Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 12

eZine lover (@eZine)

Published in 

Den Svenska Rapporten

 · 4 years ago

  

  ____________________________________________________________________________ 

                              DEN SVENSKA RAPPORTEN 

                 Nyheter inom Datas”kerhet och Informationsfrihet 

                                Nr.12  Vol.2 #01 
                                Januari 22, 1993 

                                    InnehÂll: 

                        Ledare.......................Del A 
                        Brott........................Del B 
                        S”kerhet.....................Del C 
                        MÂnadens Datainspektion......Del D 
                        Tele och Transmission........Del E 
                        Piratkopiering...............Del F 
                        Virus och Trojanska H”star...Del G 
                        Blandat samt Icke-Relaterat..Del H 

                      * ‰rets Gl–mda.................Del I 
                            Brott........................I-1 
                            S”kerhet.....................I-2 
                            Datainspektionen.............I-3 
                            Tele och Transmission........I-4 
                            Piratkopiering...............I-5 
                            Virus och Trojanska H”star...I-6 
                            Blandat samt Icke-Relaterat..I-7 

                        Kontakta DSR!................Del J 

 
  ____________________________________________________________________________ 
  DEL A                             LEDARE                               DEL A 
  ____________________________________________________________________________ 

    Den Svenska Rapporten (DSR) ”r en oberoende elektronisk publikation som 
    fr”mst rapporterar nyheter t”ckande f–ljande omrÂden: Datas”kerhet, 
    Tryckfrihet, Informationsfrihet, Personlig Integritet, Databrott och 
    n”raliggande brott. Ÿven nyheter inom Tele och Transmission / relaterade 
    brott rapporteras. 

    Ett index –ver alla artiklar publicerade i DSR, samt nycklar till k”lla, 
    nummer, sida, del, artikel-f–rfattare och datum finns ”ven tillg”ngligt. 

    Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende informations-l”mnare. Vem 
    som helst kan skriva f–r/l”mna information till DSR. Skribenten/L”mnaren 
    blir adderad som informations-l”mnare, eller f–rfattare till artikeln (om 
    det ”r ett eget verk). Full diskretion om f–rfattaren/l”mnaren s –nskar. 
    Artiklar/Information kan l”mnas p de system som finns listade i slutet 
    av varje nummer av DSR samt ”ven skickas till vÂr internet-adress. 

    Detta nummer, det sista 1992 och det f–rsta 1993 innehÂller ”ven de 
    artiklar som missats eller inte fÂtt plats under Âret som gÂtt, som 
    d kompletterar volym 1 av DSR. Dessa finner ni under del I. 

    Ett slutligt pÂpekande ”r att DSR inte fungerar som r”ttande instans, 
    och d”rf–r ”r alla artiklar of–r”ndrade och i sitt ursprungsutf–rande. 
    Fel, stavningsfel eller rena faktafel stÂr artikel-f–rfattaren sj”lv f–r. 

                                                              TC, DSR Chefred. 
 _____________________________________________________________________________ 
 DSR 12/01                        NYHETSINDEX                        DSR 12/01 
 _____________________________________________________________________________ 

 B: BROTT 
 ............................................................................. 
 Ingen Backup, Ingen F–rs”kring...................................CS105005TZ.. 
 Sigill Mot Datorst–ld............................................CS105008TT.. 
 Datorh”rva i Stockholm...........................................CS105104TT.. 
 TT Utsatt F–r Olovligt DatorintrÂng..............................DN1912A05TT.* 
 Vi Hj”lper Dig Med St–ldskyddet..................................DD039209VA.. 
 Slarv, Datorbrott, SÂrbarhet.....................................DD039212PH.. 
 Tuffare Tag Mot Databrotten......................................CS110207TZ.. 
 Polisen Utreder Programst–ld.....................................CS1102-201CS 
 ............................................................................. 

 C: SŸKERHET 
 ............................................................................. 
 Tunga Anv”ndare Kr”ver S”kerhetsmyndighet........................CS104806RB.. 
 Dags F–r Offert P N”tverkss”kra PC..............................CS105004TZ.. 
 Datar”tt 93......................................................CS110215.... 
 Hur Ser En S”kerhetschef Ut?.....................................CS110306TZ.. 
 Standarder Efterlyses F–r TrÂdl–sa N”tverk.......................CS110311IN.. 
 ............................................................................. 

 D: M‰NADENS DATAINSPEKTION 
 ............................................................................. 
 TillÂtelse F–r Samk–rning........................................CS104806CS.. 
 DI Vill B–tf”lla Inkassof–retag..................................CS104910TT.. 
 FrÂga DI.........................................................CS104929CS.. 
 DI-Kritik Mot Boregister.........................................CS105008TT.. 
 ............................................................................. 

 E: TELE OCH TRANSMISSION 
 ............................................................................. 
 Tele2 Tar Hj”lp Av AT&T..........................................CS104940CS.. 
 Televerket Lurades PÂ Miljonbelopp...............................EX101233PT..* 
 Televerket Lurades PÂ En Miljon..................................EX101214PT..* 
 Tar Hj”lp Av Televerket..........................................CS105026LD.. 
 Teletj”nst Stoppas Efter Fiffel..................................DN1312A05TT.* 
 Nu Kommer ISDN i Hela Sverige....................................CS105112EG.. 
 ............................................................................. 

 F: PIRATKOPIERING 
 ............................................................................. 
 Tysk Polis SlÂr Till Mot Piratkopiering..........................CS104911IN.. 
 BSA Trappar Upp Piratkrig........................................CS1102-202CS 
 ............................................................................. 

 G: VIRUS OCH TROJANSKA HŸSTAR 
 ............................................................................. 
 ÷rebro-Kuriren Smittat Av Virus..................................CS104808CS.. 
 Knarkkungens Datavirus Jagas.....................................CS104812TT.. 
 Dagstidning Virusdrabbad.........................................CS104908TT.. 
 Se Upp F–r Nordiska Virus........................................CS1049MP02IN 
 "Tekniskt Om–jligt Med Dir-Virus"................................CS105002BN.. 
 ............................................................................. 

 H: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT 
 ............................................................................. 
 New Films: Sneakers..............................................EM129231AO.. 
 "Sneakers".......................................................DZ211617CR.. 
 Slutlyssnat PÂ Polisradion.......................................CS110208CS.. 
 "Hackaren Ÿr Inte Den Stora Fienden".............................CS110210IN.. 
 Datathriller Utan NÂgot Riktigt Lyft.............................CS110227KJ.. 
 ............................................................................. 

 I: ‰RETS GL÷MDA (se index f–r artiklar vid del I) 
 ............................................................................. 
 ............................................................................. 

         _____________________________________________________________ 

                   av TC, Chefredakt–r f–r Den Svenska Rapporten 
                 f–rrutom de markerade med '*' vilka ”r inskickade 
                  av informations-l”mnare och rapport–rer f–r DSR. 
         _____________________________________________________________ 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL B                              BROTT                               DEL B 
  ____________________________________________________________________________ 

INGEN BACKUP, INGEN F÷RSŸKRING:                                     DSR (12/92) 

    F–rs”kringsbolagen har sk”rpt ers”ttningsvillkoren vid datorst–lder i 
sina f–retagsf–rs”kringar. Ingen backup - ingen ers”ttning f–r kostnader 
som uppstÂr om information f–rsvinner i samband med en datorst–ld. 

    -Kommer det tjuvar och tar en dator som man inte tagit backup pÂ, d 
”r man illa ute, s”ger Hans Cederfalk, skadeinspekt–r p f–rs”kringsbolaget 
Folksam. 

    VIKTIGARE ŸN BURKEN 

    Varje dygn uts”tts f–retag runt om i landet f–r inbrott, och n”stan 
alltid ”r det datorerna som ”r tjuvarna ”r mest intresserade av. De f–retag 
som blivit av med sina datorer tvingas inte s”llan konstatera att 
informationen som lagrats i datorn kostar mer att ers”tta ”n sj”lva hÂrdvaran. 
F–rlusten av en viktig originalritning, ett omfattande register eller annan 
v”rdefull information som f–rsvinner vid en datorst–ld kan ibland visa sig 
vara katastrofal. En vanlig f–retagsf–rs”kring t”cker f–rlusten av sj”lva 
datorerna. Och f–rr kunde man i mÂnga fall g–ra ansprÂk p att f viss er- 
s”ttning ocks f–r den datorlagrade informationen som f–rsvann i samband med 
st–lden. Men s ”r det inte l”ngre. F–rs”kringsbolagen har sk”rpt villkoren. 
Nu kr”vs backup. 

    BARA MED BACKUP 

    -I f–rs”kringsvillkoren som tr”tt i kraft i Âr s”ger vi att vi bara 
f–rs”krar s”kerhetskopierad data och programvara. Det ”r bara den information 
som man tagit backup p som ”r f–rs”krad, s”ger Hans Cederfalk. Samma villkor 
g”ller ocks hos andra f–rs”kringsbolag som Trygg-Hansa och Skandia. Gemensamt 
”r att f–rs”kringsbolagen kr”ver att det finns minst tv backuper. Den ena 
ska f–rvaras i ett brands”kert kassaskÂp och den andra mÂste f–rvaras p 
annan plats ”n sj”lva f–retaget. 

    -Skulle det h”nda att tjuvarna kommer –ver backuperna ocksÂ, d ”r 
informationen f–rs”krad, s”ger Hans Cederfalk. Om det finns backuper har 
f–rs”kringstagaren m–jlighet att f ers”ttning f–r de kostnader som uppstÂr 
n”r den s”kerhetskopierade informationen ska l”ggas in i en ny dator, 
ber”ttar Maud Fagerstedt, skadeinspekt–r p Trygg-Hansa. BÂde hon och Hans 
Cederfalk p Folksam tycker sig under senare tid ha k”nt en viss minskning 
av antalet datorst–lder. 

    -Jag tycker nog i alla fall att det har stabiliserat sig. Tidigare sÂg 
vi hur datorst–lderna –kade hela tiden, nu k”nns det som det d”mpats en 
aning, s”ger Hans Cederfalk. 

    M‰STE SKYDDA SIG 

    Orsaken ”r sannolikt att f–retagen l”rt sig att skydda sina datorer 
b”ttre mot inbrott, under senare tid. Ny st–ldskyddsprodukter f–r datorer 
har fÂtt en god spridning p marknaden under senare tid, exempelvis utrustning 
som lÂser fast datorer i bordsskivan. Maud Fagerstedt p Trygg-Hansa ber”ttar 
om en teknik som g–r det m–jligt att l”gga in dolda filer med namn och adress- 
uppgifter p ”garen i datorn. Polisen kan l”sa filerna om de pÂtr”ffar en 
dator som misst”nks vara stulen. 

    -Det h”nder ju att tjuvarna river bort lapparna med serienummer frÂn 
datorn och ers”tter dem med falska, s”ger Maud Fagerstedt. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SIGILL MOT DATORST÷LD:                                              DSR (12/92) 

    Svenska st–ldskyddsf–reningen, SSF, lanserar ett m”rkningssystem som 
uppges kunna underl”tta identifieringen av stulna datorer. Systemet inneb”r 
att datorerna m”rks med ett sigill med en inbyggd identifieringskomponent 
och med transpondrar. Datorerna registreras i en databas. N”r en misst”nkt 
stulen dator uppt”cks kan polisen eller f–rs”kringsbolaget l”sa av datorns 
kod och titta vem som ”r r”ttm”tig ”gare. Datorst–lderna har –kat dramatiskt 
i Sverige de senaste Âren. Varje Âr stj”ls datorer f–r 1,5 miljarder kronor. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATORHŸRVA I STOCKHOLM:                                             DSR (12/92) 

    Tv m”n har annhÂllits i Stockholm misst”nkta f–r att ha stulit datorer 
f–r minst en halv miljon kronor. Polisen utesluter inte att m”nnen kan ligga 
bakom betydligt fler st–lder av datorer i StockholmsomrÂdet. En av de miss- 
t”nkta arbetar inom databranschen. Han har en egen firma i Stockholm och 
k–per och s”ljer datorer. Polisen misst”nker att m”nnen kan ligga bakom flera 
datorst–lder. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TT UTSATT F÷R OLOVLIGT DATORINTR‰NG:                                DSR (12/92) 

    Tidningarnas telegrambyrÂ, TT, utsattes natten till onsdagen f–r olovligt 
datorintrÂng. NÂgon gjorde d upprepade f–rs–k att ta sig in i TT:s datorer. 
I datorerna har TT:s reportrar personliga kataloger i datasystemet d”r de 
lagrar uppgifter, och det ”r dessa som nÂgon f–rs–kt fÂtt tillgÂng till. 

    -Vi utreder h”ndelsen, och saken ”r p v”g att klaras upp, s”ger Leif 
Svensson, TT:s inrikeschef. Det ”r allvarligt n”r nÂgon f–rs–ker komma Ât 
journalistiska uppgifter p det h”r s”ttet. Det finns dock inga tecken p 
att man lyckats komma Ât journalisternas kataloger. 

                 :::: Information L”mnad av Mephisto :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

VI HJŸLPER DIG MED ST÷LDSKYDDET:                                    DSR (12/92) 

    I inbrottsvÂgens k–lvatten. 

    Med anledning av den vÂg av inbrott och andra st–lder av datautrustning, 
d”r Vattenfalls RÂckstakontor har drabbats hÂrt, har ADB-s”kerhetsavdelningen 
inhandlat nÂgra olika system f–r m”rkning av utrustning. Dessutom har vi 
tittat p lÂsanordningar. 

    * Operation m”rknining. En av metoderna ”r Svenska St–ldskyddsf–reningens 
gravyrpenna (Operation m”rkning) med vilken text kan graveras in i plast- 
eller metallh–ljet p en persondator, skrivare, fax eller liknande. Gravyr- 
pennan kan lÂnas frÂn ADB-s”kerhetsavdelningen. 

    * Etsad etikett. En annan metod som vi vill rekommendera ”r en etikett 
med f–rtryckt text och loga. Etiketten klistras p utrustningens h–lje 
samtidigt som kompletterande text *etsas* in. Genom detta fÂr du bÂde en 
synlig och permanent m”rkning. Bilden nedan visar ett exempel. (Bild) 

    * FastlÂsning. Vi kan ocks l”mna information om hur utrustningen kan 
lÂsas fast. Det finns ett par olika metoder, godk”nda av Svenska St–ldskydds- 
f–reningen. 

    Ett nytt st–ldskyddssystem gÂr ut p datorn m”rks med ett antal s k 
transpondrar, ett sorts mikrochips med antenn. Placeras dels synligt, dels 
g–mda i datorn. En skylt talar om att datorn ”r m”rkt. (Ur DN 921202) 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SLARV, DATORBROTT, S‰RBARHET:                                       DSR (12/92) 

    DATORHAVERI LAMSL‰R STATEN I FLERA VECKOR 

    P Vattenfall finns det katastrofplaner f–r datordriften och vi har 
dessutom katastrof–vat. S ”r inte fallet –verallt "inom statsv”sendet". 
L”s mer i tidningen *Computer Sweden*, nr 45/92. D”r presenteras en j”mf–rande 
unders–kning under rubricerande rubrik. Tyv”rr ”r det bara de mindre goda 
exemplen som redovisas utf–rligare. 

 
    SŸKERHET I UNIX 

    P senare tid har antalet Unix-system inom Vattenfall –kat. Tendensen 
forts”tter. Samtidigt –kar antalet system med hemligst”mplad information eller 
d”r skydd mot manipulering ”r av avg–rande betydelse. Vattenfalls ADB- 
s”kerhetsavdelning har nyligen genomf–rt en utredning om s”kerheten i UNIX, 
i samarbete med flera enheter inom koncernen. 

    Under arbetet med utredningen konstaterades att vÂra datormilj–er i vissa/ 
mÂnga fall beh–ver anpassas, f–r att uppfylla krav p sekretess och integritet. 
Kraven st”lls av system”garen och/eller finns specifierade i Vattefalls 
ADB-s”kerhetshandbok. 

    Goda m–jligheter till s”ker hantering idag 

    Unix har haft ryktet att ej vara l”mpligt f–r sekretessbelagd information. 
Detta rykte har delvis sitt ursprung i att de tidiga versionerna av operativ- 
systemet har saknat funktioner f–r att hantera informationen p ett s”kert 
s”tt. Samtidigt har leverant–rerna inte utnyttjat de m–jligheter som funnits 
att bygga in Âtkomstskydd. F–r dagens Unix-system finns goda m–jligheter att 
skapa ett Âtkomstskydd genom att anpassa systemet p l”mpligt s”tt, bygga upp 
rutiner samt att i vissa fall skaffa till”ggsprodukter. 

    Rapport framtagen 

    Koncernens ADB-s”kerhetsavdelning har utrett s”kerheten i Unix i samarbete 
med flera enheter inom koncernen. Utredningen har resulterat i en rapport som 
beskriver hur Vattenfall kan anv”nda Unix-datorer p ett s”krare s”tt. I 
rapporten finns: 

    * Anvisningar f–r hur Unix-system kan anpassas 
    * Uppgifter om viss fri programvara som –kar m–jligheterna att behÂlla 
      en s”ker milj–. Programvaran tillhandahÂlls inom Vattenfall. 
    * Information om s”kerhetsprodukter som finns p –ppna marknaden. 

 
    S4-PROJEKTET 

    Vattenfallkoncernens S4-projekt, som syftade till att ta fram ett 
s”kerhetskoncept f–r drift av k”nsliga system i befintlig milj–, ”r n”stan 
avslutat. Det som ÂterstÂr ”r att trimma och verifiera resultatet i riktig 
driftmilj–. Enligt planen skulle det installeras hos region Mellersta 
Norrland nu i h–st, men omorganiserandet av Marknad och Vattenkraft- 
produktionen satte hiner i v”gen. MÂls”ttningen nu ”r att installation ska 
ske under 1993. Diskusssion pÂgÂr med ett antal intressenter. 

    Systemet bygger p f–rst”rkt skalskydd av arbetsstation respektive 
server/host, tillsammans med kryptologiska funktioner skyddade med smartkort- 
teknik. Detta ger ett mycket gott skydd (verifierat av svensk expertis) och 
”r rent tekniskt mycket lÂngt framme. Tekniken ”r modul”rt uppbyggd och 
meningen ”r att hela systemet eller delar d”rav skall kunna anv”ndas i 
framtida s”kerhetsl–sningar. Det kan n”mnas att Rikspolisen, Riksf–rs”krings- 
verket med flera, gemensamt har ett projekt som syftar till att uppn det 
vi redan har gjort. 

 
    ADB-SŸKERHET 

    ADB-s”kerhet ”r en del av koncernens totala s”kerhetssystem. ADB- 
s”kerhetsomrÂdet omfattar systemanskaffning, systemutveckling, underhÂll, 
drift och avveckling av ADB-system som ska produktionsk–ras Ât nÂgot bolag 
inom Vattenfallkoncernen. Vattenfalls ADB-s”kerhetsavdelning arbetar f–r 
hela Vattenfallkoncernen. Avdelningens verksamhet finansieras med koncern- 
medel och stÂr d”rf–r till tj”nst f–r hela Vattenfall AB och alla hel- 
eller del”gda bolag d”r Vattenfall har majoritetsinflytande. 

    ADB-s”kerhetsavdelningen skall tillse att generella riktlinjer och 
rekommendationer utvecklas, st–dja projekt och linjeenheter i s”kerhets- 
arbetet samt i samrÂd med lokala s”kerhetsansvariga f–lja upp s”kerhets- 
nivÂn. Vattenfallkoncernens ADB-s”kerhetschef skall l”mna information om 
sÂrbarhet och s”kerhetsplaner till koncernledning och chefer f–r bolag 
och linjeenheter. F–r n”rmare information om s”kerhetsmodeller och 
s”kerhetsÂtg”rder kontakta Vattenfallkoncernens ADB-s”kerhetsavdelning, 
som finns p Vattenfall Data. Se avdelning DD i RÂckstakatalogen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TUFFARE TAG MOT DATABROTTEN:                                        DSR (1/93) 

    Den som tillverkar eller sprider datavirus kan i framtiden riskera 
riskera upp till sex Ârs f”ngelse. Det f–reslÂr Datastraffsr”ttsutredningen, 
som vill anpassa lagen till den datatekniska utvecklingen. Olovligt data- 
intrÂng och s kallad R÷S-avlyssning ”r andra brott som utredarna vill in- 
rangera under brottsbalkens straffbest”mmelser. 

    Bet”nkandet frÂn datastraffr”ttsutredningen –verl”mnades innan julhelgen 
till justitieminister Gun Hellsvik (m). Utredningens syfte har varit att 
modernisera straffreglerna s att de b”ttre st”mmer –verens med den blixt- 
snabba tekniska utvecklingen inom data- och teleomrÂdet. De lagparagrafer 
som idag ska styra domstolarna n”r det g”ller databrott har hunnit att bli 
f–rÂldrade. N”r datalagen inf–rdes 1973 fanns knappt persondatorer. Brotts- 
balken har bara genomgÂtt marginella anpassningar till datautvecklingen 
under det senaste decenniet. R”ttegÂngsbalken har, s n”r p nÂgra smÂ- 
justeringar, sett likadan ut sedan 1948. I utredningens f–rslag aviseras 
betydligt hÂrdare tag mot databrottslighet. Det g”ller exempelvis de som 
olovligt tar sig in och f–rst–r information i nÂgon annans datasystem. 
Enligt utredningens f–rslag ska en s kallad "cracker", som olovligen tar 
sig in och f–rst–r information i nÂgon annans datasystem kunna d–mas till 
upp till fyra Ârs f”ngelse. 

    LIVSTIDSFŸNGELSE F÷R INTR‰NG 

    Utredarna flyttar helt enkelt –ver dataintrÂngsbrottet frÂn datalagen 
till brottsbalken, som har betydligt hÂrdare straffbest”mmelser. Om data- 
intrÂnget medf–r betydande ekonomisk skada f–r den som drabbas, s ska den 
som utf–rt brottet kunna d–mas till f”ngelse i upp till fyra Âr. Allt i 
enlighet med brottsbalkens straffbest”mmelser f–r skadeg–relse och grov 
skadeg–relse. I extremfallet ska en cracker kunna d–mas till livstids 
f”ngelse, om dataintrÂnget orsakar betydlig skada f–r "rikets s”kerhet, 
folkf–rs–rjningen, eller f–r uppr”tthÂllande av allm”n ordning och s”kerhet." 
Brottet j”mst”lls d med brottsbalkens sabotageparagrafer d”r den hÂrdaste 
pÂf–ljden ”r livstids f”ngelse. 

    "Genom detta markeras hur allvarligt samh”llet ser p denna typ av 
brottslighet", skriver utredarna i sitt bet”nkande. Ocks n”r det g”ller 
datavirus vill utredarna ha betydligt hÂrdare tag ”n idag. Det blir brottsligt 
bÂde att framst”lla eller sprida datavirus. I normalfallet f–reslÂs b–ter 
eller f”ngelse i h–gst tv Âr och vid grov brottslighet f”ngelse frÂn sex 
mÂnader ”nda upp till sex Âr. Utredarna vill ocks ”ndra best”mmelserna f–r 
husrannsakan s att datalagrad information l”ttare kan tas i beslag. 

    I bet”nkandet f–reslÂs ocks utvidgade m–jligheter att g–ra husrannsakan 
i s kallade BBSer, om dessa misst”nks innehÂlla information som kan anv”ndas 
vid brott. Utredarna vill ”ven att det ska bli straffbart att olovligen 
avlyssna s kallat r–jande strÂlning, R÷S, frÂn andras datorer. Datastraffs- 
r”ttsutredningen l”gger ocks fram ett f–rslag till skydd f–r l–senord och 
annan hemlig identitetsinformation. 

    VDn BLIR ANSVARIG 

    I bet”nkandet f–reslÂs ”ven att aktiebolagslagen ”ndras s att bolagets 
styrelse fÂr ansvaret f–r att databehandlingen utf–rs under tillfredst”llande 
kontroll. Bolagets VD fÂr det direkta ansvaret f–r att databehandlingen sk–ts 
p ett betryggande och s”kert s”tt. "Dessa best”mmelser torde g”lla redan 
idag, men utredningen har ansett det vara av v”rde att inf–ra en uttrycklig 
best”mmelse f–r att h–ja s”kerhetsmedvetandet i f–retagen", skriver utredarna. 
Utredarna har ocks tittat p frÂgan om digitala dokument ska kunna anv”ndas 
bevismatierial i r”ttegÂngar. "Ett grundl”ggande problem ”r att de elektroniska 
impulserna inte kan 'lÂsas' p samma s”tt som bl”cket 'lÂses' till pappret. 
Det blir d”rf–r svÂrt att tillerk”nna text i digital form urkundskvalitet", 
skriver utredarna. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

POLISEN UTREDER PROGRAMST÷LD:                                       DSR (1/93) 

    Det norska dataf–retaget Aliense A/S har polisanm”lt ett svenskt 
dataf–retag f–r st–ld av ett program v”rt drygt tio miljoner kronor. 
Bakgrunden ”r att Aliense A/S k–pte ett dotterf–retag i Norge av det 
svenska f–retaget. I k–pet skulle r”ttigheterna till l–neprogrammet 
Royalty ingÂ. Men nu har det svenska f–retaget sÂlt en vidareutvecklad 
version av Royalty till Statens l–ne- och pensionsverk. D”r ska Royalty 
ers”tta det gamla l–nesystemet Sl–r som r”knar ut l–nerna f–r 175 000 
anst”llda. Rikskriminalen utreder nu om det svenska f–retaget lurat 
norrm”nnen och om f–retaget brutit mot upphovsr”tten n”r programmet 
sÂldes till Statens l–ne- och pensionsverk. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL C                             SŸKERHET                             DEL C 
  ____________________________________________________________________________ 

TUNGA ANVŸNDARE KRŸVER SŸKERHETSMYNDIGHET:                          DSR (11/92) 

    Sverige beh–ver en myndighet som sk–ter certifiering av s”kerheten i 
program och hÂrdvara. Annars riskerar svenska leverant–rer att st”ngas ute 
frÂn EG d”r det st”lls allt hÂrdare krav p s”kerheten. Det skriver Citi- 
projektet i en rapport som nu bollas runt i regeringen. Bakom rapporten 
ligger en grupp av tunga anv”ndare, d”ribland Ericsson, Saab-Scania och 
Televerket. 

    -Sverige riskerar att f–rlora sin status som h–gt stÂende industri- 
nation, s”ger Jan Rylander p F–rsvarets forskningsanstalt, projektledare 
f–r Citi-projektet. Han anser att det mÂste finnas en myndighet eller en 
myndighetsfunktion i landet som kan certifiera svenska dataprodukter. 

    -Svensk industri beh–ver en sparringpartner p hemmaplan som kan ge 
rÂd. Och utlandet skulle det v”ga tungt om staten kunde garantera att 
produkterna klarar s”kerhetsnormerna. Allt fler kunder, s”rskilt inom 
f–rsvarsindustrin, i EG kr”ver att produkterna ”r s”kerhetscertifierade. 
Leverant–rer utan certifikat fÂr i vissa fall inte ens offerera. Rylander 
pekar ocks p risken att system som mÂste uppfylla s”kerhetsnormerna 
tillverkas utomlands. 

    -Till slut skulle ingen i landet veta nÂgonting om vad som finns i de 
kritiska systemen. Enligt Rylander ”r det brÂttom att f till stÂnd en 
myndighet. EG-l”nder som Storbritannien, Nederl”nderna, Tyskland och 
Frankrike har kommit lÂngt. D”r finns redan myndigheter som f–ljer EG- 
f–rslaget Itsec (IT Security Evaluation Criteria). 

    -Det finns tusentals kvalificerade ADB-uppk–pare i landet. Om vi kunde 
bilda en grupp av dessa skulle vi vara i gÂng tidigt 1993. Citi-projektets 
rapport ligger nu p finansdepartementet. DepartementsrÂdet Ingemar  
Wahlberg har inte hunnit l”sa rapporten, och vill helst inte veta av den. 

    -Det h”r ”r en n”ringspolitisk frÂga som borde sk–tas av ett annat 
departement. Jag f–rstÂr inte varf–r rapporten ska ligga hos oss, s”ger 
Wahlberg, som dock lovar att granska rapporten noggrannt. 

 
FAKTA: Citi-projektet. 

Citi-projektet startade f–r 1,5 Âr sedan. Projektet ingÂr i IT4-programmet. 
I projektet deltog representanter frÂn tunga datoranv”ndare, helst med 
"mer ”n 1 000 tekniker". Rapporten, som nu ligger p remiss p finans- 
departementet heter "F–rslag till svenska insatser r–rande informations- 
s”kerhet". 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DAGS F÷R OFFERT P‰ NŸTVERKSSŸKRA PC:                                DSR (12/92) 

    Just nu sitter mÂnga leverant–rer i landet och sliter med sina offerter 
till det s kallade allterminalprojektet. Det handlar om att uppfylla 
myndigheternas nya s”kerhetskrav f–r att anv”nda PC som terminal i centrala 
n”tverk. Redan nu stÂr det klart att mycket stora upphandlingar v”ntar den 
leverant–r som fÂr kontraktet. P mÂnga av landets myndigheter rÂder idag 
f–rbud mot att anv”nda persondatorer som terminaler mot ett centralt data- 
system. Persondatorn anses inte nog tillf–rlitlig ur informationss”kerhets- 
synpunkt. 

    ENAS OM SŸKERHETSKRAV 

    F–r ett drygt Âr sedan best”mde sig Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket 
och Riksf–rs”kringsverket f–r att f–rs–ka enas om vilka s”kerhetskrav som 
mÂste uppfyllas f–r att de skulle kunna acceptera PCn som terminal. Detta 
samarbete, d”r s smÂningom ”ven Statskontoret drogs in, kom att kallas 
Allterminalprojektet. I mitten av f–rra mÂnaden blev deras kravspecifikation 
klar. I mitten av n”sta mÂnad mÂste de presumtiva leverant–rerna vara klara 
med sina offerter. Avropsavtal kan komma att skrivas p redan i april. 

    Kraven gÂr i korthet ut p att alla PC ska f–rses med l”sare f–r 
intelligenta kort, som ska anv”ndas f–r identifiering och beh–righetskontroll. 
Korten ska vara kopplade till ett standardprogram f–r kryptering av alla 
data som lagras i PCn eller som skickas mellan systemen. Leverant–ren ska 
kunna erbjuda en gemensam standardiserad inloggningsmetod mot alla dator- 
milj–er, som dessutom kan integreras med redan befintliga beh–righets- 
kontrollsystem. Dessutom kr”vs enkla och l”ttarbetade uppf–ljningsrutiner 
och s”kerhetsloggar. Och sist men inte minst ska hela s”kerhetskonceptet 
kunna till”mpas p myndigheternas redan befintliga persondatorer, oavsett 
om dessa k–rs med DOS eller OS2. F–r den leverant–r som b”st uppfyller kraven 
och lyckas ro hem avtalet v”ntar stora leveranser. Redan under 1993-94 handlar 
det om att integrera omkring 10 000 PC bara p RPS, RSV och RFV i det nya 
s”kerhetskonceptet, uppskattar Sam S–derquist, ADB-s”kerhetschef p Riks- 
f–rs”kringsverket. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATARŸTT 93:                                                        DSR (1/93) 

    Aktuell tvÂdagarskonferens 
    "Ingen undgÂr att pÂverkas av EG-anpassningen inom Datar”tten" 

    * Nya regler om hur du fÂr lagra och anv”nda personuppgifter 
    * Datainspektionens mer aktiva roll - ”r du i farozonen? 
    * Vad betyder den nya upphovsr”ttslagen f–r dig? 
    * Offentlighetsprincipen - –verlever den EG? 
    * Hur skyddar du dig mot databrott? 

 
    Lyssna till: 

    Peter Seipel        Stockholms Universitet 
    Anita Bondestam     Datainspektionen 
    J–rgen Jarleman     Upplysningscentralen 
    Ingela Halvorsen    Datastraffr”ttsutredningen 
    Peter Danowsky      Lagerl–f & Leman 
    Ulf Arrfelt         Datalagsutredningen 
    Sigurd Heuman       Datalagsutredningen 
    Werner Schneider    UDAC 
    Stefan Bernhard     Lagerl–f & Leman 
    Agne Lindberg       Advokatfirman Delphi 

 
    Ett axplock frÂn tisdagens program: 
    ----------------------------------- 
    EG-direktivet om personlig integritet - vad kommer det att innehÂlla 
    och hur pÂverkar det dig? 

    * GenomgÂng av det ursprungliga direktivf–rslaget 
    * Vad inneb”r ”ndringsf–rslaget? 
    * N”r kommer ett f”rdigt f–rslag och vad kommer det att inneb”ra? 
    * MÂste Sverige anpassa sig? 

    Offentlighetsprincipens vara eller icke vara vid ett eventuellt 
    EG-intr”de. 

    * Vad innefattas i offentlighetsprincipen? 
    * Offentlighetsprincipen och informationsteknologi - harmoni 
      eller konflikt? 
    * Vilken skyldighet finns att l”mna ut data? 
    * Vad ”r offentlig allm”n handling och sekretessbelagd 
      allm”n handling? 
    * Vad h”nder vid ett EG-intr”de? 

    Datainspektionens roll i ett modernt samh”lle. 

    * Tillsynsmyndighet ist”lle f–r tillstÂndsmyndighet 
    * Vilka regler skall man arbeta efter? 
    * Vad h”nder med sjukvÂrdsregister och andra specialregister? 
    * Tillsynsf–rfarande - hur skall det g till? 

 
    Ett axplock frÂn onsdagens program: 
    ----------------------------------- 
    Hur bibehÂlla fullgod datas”kerhet? 

    * Vad ”r ett s”kert system? 
    * DataintrÂng - vad ”r det? 
    * Hur skyddar Du organisationen mot databrott? 
    * Vilket ansvar har inhyrda konsulter vad g”ller sekretess? 
    * Sekretess vid elektronisk post 

    Upphovsr”tten i programvarusammanhang - vad har f–r”ndrats? 

    * EG:s direktiv om r”ttsskydd f–r dataprogram 
    * Den nya svenska upphovsr”ttslagen - vad inneb”r den? 
    * Vad omfattar det upphovsr”ttsliga skyddet? 
    * Skydd av programvara utanf–r upphovsr”tten 

    Hur l”gger du upp avtalet vid upphandling av IT-produkter? 

    * Avtalsskrivning - vad beh–ver du veta? 
    * Checklista - vad skall du t”nka pÂ? 
    * Ÿr programvaran en vara eller en tj”nst? - Vad har det f–r betydelse? 
    * Leverans och installation av hÂrdvara 
    * Licensavtal 
    * S”ljarens ansvar 
    * Best”llarskydd vid konkurser 

 
 Skicka in din anm”lan till: IIR AB Administrativa avd. Box 6894, 113 86 
 Stockholm. Ring in din anm”lan 08-30 03 80. Faxa in din anm”lan 08-736 62 55. 

 Kursavgiften ”r 7.890 kr exklusive moms och inkluderar lunch, kaffe och 
 dokumentation. OBS! Anm”lan ”r bindande. 

 Tid & Plats: 16 och 17 mars 1993. Bygget Konferenscenter, Norrlandsgatan 11, 
 Stockholm. Tel 08-21 83 13. 

 Institute for International Research AB 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

HUR SER EN SŸKERHETSCHEF UT?:                                       DSR (1/93) 

    Vad g–r egentligen en ADB-s”kerhetschef? FrÂgan ska besvaras av en 
grupp forskare p Institutionen f–r Data och systemvetenskap vid Stockholms 
universitet. Vilka arbetsuppgifter ingÂr i ADB-s”kergetschefens jobb? Skiljer 
sig arbetet Ât mellan olika f–retag? Idag finns inte finns det egentligen 
inte nÂgon s”ker kunskap om detta. En f–rklaring ”r att mycket av ADB- 
s”kerhetschefens jobb ofta omg”rdas av sekretess. Men nu ska det bli ”ndring 
p det. 

    En grupp forskare p det nybildade Centrum f–r s”kerhetsinformatik - 
bildat vid universiteten i Stockholm och Link–ping - har best”mt sig f–r 
att l”gga ADB-s”kerhetschefernas arbete under lupp. De har inlett en omfattande 
kartl”ggning som syftar till att f bild av hur ADB-s”kerhetsarbetet i Sverige 
bedrivs idag och hur vi ligger till j”mf–rt med andra l”nder. Dessutom ska man 
genom kartl”ggningen f–rs–ka definiera vilka arbetsuppgifter som ingÂr i ADB- 
s”kerhetschefernas jobb, ber”ttar Steward Kowalski p data-systemvetenskapliga 
institutionen vid Stockholms Universitet, som leder forskningsprojektet. 

    Vet man inte det, blir det svÂrt att p veta hur man ska utbilda 
morgondagens ADB-s”kerhetschefer, pÂpekar Kowalski. Kartl”ggningen genomf–rs 
i tre steg: Redan nu har en studie av platsannonser i bland annat Computer 
Sweden genomf–rts. Genom att studera sÂdana annonser d”r man s–ker ADB- 
s”kerhetschefer fÂr forskarna en god bild av vad f–retagen anser att ett 
sÂdant arbete innefattar. 

    -F–rr tycks det som ADB-s”kerhetschefen sysslade mycket mer med tekniska 
frÂgest”llningar. Nu idag verkar det som arbetet innehÂller mer av organisa- 
toriska frÂgor, s”ger Stewart Kowalski. N”sta steg tas nu i dagarna d tv 
olika typer av anonyma enk”ter skickas ut till totalt 700 ADB-s”kerhets- 
ansvariga som ”r medlemmar i SIG Security i Dataf–reningen. Enk”terna 
innehÂller en rad frÂgor om vad som ingÂr ADB-s”kerhetschefens jobb. F–r att 
f ADB-s”kerhetscheferna att l”tta p sekretessen kring sina arbetsuppgifter, 
har rikspolisstyrelsen, RPS, kopplats in f–r att garantera enk”ternas 
anonymitet. RPS tar emot enk”tsvaren och skickar dem vidare till Sic Security 
f–r kontroll. Enk”tsvaren skickas sedan tillbaks till RPS igen. F–rsta d”refter 
skickas de avidentifierade enk”terna –ver till forskarna. Det tredje och 
sista steget i kartl”ggningen ”r att forskarna f–ljer tre ADB-s”kerhetschefer - 
tv frÂn n”ringslivet och en frÂn offentlig f–rvaltning - under en veckas tid 
f–r att detalj observera hur deras arbete ser ut. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

STANDARDER EFTERLYSES F÷R TR‰DL÷SA NŸTVERK:                         DSR (1/93) 

    [Urklipp ur en st–rre artikel om trÂdl–sa n”tverk, d”r det som stod om] 
    [s”kerhet presenteras h”r nedan. -Ed] 

    [...] 

    Datas”kerhet 

    Kryptering ”r inget tekniskt problem p digitala n”t, men d”remot p 
mobiltelefonn”t. N”r det g”ller digitala n”t har amerikanska staten st”llt till 
med ett ov”ntat problem: FBI vill kunna avlyssna telefonsamtal, och mots”tter 
sig d”rf–r alltf–r effektiva krypteringstekniker. 

    [...] 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL D                      M‰NADENS DATAINSPEKTION                     DEL D 
  ____________________________________________________________________________ 

TILL‰TELSE F÷R SAMK÷RNING:                                          DSR (11/92) 

    Datainspektionen ger l”nsstyrelserna tillstÂnd att samk–ra yrkestrafik- 
registret och bilregistret med riksskatteverkets uts–kningsregister. Enligt 
lagen ”r sÂdan anv”ndning av uts–kningsregistret f–rbjuden, men i s”rskilda 
fall kan regeringen medge bearbetning utanf–r registrets ”ndamÂl. 

    L”nsstyrelserna menar att samk–rningen av registren kommer att ge 
effektivare kontroll av trafikut–vare som Âkerif–retag och liknande. Nyligen 
avreglerades den yrkesm”ssiga trafiken, och det f–ll d p l”nsstyrelserna 
att bevaka att trafikf–retagen betalar skatt och sociala avgifter. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DI VILL B÷TFŸLLA INKASSOF÷RETAG:                                    DSR (12/92) 

    Inkassof–retaget Handels-&Jurist-Inkasso driver in parkeringsb–ter p 
ett s”tt som datainspektionen, DI, anser vara of–renligt med god inkassosed. 
F–retaget har uttryckligen sagt att det inte t”nker f–lja DIs allm”nna rÂd 
f–r branschen. DI svarar nu med att utf”rda ett vitesf–rel”ggande p 100 000 
kronor. I bakgrunden finns ett klagomÂl frÂn en bil”gare, som p grund av 
en semesterresa missade att betala en felparkeringsavgift. N”r betalningen 
uteblev l”mnades ”rendet till inkasso-f–retaget, som f–rutom b–terna har 
r”tt att kr”va ers”ttning f–r pÂminnelse (40 kronor), handl”ggningskostnader 
(130 kronor) och amorteringsplan (120 kronor). 

    Datainspektionen ”r tillsynsmyndighet f–r inkassof–retagen. Enligt DIs 
allm”nna rÂd f–r verksamheten ska f–retagen frÂn 15 juni till 15 augusti 
f–rvissa sig om att p-syndaren k”nner till kravet eller ocks l”mna en 
betalningsfrist p minst fyra veckor. Sk”let till denna rekommendation ”r 
f–rstÂs att mÂnga m”nniskor ”r bortresta p sommaren. N”r DI tog kontakt med 
Handels-&Jurist-Inkasso l”t f–retaget meddela att det inte t”nkte f–lja de 
allm”nna rÂden. DI svarade med att utf”rda en s”rskild f–reskrift p denna 
punkt. Om f–retaget trotsar f–reskriften hotar DI med ett vite p 100 000 
kronor. Handels-&Jurist-Inkasso kan –verklaga vitesf–rel”ggandet till 
regeringen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FR‰GA DI:                                                           DSR (12/92) 

Q:  Mitt f–retag (A) har nyligen k–pt en konkurrent (B). Vi har bÂda licens 
f–r vÂra kundregister. Nu vill vi sl samman registren. Beh–ver vi nÂgot 
s”rskilt tillstÂnd av Datainspektionen (DI) f–r detta? 

A:  Ja, du beh–ver tillstÂnd, eftersom Bs kunder inte har nÂgon anknytning 
till ditt f–retag. Men det finns ett s”tt att slippa s–ka tillstÂnd. D ska 
B f–re f–rs”ljningen tydligt informera sina kunder om att B ska s”ljas och 
att kundregistret tas –ver av er. Kunderna ska ocks f besked om att de har 
r”tt att strykas ur registret. De som ”nd ”r kvar f–ruts”tts g med p att 
flyttas till ert register. D beh–vs inget tillstÂnd. 

Q:  Vi arbetar med f–rs”ljning till privatpersoner och har ett ganska stort 
kundregister. Det h”nder att kunder hoppar av och s”ger att de inte t”nker 
k–pa mer av oss. Helst vill vi behÂlla uppgifterna om de h”r kunderna f–r 
att kunna bearbeta dem vid senare tillf”llen. FÂr vi g–ra det och kr”ver det 
tillstÂnd av DI? 

A:  DI anser att du inte ska spara uppgifter om nÂgon som aktivt f–rklarat 
att hon inte vill vara kund hos dig. N”r det g”ller kunder som inte uttryck- 
ligen sagt ifrÂn att de vill bli strukna ur registret har DI hittills god- 
tagit att uppgifterna sparas i tre Âr. PÂ senaste tiden har vi dock fÂtt 
mÂnga klagomÂl frÂn f–re detta kunder som reagerat p att uppgifter om dem 
sparats varf–r DI nu –verv”ger att korta tiden. 

Q:  Ÿr det tillÂtet att l”gga in uppgifter om dÂliga betalare i ett kund- 
register och kr”ver det i s fall s”rskilt tillstÂnd frÂn DI? 

A:  Du fÂr inte skriva att en kund ”r dÂlig betalare, eftersom det ”r ett 
omd–me. Registrering av omd–men kr”ver alltid tillstÂnd av DI. DI ger mycket 
s”llan tillstÂnd f–r den typen av registrering. D”remot kan du lagra rena 
sakuppgifter, till exempel att ans–kan om betalningsf–rel”ggande har l”mnats 
in eller att kunden inte har betalt x kronor. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DI-KRITIK MOT BOREGISTER:                                           DSR (12/92) 

    Datainspektionen ”r mycket kritisk till att inr”tta ett centralt register 
–ver de cirka 350 000 hushÂll som fÂr bostadsbidrag. 

    -Risken f–r intrÂng i den enskildes personliga integritet ”r uppenbar. 

    De uppgifter som en person mÂste l”mna n”r de s–ker bostadsbidrag ska 
inte vara f–r detaljerade, anser datainspektionen. Reglerna b–r vara 
schablonartade s att den personliga integriteten skyddas. F–rslaget 
"Bostadsbidrag - enklare r”ttvisare, billigare" inneb”r att f–rs”krings- 
kassorna ska ta –ver ansvaret f–r bostadsbidragen frÂn kommunerna. F–r att 
g–ra administrationen effektiv ska ett centralt register inr”ttas –ver dem 
som s–ker bidrag. Registret kommer att innehÂlla uppgifter om 350 000 
hushÂll. Datainspektionen skriver i ett yttrande till socialdepartementet 
att den "allvarligt ifrÂgas”tter" om det ”r n–dv”ndigt med ett centralt 
register. 

    -Om bostadsbidraget ska inneb”ra millimeterr”ttvisa kr”vs krÂngliga 
regler och kontroll av detaljuppgifter, s”ger datainspektionen. Det vore 
b”ttre att bygga upp lokala register. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL E                       TELE OCH TRANSMISSION                      DEL E 
  ____________________________________________________________________________ 

TELE2 TAR HJŸLP AV AT&T:                                            DSR (12/92) 

    Svenska Tele2 tar nu hj”lp av AT&T f–r att komma in p den amerikanska 
kontinenten. De bÂda f–retagen har tr”ffat ett avtal som inneb”r att AT&T 
tar hand om all tele- och datakommunikation som Tele2 genererar mellan USA 
och Sverige. AT&T ska dessutom fungera som ett nav f–r vidare kommunikation 
till andra l”nder p den amerikanska kontinenten. Tele2 har tr”ffat ett 
liknande avtal med Norska Televerket. Sedan tidigare finns liknande avtal 
med televerken i Danmark och Finland. Under vÂrden 1993 kommer Tele2 att 
b–rja erbjuda data- och telekommunikation. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TELVERKET LURADES P‰ MILJONBELOPP:                                  DSR (12/92) 
  
    P ett mycket enkelt s”tt har en liga satt upp egna "telefonv”xlar" som 
f–rmedlat samtal –ver hela v”rlden. R”kningarna har de inte betalt.  Telverket 
har lurats p minst en miljon kronor. Det ”r fr”mst i Malm– som bedragarna har 
agerat. Tre m”n sitter h”ktade och lika mÂnga ”r anhÂllna. 

    -Det handlar om sex olika abonnemang, ber”ttar KÂre Sj–holm p televerket 
i Malm–. De har best”llts av personer som uppgett falska namn. 

    Via Axe-systemet och televerkets plus-tj”nster har bedragarna sedan kopplat 
ihop samtal frÂn hela v”rlden. Samtalen har debiterats telefonabonnemangen i 
Malm– - men d”r har ingen betalt. 

    -Vi reagerade n”r r”kningarna snabbt fl–g i h–jden, s”ger KÂre Sj–holm. 
Trots att verksamheten avsl–jades efter ett par veckor hade de dock hunnit 
ringa f–r minst en miljon kronor. De hade aldrig f–r avsikt att betala 
r”kningarna. Enligt Peter Tallinger p Malm–polisen handlar det om flera 
tusen timmars samtal. Utredningen ”r i full gÂng och i gÂr greps ytterligare 
en av de inblandade. 

                   :::: Information L”mnad av Mephisto :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TELEVERKET LURADES P‰ EN MILJON:                                    DSR (12/92) 

    P ett mycket enkelt s”tt har en liga lyckats s”tta upp egna "telefon- 
v”xlar" som f–rmedlat samtal –ver hela v”rlden. R”kningarna har de inte 
betalat. Televerket har lurats p minst en miljon kronor. Det ”r fr”mst i 
Malm– som bedragarna agerat. Tre m”n sitter h”ktade och lika mÂnga ”r 
anhÂllna. 

    -Det handlar om sex olika abonnemang, ber”ttar KÂre Sj–holm p televerket 
i Malm–. De har best”llts av personer som uppgett falska namn och personnummer. 

    Via Axe-systemet och televerkets plus-tj”nster har bedragarna sedan 
kopplat ihop samtal frÂn hela v”rlden. Samtalen har debiterats telefon- 
abonnemangen i Malm– - men d”r har ingen betalt. 

    -Vi reagerade n”r r”kningarna snabbt fl–g i h–jden, s”ger KÂre Sj–holm. 
Trots att verksamheten avsl–jades redan efter ett par veckor hade de dock 
hunnit ringa f–r minst en miljon kronor. De hade aldrig f–r avsikt att betala 
r”kningarna. 

    -Dessutom, s”ger han, har de h”r bedragarna tydligen tagit rej”lt betalt 
av sina landsm”n som de kopplat samtalen Ât. De har ringt –ver hela jordklotet. 
Enligt Peter Tallinger p Malm–polisen handlar det om flera tusen timmars 
samtal. Utredningen ”r i full gÂng och i gÂr greps ytterligare en av de 
inblandade. 

                   :::: Information L”mnad av Phearless :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TAR HJŸLP AV TELEVERKET:                                            DSR (12/92) 

    Datel modem–vervakning, MMS, ”r ett nytt s”tt att lÂta nÂgon annan ta 
ansvar f–r modemkommunikationen. Televerket introducerar systemet som kan 
–vervaka och styra uppringda modem p distans. Det handlar om att p distans 
g in och kontrollera att allt ”r OK med f–retagets modem. Fr”mst ”r det 
avsett f–r st–rre upps”ttningar modem, s kallade modempooler. Priserna 
beror p antalet –vervakade modem och vilken typ av modem det handlar om. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TELETJŸNST STOPPAS EFTER FIFFEL:                                    DSR (12/92) 

    Televerket ska stoppa AXE-tj”nsten "vidarekoppling" sedan en m”ngd fall av 
tjuvringning uppt”ckts, uppger tidningen ÷stra SmÂland. Den aktuella tj”nsten 
har bara varit i gÂng en kort tid men redan har ett flertal fall av missbruk 
uppt”ckts. 

    -Det ”r en farlig tj”nst eftersom den inte ger nÂgon indikation i telefonen 
som kopplar, s”ger Bernt Axelsson p televerkets s”kerhetsavdelning i Farsta. 
Vi tar bort tj”nsten i basutbudet, f–rmodligen under f–rsta kvartalet n”sta Âr. 
Efter det mÂste man beg”ra att f tj”nsten inkopplad. 

    I veckan har en yngling i Kalmar Âtalats f–r att han manipulerat med tele- 
fonen p en st”ngd minigolfbana.  Han har sedan ringt samtal f–r flera tusen 
kronor till USA. 

                    :::: Information L”mnad av Mephisto :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NU KOMMER ISDN I HELA SVERIGE:                                      DSR (12/92) 

    I april 1993 inf–r televerket ISDN-kommunikation i st–rre delen av 
Sverige. P sikt blir tj”nsten rikst”ckande. D”rmed gÂr det att kommunicera 
med 2 Mbit utan att ha fasta uppkopplingar. Sverige fÂr ISDN senare ”n 
mÂnga andra europeiska l”nder. ISDN har l”nge varit framtidens teknik f–r 
datakommunikation. Nu verkar det som om den verkligen ”r p v”g att etablera 
sig. Televerket kommer att inf–ra ISDN i hela landet med start i vÂr. Vid 
lanseringen i slutet av april ska ISDN startas i de 80 st–rsta riktnummer- 
omrÂdena (det finns totalt –ver 650 riktnummeromrÂden). 

    PILOTNŸT HITTILLS 

    Sedan byggs ISDN-n”tet ut efter hand, beroende p efterfrÂgan. Det ”r inte 
s”kert att det kommer att omfatta hela Sverige. ISDN har varit igÂng i Sverige 
under nÂgra Âr. Det har r–rt sig om ett pilotn”t som fr”mst anv”nts f–r att 
prova ut tekniken. 

    DATATILLŸMPNINGAR 

    Televerket kommer fr”mst att marknadsf–ra den snabbaste varianten ISDN 30, 
som ”r avsedd f–r dem som vill bygga upp virtuella privata n”tverk med kopplade 
f–rbindelser mellan f–retagsv”xlar. Aff”rsomrÂdeschefen Matts Amundsen p 
televerket tror att ISDN till att b–rja med fr”mst anv”nds f–r telefoni, men 
att det s”kert ”ven blir en del datatill”mpningar. 

    INGA PRISUPPGIFTER 

    En m–jlighet ”r att koppla ihop lokala n”tverk p olika orter med hj”lp 
av ISDN. Amundsen hoppas att televerket ska f ungef”r 1 000 kunder f–r ISDN 
30 det f–rst Âret. 

    -Det finns ett tusental provinstallationer av ISDN 2 och cirka 30 ISDN 30, 
s”ger Matts Amundsen. F–r ISDN 2 ”r det svÂrare att bed–ma hur stor efter- 
frÂgan blir. 

    -Det beror p hur efterfrÂgan utvecklas f–r vissa till”mpningar, till 
exempel videokonferenser, s”ger Amundsen. Priserna ”r ”nnu inte best”mda. 

    SENT I SVERIGE 

    ISDN har varit p tapeten i Âratal och flera andra l”nder har kommit 
betydligt l”ngre. S smÂningom ska det g att kommunicera direkt med ISDN- 
n”tverk i andra l”nder, men tills vidare beh–vs det konvertering av alla 
data som skickas via ISDN mellan Sverige och nÂgot annat land. 

 
FAKTA: ISDN 

Integrerad kommunikation. Med Integrated Serviced Digital Network kan man 
skicka data, tal och bilder. Det ”r en teknik f–r data–verf–ring med upp- 
kopplade f–rbindelser. Tj”nsten finns i tv varianter: ISDN 2 som har 
–verf–ringshastigheten 2 x 64 kbit/sekund plus signalkanal, och ISDN 30 
som klarar 2 Mbit/sekund (30 x 64 kbit/sekund plus signalkanal). Det har 
redan tidigare gÂtt att kommunicera med 2 Mbit/sekund, men det r–r sig 
d om fasta ledningar. Med ISDN k–r man kopplade f–rbindelser som inte 
kostar pengar n”r de inte anv”nds. P sikt blir det s”kert fler och 
snabbare varianter av ISDN. Till sekelskiftet kommer f–rmodligen bred- 
bandig ISDN med hastigheter p fler hundra Mbit/sekund. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL F                           PIRATKOPIERING                         DEL F 
  ____________________________________________________________________________ 

TYSK POLIS SL‰R TILL MOT PIRATKOPIERING:                            DSR (12/92) 

    Tretton offentliga databaser, BBSer, i Tyskland har utsatts f–r razzior 
av polisen. BBSerna misst”nks f–r att ha sÂlt piratkopior av kommersiella 
dataprogram frÂn USA. Polisen st”ngde av str–mmen f–re razzian f–r att inte 
bevismaterialet skulle raderas. Razziorna kom efter tips frÂn de stora 
amerikanska programtillverkarnas sammanslutning BSA, Business Software 
Alliance. BSA, som bestÂr av Autodesk, Borland, Lotus, Microsoft och Word- 
perfect, ”gnar sig mest Ât att motarbeta piratkopiering, men kommer att ”gna 
BBSer mer uppm”rksamhet. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

BSA TRAPPAR UPP PIRATKRIG:                                          DSR (1/93) 

    Den amerikanska leverant–rsorganisationen BSA kommer tar i med hÂrd- 
hanskarna mot 37 europeiska f–retag. BSA har valt ut 37 europeiska f–retag 
som nu sl”pas inf–r domstol, anklagade f–r piratkopiering. Bland f–retagen 
i de Âtalades bÂs finns bland annat det spanska j”rnv”gsbolaget Renfe, och 
italienska Falck Steel. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL G                     VIRUS OCH TROJANSKA HŸSTAR                   DEL G 
  ____________________________________________________________________________ 

÷REBRO-KURIREN SMITTAT AV VIRUS:                                    DSR (11/92) 

    ÷rebro-Kuriren fick sig nyligen en sl”ng av datavirus. Det h”nde inte 
p den illa beryktade fredagen den 13 november utan p mÂndagen den 16. 
Tidningens PC-system slogs ut klockan 13:00. Detsamma intr”ffade dagen 
d”rp vid samma klockslag. ÷rebro-Kurirens dataansvariga b–rjade ana orÂd, 
och k–rde ett antivirusprogram p n”tverksservern. Mycket riktigt fanns 
d”r ett virus. Viruset hade slunkit in i tidningens system via diskett 
eller modem, uppger Kuriren. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

KNARKKUNGENS DATAVIRUS JAGAS:                                       DSR (11/92) 

    Ett hungrigt datavirus har sluppit l–s i Colombia. En senatsunders–kning 
uppges ha tillfogats obotliga skador genom virusets h”rjningar. Viruset 
misst”nks ha handlat p uppdrag av den f–rrymde kokainkungen Pablo Escobar: 
hela den unders–kning som spolierats handlar om Escobars flykt frÂn f”ngelset 
i juli. Bara nÂgra timmar innan unders–kningen skulle l”ggas fram mumsade 
viruset i sig hela resultatet, s”gs det. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DAGSTIDNING VIRUSDRABBAD:                                           DSR (12/92) 

    Tidningen Norrbottens-Kuriren har drabbats av datavirus. Tidningen hÂller 
p att installera ett nytt PC-baserat system, och innan installationen ens 
var klar hade virus spritt sig i maskinerna. Viruset kallas Cascade 1701, och 
s”gs vara det vanligaste viruset i Sverige. Det ”r ett f–rhÂllandevis sn”llt 
virus. Det l”gger till 1701 byte till alla COM-filer p maskinen som smittas. 
Alla smittade datorer visar inte upp pÂvisbara effekter, men ibland kan 
viruset g–ra att bokst”ver p bildsk”rmen ser ut att ramla ner och l”gga sig 
l”ngst ner. Med hj”lp av speciella st”dningsdataprogram har Norrbottens- 
Kuriren rensat sina nya datorer. Sedan skall ytterligare program installeras 
som bevakar att inte nya virus letar sig in i maskinerna. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SE UPP F÷R NORDISKA VIRUS:                                          DSR (12/92) 

    Nu b–rjar det dyka upp virus som attackerar Windows-till”mpningar. Ett 
av de f–rsta exemplaren tycks h”rr–ra sig frÂn Skandinavien. Den stora faran 
anses vara att det nu finns bas att bygga p f–r dem som vill skapa illa- 
sinnade virus. 

    Det f–rsta viruset som ”r skapat f–r att angripa Windows-program kallas 
Win 14 eller Winvir 14. Det ”r i sig ganska harml–st med virusforskarna ”r 
”nd mycket oroade –ver dess existens. Existensen av Win 14 g–r att det nu 
finns en bas f–r andra som vill skapa virus f–r Windowsmilj–n. Paul Gates 
p National Computer Security Institute i USA pekar p Stoned, som ”r ett 
av de mest smittsamma virusen som finns i DOS-milj–. 

    -Det ”r inte speciellt skadligt i sig. Men vid en n”rmare analys har 
det visat sig att Jerusalemviruset, som raderar innehÂllet p hÂrddisken, 
”r baserat p Stoned, s”ger han. 

    BAS ATT BYGGA P‰ 

    Dessutom kommer nu kunskapen om hur man skapar Windows-virus att spridas. 

    -Det ”r mycket l”ttare att kopiera nÂgon annans arbete ”n att skriva ett 
virus frÂn grunden, s”ger Mitch Zahler, s”kerhetsexpert p Productivity 
Management Group i USA. Win 14 ”r bara nÂgra mÂnader gammalt och kommer av 
allt att d–ma frÂn Skandinavien. NÂgra detaljer om i vilket land det ”r skapat 
eller vem som ligger bakom de ”r inte k”nda. 

    SPRIDS I NŸT 

    N”r man f–rs–ker k–ra ett infekterat program stoppas det av Win 14-viruset, 
som samtidigt kopierar sig till alla andra Windows-program p hÂrddisken. 
D”refter raderas viruset frÂn det aktuella programmet. Win 14 ska inte st”lla 
till med nÂgon annan skada ”n att det infekterade programmet inte kan startas 
en gÂng. Det kan dock st”lla till med svÂrigheter i n”tverk, i och med att 
det har f–rmÂgan att sprida sig till andra datorer. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

"TEKNISKT OM÷JLIGT MED DIR-VIRUS":                                  DSR (12/92) 

    INSŸNT 

    I nummer 47 av Computer Sweden l”ser jag Bo Nordlins intressanta artikel 
Insikt om virus. D”r s”ger han att det inte gÂr att f virus p en PC enbart 
genom att k–ra kommandot Dir p en diskett. Jag vill utf”rda en varning h”r. 
Det finns faktiskt ett virus som sprids p detta s”tt. Viruset Form, ett 
bootsectorvirus, kan smitta sÂ. Om man k–r Windows, –ppnar ett DOS-f–nster, 
s”tter i en diskett och skriver kommandot Dir i DOS f–nstret. Ÿr det d en 
Form-smittad diskett l”gger sig viruset aktivt i minnet. McAffes virus- 
program reagerar efter detta och varnar f–r att Form ”r aktivt i minnet. 
Form ligger aktivt ”ven sedan Windows avslutats. Enligt uppgift ska det 
r”cka med att –ppna ett f–nster med A-drivern i filemanager ocksÂ, men det 
har jag inte testat sj”lv. D”remot verkar det inte kunna spridas med Dir 
i ren DOS. 

    CS SVARAR 

    Nej. Din dator kan inte smittas av virus n”r du g–r Dir p en smittad 
diskett. Det ”r p tekniska grunder om–jligt. Ett virus ”r ett program, 
precis som vilken ordbehandlare eller vilket kalkylprogram som helst. Den 
enda skillnaden ”r att virus f–r–kar sig genom att kopiera sig sj”lva och 
att vissa virus f–rst–r data. F–r att viruset ska bli aktivt och kunna 
smitta din dator mÂste virusprogrammet startas. Viruset lever efter samma 
lagar som alla andra program. 

    Viruset kan bara aktiveras ske p tv s”tt: genom att ett smittat 
program k–rs (filvirus) eller genom att man startar datorn frÂn en smittad 
diskett (bootvirus). Det enda som h”nder n”r du ger ett Dir-kommando p en 
diskett ”r att DOS l”ser in biblioteksstrukturen frÂn disketten. Det virus- 
program som eventuellt ligger p disketten startas inte bara f–r att data 
h”mtas frÂn disketten. Form ”r ett bootvirus. En diskett som innehÂller 
Form ”r ofarlig s l”nge du inte f–rs–ker starta datorn frÂn den smittade 
disketten. Form kan lika lite som nÂgot annat program startas av sig sj”lv. 
Form smittar n”r du slÂr p str–mmen till datorn eller g–r Ctrl-Alt-Del med 
den smittade disketten i enhet A. Datorn laddar d in den f–rsta sektorn 
p disketten och det program som ligger d”r startas. I vÂrt exempel ”r det 
Form som startas. Form l”gger sig i minnet och ger samma meddelande som om 
en osmittad diskett fanns i diskettenhet A. 

    Nu ligger Form aktivt i minnet och placerar en kopia av sig sj”lvt p 
hÂrddiskens bootsektor. Varje gÂng datorn slÂs p kommer Form att laddas och 
ligga aktivt i minnet. Form sprider sig ”ven till andra disketter som stoppas 
in i diskettstationen. Har din dator smittats av Form och du g–r Dir p en 
diskett, kontrollerar Form om disketten redan ”r smittad. Ÿr den osmittad 
l”gger Form –ver en kopia av sig sj”lv p disketten. Nu ”r ”ven denna diskett 
smittad. Ÿn en gÂng: du kan bara smittas av virus om du k–r ett smittat 
program eller om du startar datorn frÂn en smittad diskett. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL H                     BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT                  DEL H 
  ____________________________________________________________________________ 

NEW FILMS: SNEAKERS:                                                DSR (12/92) 

    Apart from the pleasure of seeing Robert Redford back as a cool charmer 
in hot water, the good news here is that Sneakers is by far the cleverest 
caper comedy-thriller in a long time. First conceived by Phil Alden Robinson 
and War Games writers Lawrence Lasker and Walter F. Parkes as a high-tech 
Dirty Dozen, this emerges as a very neatly plotted bend of elaborate heist 
and twisting thriller, preppered with amusing gags and smart one-liners for 
its top class ensemble. 

    The scene is set in the late 60s, when a pair of young pioneer computer 
hackers play student activist pranks like switching Republican Party funds 
into a Black Panther account, after which one is nabbed in an FBI raid, and 
the other escapes and goes on the run, ending up twentysome years later as 
Robert Redford's Martin Bishop, still living under an assumed identity and 
heading a state-of-the-art security and surveillance team of marvellous 
oddballs - the Sneakers of the title. Dan Aykroyd's gadget master "Mother" 
is a hilariously paranoid 60s relic who attributes even earthquakes to 
political conspirators; Sidney Poitier's voice of reason is ex-CIA; River 
Phoenix is the punk computer genious; and David Strathairn is a standout 
as a blind audiotronics wizard dubbed "Whistler". 

    At a tidy pace the famous five are set up in an ingenious round of 
blackmail, theft, covert operations, murder and disorganised crime as they 
set about nicking a top secret decoding gizmo from a dissident Russian 
scientist. Add Mary McDonnell as Martin's ex-girlfriend roped in for Mata 
Hari shenanigans, a pony-tailed Ben Kingsley as a megalomaniac criminal 
mastermind and San Francisco locations that are actually *fresh*, and you 
have a scam that is enormously entertaining, quite gripping and a fun-filled 
Valentine to cyberpunks and computer hackers everywhere. (rated: 4/5) 

 
FACTS: Sneakers 

Director......Phil Alden Robinson 
Starring......Robert Redford, Dan Aykroyd, Ben Kingsley, Mary McDonnell, 
              River Phoenix, Sidney Poitier. 
Length........126 Minutes 
Opens in UK...November 13 

  ____________________________________________________________________________ 
 

  
____________________________________________________________________________ 

"SNEAKERS":                                                         DSR (12/92) 

    Proffs p att bryta sig in i datasystem 

    Minns ni filmen "WarGames" - d”r en ung hacker br–t sig in i Pentagons 
datorer och n”stan utl–ste tredje v”rldskriget? Nu har m”nnen bakom "WarGames" 
gjort en ny film om hackers kallad "SNEAKERS" med Robert Redford i huvudrollen. 
Datormagazin har fÂtt en exklusiv f–rhandstitt. 

    N”r filmen WarGames kom 1984 blev "hackers" snabbt ett begrepp hos den 
stora allm”nheten. I filmen lyckas en 17-Ârig kille med hj”lp av sin hemdator 
och ett modem ta sig in i Pentagons stridsledningsdatorer. Av misstag ger 
han datorn order om att f–rs–ka starta ett k”rnvapenanfall mot Sovjet. Tredje 
v”rldskriget hotar... 

    WarGames skrevs av det amerikanska f–rfattarparet Lawrence Lasker och 
Walter F.Parkes. Och det var n”r de tv gjorde research f–r WarGames som de 
fattade ett personligt intresse f–r datorer och hacking. Ett intresse som 
nu lett fram till ytterligare en thriller om datorteknikens sÂrbarhet och 
hackerv”rldens m–jligheter. 

 
    Hackers p heltid 

    "Sneakers" handlar om ett Âldrat g”ng hackers som stadgat sig och gjort 
hacking till ett heltidsjobb. De hyrs in av f–retag f–r att testa s”kerheten 
p f–retaget. De buggar kontor, avlyssnar telefoner, tar sig in i datorsystemen 
och flyttar pengar mellan olika konton och videofilmar hemliga m–ten. Och de 
fÂr bra betalt f–r sitt jobb. F–r dem finns inga hemligheter... 

    Teamet bestÂr av f–ljande personer: 

    * Martin Bishop (Robert Redford), b–rjade sin hacker-karri”r i slutet 
av 60-talet med att flytta pengar frÂn president Nixons bankkonto till 
revolution”ra grupper. 

    * 19-Ârige Carl (River Phoenix) yngst i teamet. Han br–t sig bl.a. en 
gÂng in i skolans datorsystem f–r att h–ja sina avgÂngsbetyg. 

    * Whistler (David Strathairn), blind ljudexpert som b–rjade sin karri”r 
med att ringa gratis v”rlden –ver med hj”lp av en liten visselpipa! 

    * Crease (Sidney Poitier) veteran frÂn CIA med avlyssning och –vervakning 
som specialitete. 

    * Mother (Dan Aykroyd) som avtj”nat ett 18 mÂnaders f”ngelsestraff f–r 
dataintrÂng. Avlyssningsbutikernas favoritkund. 

    Tillsammans utg–r de ett mycket kvalificierat g”ng professionella 
"sneakers" 

 
    Inhyrda inbrott 

    -Begreppet "sneakers" h–rde vi f–r f–rsta gÂngen talas om p ett dator- 
konvent, ber”ttar f–rfattaren Lawrence Lasker. Vi m–tte redakt–ren f–r en 
liten datortidning. Han ber”ttade att "sneakers" var personer som hyrdes in 
f–r att i hemlighet bryta sig in och testa s”kerheten p kontor och dator- 
system. Redan d b–rjade f–rfattarparet Lasker och Parkes att skriva p 
filmmanuset till "Sneakers". Ett jobb som fortsatte ”nda fram till november 
1991 d inspelningen b–rjade. 

    -Vi jobbade med en m”ngd olika idÈer om vad filmen skulle handla om. 
Det var allt frÂn "Three Days of the Hacker" till "Raiders of the lost 
Computer". ‰ren gick medan Lasker och Parker fortsatte arbetet med filmen. 
De m–tte riktiga hackers, FBI-experter, kryptologer, avlyssningsexperter, 
professionella "sneakers" och en ”ndl–s str–m av cyberpunkare. 

