Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 06 (del 2 av 3)

eZine lover (@eZine)

Published in 

Den Svenska Rapporten

 · 4 years ago

  

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu- 

                        Information F–r Entusiaster Nr. 06 
                                  (del 2 av 3) 
  
                              Sl”ppt Juni 30, 1992 
                                    InnehÂll: 

                                    Ed's Ord 
  
                           S–kregister ