats. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

GODA R‰D OM REGISTRERING AV ANSTŸLLDA:                              DSR (6/92) 

    Datainspektionens nya skrift "Personregister i arbetslivet" ”r mera 
t”nkt som allm”nna rÂd ”n som bindande regler. De allm”nna rÂden ”r t”nkta 
att ge tips p hur och vad arbetsgivaren fÂr registrera. Reglerna g”ller 
bÂde f–r arbetsgivare p den privata som p den offentliga sidan och om- 
fattar ”n s l”nge bara tillstÂndsfria personregister. 

    Men datainspektionen ”r inte fr”mmande f–r att lÂta de allm”nna rÂden 
ligga till grund ”ven f–r de f–reskrifter som senare ska g”lla ocks f–r 
tillstÂndspliktiga register. Datainspektionen konstaterar att det ”n s 
l”nge finns f exempel, d”r arbetsgivare har missbrukat r”tten att data- 
registrera sina anst”llda. D”rf–r vill datainspektionen vara ute i god tid 
och kartl”gga riskerna och ge f–rslag till hur tekniken b–r anv”ndas. 

    Eftersom datatekniken ger arbetsgivarna nya m–jligheter att kontrollera 
sina anst”llda, ”r tanken den att de allm”nna rÂden ska visa hur datalagrade 
uppgifter b–r och ska hanteras i arbetslivet. Till exempel datoriserade 
kassaterminaler, telefonv”xlar, datoriserade system f–r materialhantering, 
planering, in- och utpassering, kontroll av beh–righet och produktion. 

    Personalen b–r informeras 

    Arbetsgivare som har eller t”nker inr”tta personregister med uppgifter 
om sina anst”llda, b–r ha f–ljande praktiska rÂd frÂn datainspektionen i 
minnet: 

    1. Analysera f–rst riskerna f–r otillb–rligt intrÂng i arbetstagarnas 
       personliga integritet innan registret inr”ttas. 

    2. ŸndamÂlet med och uppgifterna som ska ingÂr i registret b–r preciseras. 

    3. Uppgifterna b–r i f–rsta hand h”mtas frÂn de anst”llda sj”lva. 
       Om inte b–r arbetsgivaren informera den anst”llda varifrÂn uppgifterna 
       h”mtats och f–r vilket ”ndamÂl. 

    4. Uppgifterna i registret ska anv”ndas f–r det ”ndamÂl som det ”r t”nkt. 
       Annars mÂste den registrerade l”mna tillstÂnd. 

    5. Gallring b–r ske senast tv Âr efter anst”llningens slut. 

    6. Arbetsgivaren ”r skyldig att informera de som har tillgÂng till 
       uppgifterna i ett register att de omfattas av tystnadsplikt. 

    7. Arbetsgivaren ”r ocks skyldig att vidta de Âtg”rder som kr”vs 
       f–r att skydda uppgifterna frÂn insyn. 

    8. Arbetsgivaren b–r informera sina anst”llda vilka register och uppgifter 
       han f–r samt registrens huvudsakliga ”ndamÂl och innehÂll. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

S‰ ARBETAR KGB:                                                     DSR (O/89) 

    [Artikel skriven av Lars Sj–qvist och publicerad 1989. (c) f–rmodligen. 
    Inskriven av Anonym 1992. KlagomÂl h”nvisas till /dev/null. R”ttigheten 
    att publicera denna artikel i DSR finns ej. Men det ”r en annan frÂga.] 

 
    Bild:  Bild p Igor Nikiforov n”r han l”mnar den Ungerska Ambassaden 
           till fots p Strandv”gen i Stockholm, Sverige. 
    Text:  Den enda tillg”ngliga bilden p KGB-chefen Igor L. Nikiforov.  
           H”r med hustrun Nonna. 