    -Cyberpunkare, s”ger Lasker ”r de verkliga pionj”rerna n”r det handlar 
om datorintrÂng. De h”r m”nniskorna ”r otroliga och s”ger ofta saker som 
"I eat systems like yours for breakfast" eller "It's not a question of IF 
I can break in, but how long ut will take". Bl.a. tr”ffade de en legend i 
hackerkretsar, John Draper, ocks kallad Captain Crunch. 

 
    Gratis-ringare 

    John Drapers slog igenom i hackerkretsar n”r han i 70-talets b–rjan 
uppt”ckte att de sm leksaksvisselpipor som lÂg i cornflakes-paketen 
"Captain Crunch" kunde styra telefonv”xlar. Genom att blÂsa vissa toner 
i telefonluren kunde John Draper ringa gratis runt hela v”rlden. Det var 
John Draper som senare utvecklade de omtalade "Blue box", en elektronisk 
variant av visselpipan. 

    -John Draper var f–rebilden f–r rollfiguren Whistler i filen, ber”ttar 
Lawrence Lasker. Men vad handlar egentligen filmen om? Det hela b–rjar n”r 
Martin Bishop och en kompis kallad Cosmo sitter i universitetets datahall 
i slutet av 60-talet. I hemlighet flyttar de pengar mellan olika bankkonton. 
Men polisen kommer dem p spÂren. Cosmo Âker i f”ngelse medan Martin Bishop 
kommer undan. Cosmo d–r i f”ngelset. Men Martin Bishop har 20 Âr senare 
blivit en professionell sneaker omgiven av ett team experter. En dag fÂr 
gruppen pÂh”lsning av tv m”n som uppger att de kommer frÂn National Security 
Agency (NSA). De vill ha hj”lp av Martin och hans team f–r att stj”la en 
ROM-kapsel innehÂllande ett specialprogram f–r dekryptering. Programmet ”r 
utvecklad av en matematiker (f–rebild i verkligheten ”r krypteringsexperten 
Len Adelman). Med hj”lp av programmet kan man ta sig in i v”rldens alla 
datorsystem. Uppdraget ”r enkelt f–r teamet och snart kan de –verl”mna 
"the black box" till de tv NSA-agenterna. Men d visar det sig att de 
blivit lurade. 

 
    Maffian 

    NSA-agenterna kom egentligen frÂn maffians ekonomichef. Denna maffialedare 
”r en gammal bekant till Martin Bishop, n”mligen Cosmo... Vi ska inte avsl–ja 
mer, utom att det blir en bÂde dramatisk och rolig jakt f–r att stj”la 
tillbaka "the black box" frÂn maffian. 

    -IdÈn om en "black box" som kan kn”cka alla koder fick vi frÂn ett rykte 
som cirkulerar i hackerkretsar. N”mligen att NSA (som ”gnar sig Ât spionage 
mot alla typer av kommunikationer) lagt in en bakd–rr i alla de krypterings- 
algoritmer som de distribuerar till amerikanska myndigheter och f–retag. 
Detta f–r att NSA alltid ska kunna ta sig in i alla viktiga datasystem utan 
att nÂgon fÂr reda p det. I filmen f–rekommer ocks en m”ngd h”ftiga h–g- 
teknologiska prylar, som r–stanalyserande lÂs, dator med Brailles blindskrift 
och –vervakningssystem kallad The Man Trap. 

    -All teknik vi visar i filmen finns ocks i verkligheten, s”ger regiss–ren 
Phil Alden Robinson. 

  Filmen Sneakers fÂr premi”r den 31 januari –ver hela landet. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SLUTLYSSNAT P‰ POLISRADION:                                         DSR (1/93) 

    Nu ska det bli slut p tjuvlyssning av polisens radios”ndningar, 
hoppas Rikspolisstyrelsen (RPS). Om ett Âr ska samtliga 117 polisdistrikt 
f–rses med ett nytt digitalt radiosystem som ska klara krypterad –ver- 
f–ring av tal via handstationer. Systemet som RPS k–per heter Edacs och 
kommer frÂn Ericsson. I en f–rsta fas investerar RPS 35 miljoner kronor. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

"HACKAREN ŸR INTE DEN STORA FIENDEN":                               DSR (1/93) 

    En hackares bek”nnelse: 

    I Âratal har tidningarna skrivit om hackare. Nu presenterar en hackare, 
som medlem i datorv”rldens "underground", sin syn p saken. De flesta har 
f–rdomar mot hackare som baseras p medias rapportering, och det ”r en hel 
del som mÂste redas ut. H”r kommer hans "bek”nnelse". 

    Jag har under elva Âr, som "Erik Bloodaxe", kunnat bli rik och Âstad- 
komma tumult i v”rldens datan”t. Men ”nd har jag avstÂtt. Jag har tittat 
bakom st”ngda d–rrar men aldrig st–rt arbetet hos f–retag. En tittare ”r 
inte detsamma som en vÂldt”ktsman. Tvekl–st ”r det mÂnga hackare g–r 
olagligt, men de flesta ”r knappast kriminella till sin natur. De f–rst–r 
inte, utan utforskar - de vill l”ra sig olika system in i minsta detalj. 

    UTFORSKA SYSTEMEN 

    Dagens hackare b–rjar som undomar. Min f–rsta dator var en Atari med 
16kB minne. Jag uppt”ckte att denna begr”nsade maskin kunde n ut –ver 
v”rlden med hj”lp av ett modem. Ofta fick jag konton genom att tala med 
systemadministrat–rer och pÂpeka svagheter i deras system. Jag vet inte 
varf–r folk tycker om att utforska system. Man blir som besatt. Jag har 
ibland suttit dagar i str”ck och gl–mt att ”ta. Hackare kommer frÂn alla 
samh”llsskikt, raser och religioner. I bakgrunden finns ofta skilsm”ssor 
eller andra familjeproblem, begÂvning trots dÂliga studieresultat och 
misstro mot auktoriteter. MÂnga hackare kombinerar paranoia med en vurm 
f–r romantiska ideal. I de flesta fall upph–r hackandet n”r man genom 
arbete eller h–gskolestudier fÂr laglig tillgÂng till de system man 
utforskat. 

    INTE GENIER 

    Hackare kallas i massmedia ibland "datorgenier", trots att deras 
systeminbrott kan utf–ras av vem som helst som s”tter manken till, utan 
s”rskild kunskap. Hackare ”r s”llan farliga - det farliga ”r att deras 
metoder kan kopieras av andra med kriminella avsikter. F–retagsspioner 
kan anv”nda sig av hacker-trick. Och trots att tricken ”r k”nda ”r data- 
s”kerheten hos f–retag och organisationer fortfarande p en chockerande 
lÂg nivÂ. Det verkliga problemet ”r dÂlig systemadministration: anv”ndare 
tillÂts ha l”ttgissade l–sen, biblioteksprivilegier och privilegier f–r 
olika processer st”lls in slappt. I st”llet f–r att tala om problemen 
f–r alla anv”ndare, meddelar mÂnga leverant–rer bara nÂgra f utvalda. 
Det g–r problemen v”rre - f–r mÂnga hackare, men inte anv”ndarna, fÂr 
tillgÂng till informationen. Under tiden –kar marknaden f–r s”kerhets- 
konsulter. Deras rÂd ”r ofta v”rdel–sa, d de mest bygger p att l–sa 
procedurfrÂgor - i st”llet f–r p teknisk kunskap. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATATHRILLER UTAN N‰GOT RIKTIGT LYFT:                               DSR (1/93) 

    Den h”r mÂnaden kommer filmen Sneakers upp p de svenska biograferna, 
en film om dataintrÂng. Temat ”r att den som har kontroll –ver informationen 
ocks har kontroll –ver v”rlden. Trots att filmen b–rjar bra h–jer den sig 
knappast –ver en ordin”r thriller. Ÿr databrottslingen filmv”rldens nya 
favoritskurk? Nej inte av filmen Sneakers att d–ma. Historien verkar bekant 
p mÂnga s”tt, men inte i nÂgon positiv bem”rkelse. Brottslingen i dramat 
pÂminner i h–g grad om gamla James Bond-skurkar, som i sitt storhetsvansinne 
ska er–vra och kanske –del”gga v”rlden. 

    B÷RJAR BRA 

    Annars b–rjar filmen bra, med ett hyfsat tempo och ett varierat per- 
songalleri. Huvudrollen Martin Bishop spelas av en nÂgot Âldrad Robert 
Redford. Bishop ”r chef f–r ett g”ng "sneakers", det vill s”ga tuffa m”n 
som arbetar med att f–rs–ka tr”nga igenom olika datasystem. De ”r inga 
brottslingar utan g–r det p uppdrag av systemens ”gare f–r att kolla 
s”kerheten. Sneakers lokaler ”r rena julklappsverkstan f–r teknikdÂrar, 
h”r finns det mesta av den senaste h–gteknologin, och ”ven sÂdant som inte 
finns. D”remot har rekvisit–ren schabblat med modemet, av Âldern att d–ma 
mÂste det ha blivit –ver frÂn filmen WarGames (inte s otroligt faktiskt, 
bÂda filmerna har samma f–rfattare). 

    HEMLIGT UPPDRAG 

    Samtliga som ingÂr i Sneakers, har en nÂgot tvivelaktig bakgrund, inte 
minst Bishop sj”lv vilket han snart kommer att f lida f–r. En vacker dag 
kommer tv m”n frÂn den mycket hemliga organisationen National Security 
Agency och h”lsar pÂ. De vill att Bishops och hans g”ng ska Âta ta sig ett 
farligt uppdrag, och i utbyte ska de se till att Bishops bakgrund blir gl–md 
f–r evigt. Uppdraget gÂr ut p att finna en svart lÂda som den lede fienden 
i –st har lagt rabarber pÂ. Detta g–r Bishop och grabbarna med inte alltf–r 
stora besv”r, men det ”r nu sj”lva storyn b–rjar. Och det ”r nu den b–rjar 
bli ointressant. 

    Forts”ttningen ”r f–ruts”gbar och skiljer sig inte alltf–r mycket frÂn 
en kriminalfilm som det gÂr tretton p dussinet av. Det k”nns som sl–seri. 
Ÿven personligheterna som inledningsvis ”r intressanta fÂr l–jendev”ckande 
proportioner. S smÂningom gÂr det s lÂngt att de blir karikatyrer av sig 
sj”lva. Inte minst den h”nsynsl–se skurken. Om man v”ntat sig ett originellt 
slut biter man sig i tummen rej”lt, sentimentaliteten fl–dar –ver i tjocka 
sirapslager. 

 
FAKTA: Sneakers 

Sneakers - film av Phil Alden Robinson, Lawrence Lasker och Walter F Parkes. 
Regisserad av Phil Alden Robinson. I rollerna: Robert Redford, Dan Aykroyd, 
Ben Kingsley, Mary McDonnel, River Phoenix och Sidney Poitier. 

 
  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I                          * ‰RETS GL÷MDA *                        DEL I 
  ____________________________________________________________________________ 

 I-1: BROTT 
 ............................................................................. 
 Snokade i Polisregistret.........................................CS103504CS.. 
 Brott F–r Alla KÂlsupare - Men Mest F–r Poliser..................ID1573HB.... 
 Elektroniska B–cker..............................................DV4107SB....* 
 Limmad Dator Lurar Tjuvarna......................................DN0610A01A÷.* 
 ............................................................................. 

 I-2: SŸKERHET 
 ............................................................................. 
 En Post, En Unix-S”kerhet........................................CS103506TZ.. 
 Traditionsrika S”kerhetsdagar F–r Sjunde ‰ret i Lag..............CS103835DF.. 
 N”ts”kert Med Ny HP-PC...........................................DV3635DV.... 
 S”kerheten P Ett Kort...........................................DV4029DV.... 
 Kyrkan Satsar P S”kerhet........................................CS104006CS.. 
 Flyttbar HÂrddisk Passar F–rsvaret...............................DV4105DV.... 
 ............................................................................. 

 I-3: DATAINSPEKTIONEN 
 ............................................................................. 
 DI kritiserar "etikettsfel"......................................CS103520TT.. 
 Anm”lan Hos PC-S”ljarna Ska Ge DI Fler Licenser..................DV3605SB.... 
 Olaglig Upplysning?..............................................CS104204CS.. 
 ............................................................................. 

 I-4: TELE OCH TRANSMISSION 
 ............................................................................. 
 Vad H”nder Med Hemliga Nummer?...................................BI492....... 
 ............................................................................. 

 I-5: PIRATKOPIERING 
 ............................................................................. 
 Piratkopiering i Degerfors.......................................CS103506CS.. 
 Falskt Program Jagar Pirater.....................................CS103815AU.. 
 Kopiering F–rbjuds...............................................CS104008CS.. 
 ‰tal F–r Piratkopior i Databas...................................CS104205TZ.. 
 ‰tal Mot Piratkopiering..........................................DV4105DV....* 
 ............................................................................. 

 I-6: VIRUS OCH TROJANSKA HŸSTAR 
 ............................................................................. 
 Nyuppt”ckt Virusprogram..........................................CS103531TZ.. 
 Antivirus i N”tverk..............................................CS104228EG.. 
 ............................................................................. 

 I-7: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT 
 ............................................................................. 
 "Sneakers" By Universal Pictures.................................PR0792...... 
 ............................................................................. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-1                            BROTT                             DEL I-1 
  ____________________________________________________________________________ 

SNOKADE I POLISREGISTRET:                                           DSR (8/92) 

    En ung kvinna, anst”lld vid polisen i S–dert”lje, har d–mts till b–ter 
f–r intrÂng i polisens brottsregister. Kvinnan hade gÂtt in i registret och 
kontrollerat om hennes nye pojkv”n var ostraffad, som han sj”lv pÂstod. Hon 
satt ”ven p krogen och skroderade om att hon hade tillgÂng till polisens 
register, och kunde ta fram alla slags uppgifter. NÂgon tipsade hennes 
arbetsgivare. Eftersom alla inloggningar p polisens register sparas gick 
det l”tt att spÂra intrÂnget. Kvinnan Âtalades och d–mdes till 3 000 kronor 
i b–ter f–r brott mot datalagen. Hon har dessutom omplacerats. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

BROTT F÷R ALLA K‰LSUPARE - MEN MEST F÷R POLISER:                    DSR (10/92) 

    Det ”r inte bara hackers som olagligt tar sig in i datorsystem. Det g–r 
”ven mÂnga poliser! Och nu s”llar sig ocks de som ”ger datorerna till samma 
skara. En soppa i kÂlsuparnas smak. Till rÂga p allt verkar nu ”ven yrkes- 
gruppen jurister b–rja beg samma handlingar. D ”r alla parter lika insyltade 
i databrottslighet. 