 
    Bild:  Bild p det Sovjetiska generalkonsulatet i G–teborg. 
    Text:  P det sovjetiska generalkonsulatet i G–teborg arbetar Âtminstone 
           sju personer med industrispionage. 

 
    Den sovjetiska supermaktens spionmaskin KGB (Komitet Gosudarstvenno Beso- 
pasnosti) ”r en gigantisk apparat med –ver 2,3 miljoner anst”llda och 
tentakler –ver hela v”rlden. Som en gigantisk bl”ckfisk suger KGB upp viktig 
information frÂn register och databaser. 

    Spionaget styrs via sex centrala styrelser och tio olika geografiska 
distrikt. Styrelsen T (technick) leder det sovjetiska industrispionaget i 
v”st och ”r idag den i s”rklass st–rsta och m”ktigaste avdelningen inom KGB. 
N”r studenten Marcus Hess och fyra andra v”sttyska hackers v”vades som KGB- 
agenter, s skedde det av ledningen i styrelse T. Ett av teknikbyrÂns huvudmÂl 
”r n”mligen att stj”la v”rdefull och strategisk viktig information frÂn 
fienden i v”st. "Kapitalisterna kommer sj”lva att s”lja det rep som vi skall 
h”nga dem med", h”vdade den ryske revoulutionsledaren Vladimir Ilitj Lenin 
entusiastiskt fyra Âr efter oktoberrevoulutionen.  

    N”r dr–mmen aldrig slog in bildades i st”llet KGB f–r att med hj”lp av 
vÂld, mutor och spionage h”mta in v”rdefull information frÂn v”stv”rlden. 
‰ret var 1954. Under Josef Stalins tid hette organisationen "tjekan", en 
hemlig polis som mest sysslade med blodiga upprensningar inom kommunist- 
partiet. Idag har Sovjets v”ldiga underr”ttelsetj”nst helt ”ndrat strategi. 
En plan f–r avancerat dataspionage utvecklades redan 1964, lÂngt f–re USA:s 
exportembargo p k”nslig h–gteknologi till –st. D”rf–r har nu Sovjet nu 
t.ex. en superhemlig telefonlinje mellan Wien och Budapest. Via den slussas 
m”ngder av hemlig datainformation frÂn v”st till –st. Uppgifterna har 
samlats in genom infiltration med agenter i en m”ngd europeiska h–g- 
teknologiska f–retag. Under 1984-85 avsl–jades flera KGB-agenter som tagit 
sig in i v”sttyska IBM och som dataprogrammerare hos den stora tyska 
milit”rindustrin Messerscmitt-Bloehm-Bolekow.  

    VŸRVAR HACKERS 

    N”r den spionaff”ren avsl–jats fick KGB som en sk”nk frÂn ovan kontakt med 
hackergruppen i Hannover och Berlin. Inom v”sttyska underr”ttelsetj”nsten BND 
”r man inte s”rskilt f–rvÂnad –ver KGB:s lyckade v”rvningsf–rs–k. 

    -H”r i v”st st–ter vi ofta bort duktiga hackers som kan g–ra stor nytta 
inom kontraspionaget. Vi ser ner p deras verksamhet och uppsakattar inte den 
enorma kunskap mÂnga visar upp n”r de kn”cker l–senord och koder till n”stan 
hundraprocentigt s”kra datan”t och system. T”nk om de h”r ungdomarna jobbade 
Ât oss. D kunde det internationella datan”tet klarat mÂnga sovjetiska 
sabotage. 

    Inom svenska S”po finns ungef”r samma tankegÂngar. Avdelningsdirekt–r 
Roland Frenzel vid s”kerhetspolisens datasektion ger sin syn p svenska 
hackers i en intervju: 

    -De flesta verkar vara smÂtt galna idealister som till varje pris vill 
visa att de ”r duktigare ”n den programmerare som byggt upp ett s”kerhets- 
system. Att kn”cka koder och l–senord har blivit nÂtt av en sport.Men mÂnga 
av de h”r skickliga ungdomarna skulle vi och industrin ha nytta av. Deras 
intresse har gjort dem till riktiga datafreaks och det ”r kanske svÂrt att 
f mÂnga av dem att anpassa sig p en vanlig arbetsplats. 

    -Ist”llet skulle svenska hackers kunna hj”lpa till att g–ra vÂra svenska 
dataterminaler s”krare, s”ger avdelningsdirekt–r Frenzel. Eftersom de ”r s 
duktiga att eliminera hinder och ta sig in i systemen borde de ju ocks vara 
som gjutna f–r att skapa ett h–gklassigt skydd. 

    Enligt Frenzel har S”po mÂnga gÂnger fÂtt indikationer p att ov”lkomna 
f–rs–kt n”stla sig in i k”nsliga svenska databaser. 

    -Men vi har inte lyckats fÂr reda p om det ”r "normal" hackerverksamhet  
eller riktade angrepp frÂn nÂgon fr”mmande underr”ttelsetj”nst. Vi ”r mycket 
medvetna om de risker som finns och vi kan inte vara helt s”kra p att inte 
nÂn hacker redan v”rvats som agent. Inom S”po tror man dock inte att chanserna 
”r s”rskilt stora att nÂgon lyckats skaffa hemliga upplysningar via de svenska 
universitetens datan”t.  

    -Vi har inte ett lika v”lutvecklat och –ppet datan”t som i V”sttyskland 
och USA, s”ger Roland Frenzel. I takt med att universitetem ansluts till stora 
internationella n”t blir dock datorerna k”nsligare f–r sabotage. 

    INDUSTRISPIONER 

    Det vimlar till exempel av stipendiater frÂn –ststaterna vid vÂra tekniska 
h–gskolor. MÂnga av dem har skyldighet att l”mna information till KGB. N”ra 
10 000 sovjetiska forskare s”nds varje Âr till Sverige och de andra industri- 
l”nderna i v”st p studiebes–k eller f–r att vara med i symposier, kongresser 
och l”ngre forskningsprojekt. MÂnga av dessa forskare ”r, enligt f–rfattaren 
och sovjetexperten Charlie Nordblom, regelr”tta agenter frÂn KGB eller 
sovjetiska milit”ra underr”ttelsetj”nsten GRU (Glavnoje Razvedivatelnoje 
Upravlenije). GRU-agenterna har i regel officersgrad och best”llningsuppdrag 
att spionera t.ex p JAS-projektet och andra svenska f–rsvarshemligheter. 
Ryssarna g–r allt f–r att dammsuga Sverige och –vriga skandinavien p anv”ndbar  
teknologi. D”rf–r kunde Charlie Nordblom i sin bok "Industrispionage" visa hur  
h–ga ryska KGB-officerare sm–g omkring p en datam”ssa i Sollentuna. 

    Andra kanske sitter p ett forskarbibliotek eller p Patent- och 
Registreringsverket och lusl”ser tekniska b–cker och protokoll. Denna j”ttelika 
insamling av information ”r f–rklaringen till varf–r KGB:s styrka och –vriga 
Sverige ”r s stor. Enligt f”rska uppgifter finns det circa 220 officiella 
sovjetiska representanter verksamma i Sverige. En tredjedel eller minst 70 
stycken av dessa ”r professionella underr”ttelseofficerare, 50 inom KGB och 
cirka 20 inom GRU. Av de h”r specialutbildade sovjetiska agenterna ”gnar sig 
minst 25 Ât industrispionage. Vi har allts 25 eller fler renodlade sovjetiska 
industrispioner p svensk mark!  

    -De diplomater som ”r underr”ttelseofficerare har 6-7 Ârs utbildning 
bakom sig i Sovjet, avsl–jar en S”po-k”lla i boken "Spionage i Sverige" av 
Michael Rosquist. Dessutom har de goda sprÂkkunskaper och l”tt f–r folk att 
ta folk. De ”r "–ronm–rkta" f–r den h”r verksamheten. 