    I Sverige har ett fÂtal utredningar mot hackers lett till Âtal. F–r ett 
par Âr sedan f”lldes nÂgra personer i Link–pingstrakten f–r att illegalt ut- 
nyttjat universitetets hemliga l–senord till ett datan”t. Ungef”r samtidigt 
f”lldes nÂgra tonÂringar i T”by och Uppsala f–r att ha "kn”ckt" kontokorts- 
f–retagens hemliga algoritm, som ligger till grund f–r kontokortsnumren, och 
olagligt utnyttjat flera nummer genom att best”lla varor frÂn utlandet. 
Likadant ser det ut i mÂnga andra l”nder. 

    NÂgra f hackers i Storbritannien, Tyskland och USA har Âtalats f–r olaga 
dataintrÂng eller motsvarande brottsrubriceringar. I USA har till exempel en 
notorisk hacker nyligen fÂtt "yrkesf–rbud" av en domstol. 

    TvÂngspsykiatrisk vÂrd f–r hacker 

    F–rutom villkorligt f”ngelsestraff fÂr den 24-Ârige hackern inte anv”nda 
datorer annat ”n efter s”rskilt tillstÂnd frÂn sin –vervakare. Domen inkluderar 
”ven en tvingande psykiatrisk behandling. I sin nit att f fast hackers har 
amerikansk polis ”ven haft en stor operation kallad "Sun-Devil" d”r de f–rs–kt 
Âtala och skr”mma s mÂnga hackers som m–jligt. Samtidigt kan man sk–nja ett 
m–nster av motsvarande olagligheter p "motsatta" sidan. F–r inte l”nge sedan 
f”llde Huddinge tingsr”tt en polisman f–r dataintrÂng. Polisen d–mdes till 
b–ter f–r att i tj”nsten ha h”mtat uppgifter om bekanta, kollegor och sig 
sj”lv ur bland annat brottsregister, passregistret och Dafas adressregister. 
Domstolen fann att polismannen brutit mot datalagens paragraf ett. 

    Svartsjuka och flinka poliser 

    Faktum ”r att tidningen Datav”rlden har kommit fram till att ingen annan 
yrkesgrupp har d–mts f–r brott mot datalagen s mÂnga gÂnger som polisen. ‰r 
1989 visade det sig att var femte som d–mts f–r dataintrÂng var polis eller 
polisanst”lld! Det r–rde sig om svartsjuka poliser som kontrollerat sin f–re 
dettas nya bekanta, poliser som "kollat upp" hyresg”ster Ât hyresv”rdar och 
till exempel polisinspekt–ren som l”mnade ut uppgifter om ett vittne i den 
s kallade styckmords-r”ttegÂngen. 

    Men nu b–rjar ”ven den grupp som normalt kallas mÂls”garsidan, dator”garna, 
dras in i den olovliga verksamheten. I Norge har till exempel chefen f–r norska 
Memorex Telex avsl–jats med att olovligt tittat i de anst”lldas privata 
elektroniska brevlÂdor. Den kvinnliga chefen d–mdes till 85 000 norska kronor 
f–r att ha smygl”st andras brev. Under h–sten har ocks Datainspektionen, DI, 
anm”lt Handels & Juristinkasso AB, Hojab, till Âklagare f–r misst”nkt brott 
mot kreditupplysningslagen. DI vill ha utrett varf–r Hojab beg”rt kredit- 
upplysning om en privatperson via datorterminal. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ELEKTRONISKA B÷CKER:                                                DSR (10/92) 

    I ÷rebro har nÂgra "ekonomiskt sinnade" gymnasieelever b–rjat att Âter- 
l”mna sina lÂnade b–cker enbart elektroniskt. Fysiskt behÂller de lÂneb–ckerna 
hemma i hyllan. Det har n”mligen kommit till stadsbibliotekets k”nnedom att 
elever tagit sig in i datasystemet och d”r raderat bort noteringar om lÂnade 
b–cker. Vissa elever har till och med erk”nt att de tagit sig in i systemet 
och manipulerat lÂneregistret. Biblioteket t”nker byta ut sitt datasystem 
under h–sten och har d vissa f–rhoppningar om att intrÂng av den h”r sorten 
ska upph–ra. 

                  :::: Information L”mnad av Ralph 124C41+ :::: 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

LIMMAD DATOR LURAR TJUVARNA:                                        DSR (10/92) 

    Det b”sta s”ttet att skydda datorn mot st–ld ”r att limma eller bulta fast 
utrustningen. Larm och kedjor stoppar inte de tjuvar som specialiserat sig p 
dyrbara datorer. Det visar DN Konsuments granskning av st–ldskydd f–r datorer. 
St–lderna ”r v”lplanerade och ofta drabbas samma f–retag flera gÂnger. Ett 
f–retag har haft inbrott tolv gÂnger p fjorton mÂnader. Under f–rra Âret stals 
datorer i Sverige till ett v”rde av 1,5 miljarder kronor. Antalet st–lder har 
dock minskat under f–rsta halvÂret i Âr; enligt polisen kan lÂgkonjunktur och 
bistert ekonomiskt klimat ha gjort det svÂrare att s”lja stulna datorer. 

                   :::: Information L”mnad Av Ralph 124C41+ :::: 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-2                           SŸKERHET                           DEL I-2 
  ____________________________________________________________________________ 

EN POST, EN UNIX-SŸKERHET:                                          DSR (8/92) 

    Posten satsar p ett nytt s”kerhetssystem f–r alla sina olika Unix-system. 
Systemet, som kommer frÂn Dynasoft, ger Posten en enhetlig l–sning f–r bland 
annat beh–righetskontroll, inloggning, s”kerhets–vervakning och systeminte- 
gration. S”kerhetssystemet kommer att installeras i ett hundratal datorer frÂn 
leverant–rerna ICL, HP och Diab. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

TRADITIONSRIKA SŸKERHETSDAGAR F÷R SJUNDE ‰RET I RAD:                DSR (9/92) 

    SIG Securitys Ârliga ADB-s”kerhetsdagar har blivit en institution. 
Den 6-7 oktober i Stockholm genomf–rs de f–r sjunde Âret i rad med ett 
mycket intressant program. Samtidigt etablerar man en ny tradition - 
utdelandet av SIG Securitys nyinstiftade Ârliga stipendium. PÂ ADB- 
s”kerhetsdagarna kommer deltagarna bland annat att i ett avsnitt f 
utveckling och trender inom PC-omrÂdet belysta och hur detta kommer att 
pÂverka s”kerhetsarbetet. Datorst–ldernas stigande kurva och de f–ljd- 
verkningar detta fÂr i form av problem och ekonomiska f–rluster ”gnas 
ocks stort intresse p konferensen. 

    S”kerhet i client/server 

    Hur man Âterskapar information och s”kerhetsaspekter i client/server- 
l–sningar ”r andra omrÂden p konferensagendan. Under ADB-s”kerhetsdagarna 
kommer ocks ett aktuellt projekt om kravspecifikation f–r en s”ker allterminal 
att avrapporteras. Sigill, Mac, kryptering, elektroniska signaturer kommer att 
behandlas med utgÂngspunkt frÂn frÂgan: Hur och var anv”nds denna teknik? Ny 
teknik handlar det ocks om i ett f–redrag om smart card, SLIT och SLIPC. 

    Storbrand? 

    Vad h”nder med datorerna efter en storbrand? ”r en viktig frÂga som 
behandlas. Lika viktig ”r att ta reda p vad man skall t”nka p vid en 
f–rs”kringsgenomgÂng. FrÂgan om hur man skapar en s”kerhetsmedveten 
organisation kommer ocks att diskuteras p konferensen, bland annat genom 
ett f–redrag som handlar om att f–rb”ttra s”kerheten genom attitydf–r”ndringar. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NŸTSŸKERT MED NY HP-PC:                                             DSR (9/92) 

    Hewlett Packard har satsat p s”kerhet i sin nya pc f–r n”tverk, HP 
Vectra 386/25N. L”tt Âtkomligt p frontpanelen finns knappar som lÂser 
tangentbordet och musen och t–mmer sk”rmen. S fort pcn ansluts till ett 
n”tverk kr”vs ocks l–senord f–r att komma Ât diskettenheten och hÂrddisken. 
Inuti finns Intels 386SX-processor och internminnet ”r p 4 megabyte men 
utbyggbart till 16 megabyte. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SŸKERHETEN P‰ ETT KORT:                                             DSR (10/92) 

    S”kerhetssystemet A.M.E. 2.1 f–r Macintosh System 7 bygger p identifiering 
med engÂngsl–senord som anses vara den mest s”kra och l”tthanterliga metoden. 
Anv”ndaren utrustas med ett personligt kort som ber”knar ett unikt l–senord f–r 
pÂloggning till datorn. D”rmed undviks problemet med l–senord, som ofta ”r 
l”ttgissade eller svÂra att komma ihÂg. Version 2.1 har ”ven en unik funktion 
d”r administrat–ren per telefon kan hj”lpa anv”ndare som har gl–mt sitt l–sen- 
ord med att l”gga upp ett nytt. Utan att ”ventyra s”kerheten. A.M.E. ”r ut- 
vecklat av Casady & Green Inc. Version 2.1 l”ser av och anpassar sig auto- 
matiskt till System 7 eller 6.xx. Uppgradering av ”ldre versioner kan ske via 
Protect Data i Kista. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

KYRKAN SATSAR P‰ SŸKERHET:                                          DSR (10/92) 

    Svenska kyrkan t”nker dra igÂng en stor kampanj f–r effektivare data- 
s”kerhet. Efter att kyrkan l”mnade ifrÂn sig folkbokf–ringen till skatte- 
myndigheterna f–rra Âret har mÂnga f–rsamlingar byggt upp nya datoriserade 
medlemsregister. Och nu har Kyrkans Datacentrum i R”ttvik tagit fram ett 
omfattande utbildningsmaterial i ADB-s”kerhet Ât landets f–rsamlingar. 

    -Kyrkan har ett s”rskilt ansvar att v”rna om m”nniskors integritet, 
s”ger Hans Lundin p Kyrkans Datacentrum. Kyrkans nya personregister ”r 
ett av de mest komplexa i landet. Det omfattar alla som ”r medlemmar i 
svenska kyrkan och innehÂller uppgifter som g–r att det klassas som 
k”nsligt. D”rf–r mÂste vÂr datas”kerhet vara h–g. Under h–sten kommer 
Kyrkans Datacentrum att anordna kurser i ADB-s”kerhet tillsammans med 
Datainspek-tionen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FLYTTBAR H‰RDDISK PASSAR F÷RSVARET:                                 DSR (10/92) 

    F–rsvarets s”kerhetsbeslut att inte anv”nda fast monterade hÂrddiskar har 
underl”ttats v”sentligt sedan F–rsvarsdata lyckats hitta en l”mplig flyttbar 
hÂrddisk. 

    -Vi har anv”nt datorer, med flyttbar hÂrddisk sedan 1987, s”ger Jan 
Wasberg p F–rsvarsdata. Efter noggrann utv”rdering har vi nu hittat Disctec 
som inte ”r m”rkesbundet utan passar till de flesta datorer, b”rbara som 
station”ra. En fast dockningsenhet monteras i datorn. Sedan passar ens egen 
personliga hÂrddisk –verallt. Till en b–rjan har 300 Disctec best”llts frÂn 
distribut–ren West International. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-3                       DATAINSPEKTIONEN                       DEL I-3 
  ____________________________________________________________________________ 

DI KRITISERAR "ETIKETTSFEL":                                        DSR (8/92) 

    Det var r”tt att socialdemokraterna i ÷sterg–tland fick namn och adress 
till mÂnga tusen landstingsanst”llda - men uppgifterna borde inte ha levererats 
p f”rdiga, sj”lvh”ftande adressetiketter. Det ”r Datainspektionens, DI, svar 
p en anm”lan mot landstingets f–rvaltningsutskott. F–re valet l”mnade 
utskottet ut adressuppgifter om 20 000 anst”llda i ÷sterg–tlands l”ns 
landsting, j”mte politiker. Socialdemokraterna i l”net ville n”mligen s”nda 
politisk information till dessa grupper. En av de som fick materialet anm”lde 
f–rvaltningsutskottet till DI. DIs slutsats ”r nu att utskottet enligt 
offentlighetsprincipen var skyldigt att l”mna ut uppgifterna ut sitt personal- 
och l–neregister. Men det var ett brott mot datalagen att g s lÂngt att 
partiet fick f”rdiga adressetiketter. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ANMŸLAN HOS PC-SŸLJARNA SKA GE DI FLER LICENSER:                    DSR (9/92) 

    Datainspektionen, DI, tar leverant–rerna av persondatorer och program 
till hj”lp f–r att f in flera licenser. Med leverant–rernas hj”lp ska DI 
distribuera en informationsfolder till framtida datork–pare. Informations- 
skriften bestÂr av ett dubbelvikt A4-ark. Den ena delen tar upp vilka regler 
som g”ller f–r licens respektive tillstÂnd och den andra utg–rs av en licens- 
anm”lan, som skickas direkt till DI. Inspektionen har inga maktmedel att ta 
till f–r att f leverant–rerna att distribuera informationsskriften, utan fÂr 
helt lita p deras goda vilja. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

OLAGLIG UPPLYSNING?:                                                DSR (10/92) 

    Datainspektionen (DI) anm”ler inkassof–retaget Hojab (Handels och Jurist- 
inkasso till Âklagare f–r en misst”nkt olaglig kreditupplysning. Hojab h”mtade 
ut en kreditupplysning om en kvinnlig kund via terminal frÂn Upplysnings- 
centralen (UC). Kvinnan fick en kopia p kreditupplysningen och tog kontakt 
med DI. UC har inte kunnat ange att Hojab har haft nÂgot behov av upplysningen 
och nu misst”nker DI brott mot paragraf nio i kreditupplysningslagen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-4                     TELE OCH TRANSMISSION                    DEL I-4 
  ____________________________________________________________________________ 

VAD HŸNDER MED HEMLIGA NUMMER?:                                     DSR (10/92) 

    I framtiden ska det ju vara m–jligt att se p en display vem det ”r som 
ringer. Vad kommer man att g–ra med dom som har hemliga nr? 