    KARTLŸGGER SVENSKAR 

    Sovjetiska avhoppare h”vdar att varje underr”ttelseofficer sk–ter tvÂ-tre 
agenter. Om han dessutom sj”lv lyckas v”rva en v”rdefull agent under sin  
Sverigetid, s har han stora chanser att f en ”nnu b”ttre placering eller  
bli befordrad inom KGB. Sammanlagt 120 officerare stationerade i Sverige sedan  
1939 har rapporterat in minst varsin lyckad agentv”rvning till Moskva. Allra 
b”st har det lyckats f–r underr”ttelseofficerarna inom GRU. De v”rvar agenter 
i bÂde svenska f–rsvaret och milit”rindustrin. I KGB:s h–gkvarter i Moskva 
kartl”ggs de svenskar och –vriga nordbor som kan t”nkas vara mottagliga f–r 
ett v”rvningsf–rs–k. Datorerna spottar ut personakt efter personakt med data 
om nyckelfigurernas vanor, familjef–rhÂllande, politiska hemvist och ekonomi. 
N”r tiden anses mogen kontaktas de tillt”nka offren och sm–rjs med sprit, 
supe'er p lyxkrogar, pengar och smicker. Det ”r denna k”nsliga fas som kallas 
"kultiveringen". I tredje och sista steget, "kapningen", knyts offret  
ohj”lpligt fast till KGB. F”llan slÂr igen bakom honom och han tvingas f–rse 
sina uppdragsgivare med t.ex. superhemliga tekniska upplysningar. Organisat–r 
av hela den h”r verksamheten ”r KGB:s chef i Sverige. Sedan Ârsskiftet 1987- 
1988 heter han Leonidovitj Nikiforov. Han har tidigare varit stationerad i  
Finland och KGB:s politiska sektion i Reykjavik. H”r i Sverige ”r hans  
officiella titel ambassadrÂd. 

    SPIONCENTRAL 

    Under sin tid i Sverige har Nikiforov varit en mycket diskret och tillbaka- 
dragen person. Att verka men inte synas ”r hans paroll. D”rf–r finns det endast 
ett fotografi av honom. Det togs av en Expresen-fotograf och visar KGB-chefen 
utanf–r ryska ambassaden tillsammans med sin fru Nonna. [Ed.s note: Det ”r  
den Ungerska Ambassaden p Strandv”gen]. Charlie Nordblom beskriver i sin bok 
"Industrispionage" den sovjetiska beskickningen och spioncentralen p 
G–rwellsgatan 31 i Stockholm: 

    "Ambassaden ligger h–gt ovanf–r Riddarfj”rdens vatten. H”r arbetar ett 80- 
tal personer. N”r sydv”sten sveper in –ver Smedsudden och Kungsholmen vajar den 
imponerande antennskogen p ambassadens tak sv”vligt i vinden. H”r finns alla 
typer av antenner; lÂngvÂgs- och kortvÂgsantenner f–r mottagning av signaler 
frÂn mobiltelefoner och antenner som kan uppsnappa den l”nkande tele- och  
datatrafiken." 

    I ambassadens –vervÂning arbetar en liten exklusiv grupp KGB- och GRU- 
officerare med att spÂra, avlyssna och banda telefonsamtal och datatrafik 
mellan olika svenska f–retag. Gruppen leder ocks spionaget frÂn handels- 
och representationen ute p Liding–, Matreco i S–dert”lje och generalkonsulatet 
p S:t Sigfridsgatan 1 i G–teborg. I det j”ttelika g–teborgskonsulatet p 
6000 kvadaratmeter arbetar i dag sju diplomater med 14 sovjetiska tj”nstem”n 
som saknar diplomtisk status. Uppskattningsvis en tredjedel av dem ”r syssel- 
satta med intensivt industrispionage mot bland andra Volvo och SKF. 
Tidigare var det varven i G–teborg som intresserade de ryska spionerna mest. 
I fyra Ârs tid f–rs–kte en GRU-kapten v”rva agenter och informat–rer bland de 
anst”llda p Arendaksvarvet. Det var ett CAD/CAM program som anv”ndes vid  
datoriserad konstruktion av isgÂende tankers som ryssarna var ute efter. 
Idag ”r det ist”llet Saab:s superdator i Link–ping som finns –ver p ryssarnas 
–nskelista. Det ”r Sveriges enda Cray-dator och den k–ptes med specialtillstÂnd 
frÂn USA f–r konstruktionsarbeten p flugplansmodellen JAS. Superdatorn omg”rdas 
med ett effektivt s”kerhetssystem till skillnad frÂn mÂnga andra industri- 
datorer. 

    SNAPPAR KODER  

    N”r svenska f–retag kommunicerar med databaser i utlandet h”nder det, 
enligt en S”po-k”lla, att de k–r bÂde l–senord och identifieringskod i 
klartext. P s s”tt kan ryssarna via signalspaning snappa upp bÂde datorns 
nummer, identitet och operationsystem. [Ed's note: Ja, det stÂr sÂ.] 
Enligt S”po ”r den h”r typen av intrÂng mycket vanliga. F–r att skydda svenska 
n”ringslivet mot datorst–lder och minska f–retagens sÂrbarhet sker en intensiv 
upplysningskampanj frÂn bland annat N”ringslivets BeredskapsbyrÂ, N”ringslivets 
S”kerhetsdelegation och stockholmsf–retaget Research & Inquiries, som special- 
iserat sig p att upplysa om och varna f–r sovjetiskt industrispionage. 
Ocks Sveriges Industrif–rbund bedriver upplysning i datas”kerhet genom Data- 
inspektionens f–rre generaldirekt–r Jan Freese. Han s”ger till Datormagazin: 

    -KGB har visat allt st–rre intresse f–r svensk h–gteknologi. I st”llet f–r 
att l”gga ner miljoner p forskning och utveckling kanske man vill anv”nda 
sig av andra genv”gar. Vi mÂste hela tiden vara p vÂr vakt. Jag utesluter  
d”rf–r inte t.ex att svenska hackers kan utnyttjas f–r att skaffa information. 
Men det h”r ”r nÂgot man helst inte talar om. Jan Freese s”ger till slut att 
han g”rna skulle Âta sig att bygga ett idiots”kert datasystem, som inga hackers 
eller spioner kan n”stla sig in i.  

    GLASNOST 

    -Problemet ”r bara att jag troligen inte skulle lyckas ta mig in sj”lv 
utan mycket stora problem. Det talas s mycket om nya fantastiska s”kerhets- 
system, men inget system gÂt att anv”nda utan bakd–rrar. D–rrar som duktiga 
hackers kan tasig igenom.  Enligt f–rfattaren Charlie Nordblom ”r det inte nÂn 
risk att sovjetspionaget ska avta i takt med att glasnost v”ller in –ver –st: 

    -Perestrojkan f–ruts”tter tillgÂng till v”sterl”ndsk h–gteknologi. D”rf–r 
kommer industrispionaget mot v”st att –ka. Fler och fler milit”rer skolas just 
nu om f–r att hj”lpa sitt land att kapa Ât sig v”sts ÂtrÂv”rda teknologi. 
D”rf–r har s”kerhetspolisen varnat f–r den sovjetiska offensiven i bland annat 
England, Norge och USA. I Sverige verkar det d”rimot som om ryssarna fÂr allt 
st–rre r–relsefrihet. Den sovjetiska kolonin i vÂrt land har aldrig varit s 
talrik som nu. 