    Svar: M–jligheten att i ett teckenf–nster (display) se vem som ringer 
kommer att inf–ras inom en snar framtid, sannolikt redan under f–rsta halvÂret 
-93. D ”r ocks eventuella s”kerhetsfrÂgor l–sta. T ex hemliga nummer kommer 
helt enkelt inte att synas i mottagarens teckenf–nster. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-5                         PIRATKOPIERING                       DEL I-5 
  ____________________________________________________________________________ 

PIRATKOPIERING I DEGERFORS:                                         DSR (8/92) 

    En Degerforsbo Âtalas misst”nkt f–r att piratkopierat minst 4 000 exemplar 
av olika dataprogram. Enligt Âklagaren har cirka 1 200 upphovsr”ttsskyddade 
program piratkopierats. De olagliga kopiorna sÂldes sedan via annonser i Gula 
Tidningen. Degerforsbon polisanm”ldes av en firma i Hjo som nu kr”ver mannen 
p 25 000 kronor i utebliven f–rs”ljning av egna program. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FALSKT PROGRAM JAGAR PIRATER:                                       DSR (9/92) 

    Med ett kamouflerat PC-program genoms–kte en tysk programleverant–r 
anv”ndarnas hÂrddiskar f–r att hitta piratkopior. Metoden sattes in som 
svar p minskad f–rs”ljning. N”r Christian Fricke startade programmet som 
han fick i brevlÂdan kom det fram ett erbjudande p sk”rmen om att han kan 
f handboken gratis. Handboken best”lls genom att fylla i ett formul”r, 
"Order.txt", som skrivs ut frÂn programmet. Det attraktiva erbjudandet 
h”rstammar frÂn ett gratisprogram som Fricke fÂtt frÂn Cadsoft. Disketten 
inneh–ll en funktionsm”ssigt begr”nsad demoversion av det i Tyskland 
popul”ra Eagle Layout Software. Som svar p den efters”nda handboken 
fick han inte handboken, utan ett –verraskande brev frÂn Cadsofts advokat, 
d”r det stod att "det finns bevis f–r att ni arbetar med en piratkopia av 
vÂrt program Eagle". F–rutom demoversionen av Eagle fanns det ocks ett 
annat program p disketten. Programmet genoms–kte Frickes hÂrddisk, och 
p blanketten som han skrev ut och fyllde i f–r att f handboken fanns 
ocks en kodad rapport om innehÂllet i hans hÂrddisk. Enligt tidningen 
Der Spiegel kan det emellertid bli dyrt f–r Cadsoft, eftersom man i 
hemlighet gjort intrÂng i andras hÂrddiskar. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

KOPIERING F÷RBJUDS:                                                 DSR (10/92) 

    All kopiering av dataprogram ska f–rbjudas, enligt ett f–rslag frÂn 
justitiedepartementet. Hittills har det varit tillÂtet att kopiera sina 
v”nners program f–r personligt bruk. Inget straff f–reslÂs, men program- 
tillverkaren ska kunna st”mma kopieraren och f skadestÂnd. 

    ...men man fÂr dekompilera 

    Enligt samma f–rslag ska dekompilering bli tillÂten. Man ska allts 
ha r”tt att rekonstruera k”llkoden till ett program, till exempel f–r att 
skapa kompatibla program, s l”nge man inte plagierar det dekompilerade 
programmet. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

‰TAL F÷R PIRATKOPIOR I DATABAS:                                     DSR (10/92) 

    Nu Âtalas en 40-Ârig man frÂn Helsingborg f–r att ha spridit piratkopierade 
program via sin publika databas, en s kallad BBS. ‰klagare Christer Str–m 
anser att mannen gjort sig skyldig till brott mot upphovsr”ttslagen. ‰talet ”r 
det f–rsta i sitt slag i landet. En eventuellt f”llande dom blir med all 
sannolikhet prejudicerande. Men distriktsÂklagare Christer Str–m i 
Kristianstand, som hÂllit i f–runders–kningen, tror ”nd inte att det betyder 
inledningen p en vÂg av polistillslag mot andra BBSer i landet. 

    -Snarare fÂr vi se en sj”lvsanering, s”ger Christer Str–m. N”r det blir 
klarlagt vad som g”ller kan man f–rv”nta sig att de seri–sa BBSerna ser till 
att rensa bort upphovsr”ttsskyddade program. 

    Polistillslag 

    Hela historien b–rjade i vÂras d den svenska f–rgreningen av organisa- 
tionen Business Software Alliance, BSA-Sverige, polisanm”lde den 40-Ârige 
BBS-”garen i Helsingborg. BSA, som i Sverige bestÂr av programvaruf–retagen 
Aldus, Autodesk, Lotus, Microsoft och Wordperfect, ansÂg sig veta att 40- 
Âringen via sin BBS till”t piratkopiering av upphovsr”ttsskyddade dataprogram. 
Strax d”refter slog polisen till mot BBSen och tog 40-Âringens datautrustning, 
v”rd cirka 75 000 kronor, i beslag. 40-Âringens BBS bestod av flera gigabyte 
hÂrddisk med Âtskilliga tusen filer. Vem som helst av den stora m”ngd anv”ndare 
som hade tillgÂng till BBSen kunde n”r som helst via modem skicka –ver filer 
till 40-Âringens databas i Helsingborg. 

    S”kert fall 

    ‰klagare Christer Str–m anser sig ”nd kunna styrka att 40-Âringen mÂste 
ha k”nt till att piratkopierade program fanns i BBSen. Sk”let ”r att alla filer 
eller program som skickas till BBSen f–rst hamnar i en s kallad upload-area 
som bara BBS-”garen sj”lv har tillgÂng till. Polisen har kunnat konstatera 
att piratkopierade program flyttats frÂn upload-arean ut till andra areor 
i BBSen. D”rf–r blir det svÂrt f–r 40-Âringen att h”vda att han inte k”nde 
till att det fanns piratkopior i hans BBS, anser Christer Str–m. 

    "Precisionsbombning" 

    Christer Str–m s”ger sig dock vara mÂn om att piratkopieringsÂtalet inte 
ska s”tta en paria-st”mpel p hela BBS-v”rlden. 

    -BBSer ”r en positiv f–reteelse som skapar kontakt mellan datorintresserade 
ungdomar, s”ger han. Det g”ller att med lagens hj”lpa bort bara just de h”r 
yttringarna. Det handlar om lite av en precisionsbombning, det ska helst inte 
bli s mycket skador runt omkring, s”ger Christer Str–m. 

    R”ttegÂngen kommer sannolikt g stapeln under oktober eller november, 
gissar Christer Str–m. Brott mot upphovsr”ttslagen kan ge upp till tv Ârs 
f”ngelse. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

‰TAL MOT PIRATKOPIERING:                                            DSR (10/92) 

    Ÿgaren av den s kallade Bullenting Board System i Helsingborg Âtalades i 
tisdags f–r brott mot upphovsr”ttslagen. Han har framst”llt programvara genom 
att motta och lagra kopior utan att betala licens f–r detta. Dessutom har han 
gjort programvaran tillg”nglig f–r ett 80-tal betalande anv”ndare. MÂls”gare 
”r Aldus, Autodesk, Lotus, Microsoft och WordPerfect. 

                 :::: Information L”mnad av Ralph 124C41+ :::: 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-6                   VIRUS OCH TROJANSKA HŸSTAR                 DEL I-6 
  ____________________________________________________________________________ 

NYUPPTŸCKT VIRUSPROGRAM:                                            DSR (8/92) 

    Ett s”rskilt program som underl”ttar tillverkning av nya datavirus har 
dykt upp p flera elektroniska anslagstavlor, BBSer, i USA, rapporterar 
Computerworld. Programmet, som heter Virus Creation Laboratory och ”r 
programmerat i Borland C++, beskrivs som mycket v”lgjort. Programmet g–r 
det mycket l”tt ocks f–r personer utan s”rskilda programmeringskunskaper 
att tillverka nya typer av datavirus. Anv”ndaren beh–ver bara v”lja de 
egenskaper han vill utrusta sitt virus med frÂn olika rullgardinsmenyer. 
Typ av skadeverkan och olika former av kryptering ”r nÂgra exempel p vad 
man kan v”lja pÂ. Experter pÂpekar att det programmet ingalunda ”r det 
f–rsta i sitt slag, men definitivt det mest "anv”ndarv”nliga" hittills. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ANTIVIRUS I NŸTVERK:                                                DSR (10/92) 

    Expander introducerar antivirusprogrammet Untouchable som finns bÂde 
f–r fristÂende PC och f–r Netware-n”tverk. Det uppges ge totalskydd mot alla 
k”nda virus. Programmet ”r p engelska och kostar 1 450 kronor plus moms. 
N”tverksversion kostar 5 750 kronor f–r tio anv”ndare. 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL I-7                   BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT                DEL I-7 
  ____________________________________________________________________________ 

"SNEAKERS" BY UNIVERSAL PICTURES:                                   DSR (7/92) 

    Follow A Team of High-Tech Security Experts Into The Complex World 
    of Computer Crime 

    "I was trying to break into Protovision. I wanted to get the programs for 
their new games." - David Lightman (Matthew Broderick, "WarGames"). 

    "The world isn't run by weapons anymore, or energy or money.  It's run by 
little ones and zeros. Little bits of data. It's all just electrons." - Cosmo 
(Ben Kingsley, "Sneakers"). 

    In 1984, screenwriters Walter F. Parkes and Lawrence Lasker received an 
Academy Award nomination for their script which followed the adventures of a 
young high school hacker (Matthew Broderick) whose computer made contact with 
the mainframe computers at North American Air Defense Command (NORAD). 

    A critical and box office success, "WarGames" was the first major motion 
picture to explore the emerging worlds of computer games, hacking, crashing and 
data piracy. It soon found a legion of fans who had also discovered the vast 
frontiers available through their personal computer. 

    Eight years later, Parkes and Lasker along with writer-director Phil Alden 
Robinson ("Field of Dreams") have collaborated on "Sneakers," a Universal 
Pictures release which follows a team of high-tech security experts into the 
complex world of computer crime. The caper film, directed by Robinson, stars 
Robert Redford, Dan Aykroyd, Ben Kingsley, River Phoenix, Sidney Poitier, David 
Strathairn, James Earl Jones, and Mary McDonnell. 

    Parkes and Lasker first heard the term "sneakers" at a computer convention 
in 1981 as a nickname for IBM's kid programmers. Months later, they met the 
editor of a small computer magazine who had a very different definition of the 
word. "Sneakers," their source explained, is a term that is synonymous with 
"black hatters" and "tiger teams," or individuals who are hired to break into 
places in order to test the security of the installation. 

    Teaming up with Robinson, the trio wrote the basic outline of a story about 
a team of sneakers whose questionable pasts had brought them together. Robinson 
then embarked on some extensive research, but what had begun as basic fact- 
finding about computer outlaws soon evolved into clandestine meetings with 
underground hackers, FBI men, cryptologists, wire tappers, professional 
penetrators and an endless stream of cyberpunks who were the pioneers in system 
break-ins. 

    The "Sneakers" research led to meetings with numerous characters, ranging 
from the notorious Captain Crunch (John Draper) to renowned mathematician 
Leonard Adelman, called the father of public-key encryption. Using computer 
encryption as a plot device, the writers were able to concoct an intricate 
"what if" story which explored the possibility of a "black box" that could 
potentially crack the code of any electronic information in the world. 

    "'Sneakers' has to do with a new age... the information age," said Redford. 
"It's quite possible that a war in the future will be a war of information. 
Whoever has it, wins." 

    Coming to theaters this September. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

  ____________________________________________________________________________ 
  DEL J                          KONTAKTA DSR!                           DEL J 
  ____________________________________________________________________________ 

     DSR tar g”rna emot nya sponsor/support-system. Om du har speciellt 
  intresse f–r Rapporten, och/eller vill st–dja DSR -- L”mna ditt BBS nummer 
  och annan vital information p The Stash, Sedes Diaboli eller skicka ett 
  E-Mail till vÂr internet adress f–r vidare information. 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

  ---------------------------------------------------------------------------- 
  ---- The Stash     :: Telegard :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR #1 Node     ---- 
  ---- Sedes Diaboli :: AmiUnix  :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR Information ---- 
  ---------------------------------------------------------------------------- 

   ***   Tidigare nummer av DSR - E-Mail till: chief@lysator.liu.se  
                                  Endast p f–rfrÂgan och endast genom E-Mail. 
                                  Gl–m ej att ange nummer. 

   ***   Rapportera / L”mna information - E-Mail till chief@lysator.liu.se 
                                          med din artikel. Ange om du vill 
                                          bli listad som informations-l”mnare. 

        OBS! Detta mÂste vara med f–r att artikeln skall accepteras OBS! 
        ---------------------------------------------------------------- 
        |     K”lla, Datum, Eventuell Del, Sida, Artikel-f–rfattare.   | 
        |            ---- Och gl–m inte artikelns titel ----           | 
        | Ex: Dagens Nyheter, 930215, Del A, Sida 12, Bertil Nyhetsson | 
        ---------------------------------------------------------------- 

                  * DSR Internet Mailing List nu fungerande! * 

         Vill du f DSR direkt till din internet-adress? Skicka d E-Mail 
         till chief@lysator.liu.se med texten 'Addera DSR' i "body'n". 
         OBS! 'Addera DSR' *M‰STE* finnas med, annars fungerar det inte. 
         DÂ blir du adderad till DSR's Mailing List, och fÂr DSR direkt 
         n”r den kommer ut, bekv”mt och utan arbete, till din adress. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

                             Den Svenska Rapporten 

                               Nr.12  Vol.2 #01 
                               Januari 22, 1993 

                                     av TC 
                      Chefredakt–r f–r Den Svenska Rapporten 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________