                     :::: Information L”mnad av Anonym :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TV TV4 NYHETER [1992] - DATORISERAD HŸLERIHŸRVA:                    DSR (?/92) 

    Nyhetsuppl”sare: Bengt Magnusson 

    Och G–teborgspolisen har avsl–jat en stor h”leriliga med 100-tals 
medlemmar. De har sk–tt sina aff”rer via privata databaser.  

    [Reportage b–rjar. Kameran zoomar ut ett golv fyllt med vapen] 

    RE: I samband med en vanlig st–ldutredning visade sig ett system av  
        datoriserade Gula Sidorna. 

    [Bertil Svensson, kriminalkommisarie. N”rbild] 

    BS: Man har enkelt annonserat i den h”r respektive databasen, att nu har man  
        ett, vissa varor till salu.  

    [Bilden zoomar en en gr–n-monokrom sk”rm] 

    BS: Nu frÂgar man till exempelvis: "Ÿr det nÂn' som har tÂrgas eller en  
        elpistol att s”lja?". Och s en annan: f–r –vrigt s”ljer jag prima  
        hagelb–ssor. 

    [Reporterns r–st, n”rbild av ett tangentbord med knappande person] 

    Sex olika databaser med –ver trehundra uppkopplade abonnenter i G–teborg 
och Stockholm har hittils avsl–jats. I Jakobsberg utanf–r Stockholm har tv 
personer h”ktats misst”nkta f–r h”leri via datorn. 

    [Kameran zoomar in ett utskrivet E-mail, och sveper sakta –ver det frÂn 
    v”nster till h–ger. Reporterns r–st] 

    Det h”r ”r ett beslagtaget samtal mellan tv medlemmar i G–teborg och det 
handlar om st–ld av ficktelefoner. 

    [Reporterns r–st. Bild p en person som sitter framf–r en dator] 

    De uppkopplade medlemmarna har antingen kunnat g–ra

  
aff”rer sins emellan, 
eller s har en central systemtekniker kunnat g–ra all-anrop. 

    [N”rbild av Bertil Svensson. L”ser ur nÂgra papper] 

    BS: S”ljer 10000 liter bensin. D frÂgar man efter priset. 7000 svenska  
        kronor. Det f–refaller ju billigt och bra. Och sedan; vill k–pa  
        Browning och Walter. 

    RE: Det ”r vapen alltsÂ. 

    BS: Det ”r vapen ja. 
        Och sedan frÂgar man sedan flera gÂnger efter tÂrgas, och det ”r ju  
        tydligen v”ldigt gÂngbart i dom h”r g”ngen att man skall ha tag i 
        tÂrgas. 

    [Kameran sveper –ver m”ngder med vapen. Reporten snackar] 

    Via datorerna har m”ngder av stulna vapen, som k-pistar, pistoler och 
AK4:or utbjudits till f–rs”ljning och hittat k–pare. Detta ”r sÂklart 
allvarligt. Allvarligt ”r det ocks att hela organisationen varit fullkommligt 
ok”nd. 

    [N”rbild av Bertil Svensson] 

    BS: Det kom som, f–r mig, som en hel –verrasking. Jag hade ingen ANING 
        om det va'. Man trodde inte det var sant n”r man fick fram det, ut- 
        skrifterna h”r, att det f–rekom sÂnt. 

                     :::: Information L”mnad av Anonym :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

     DSR tar g”rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt 
  intresse f–r Rapporten, och vill st–dja DSR -- L”mna ditt BBS nummer -- och 
  annan information p THE STASH Bulletin Board System. 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-##### 
     16.8 kbps DSR DK                            v.32bis DSR Information 

                                   THE STASH 
                       - Svenska Rapporten Support BBS - 
                         Den Svenska Rapporten #1 Node 
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 07 
                                  (del 2 av 3) 

                              Sl”ppt Juli 31, 1992 

                                     av TC 
                         Editor av Den Svenska Rapporten 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________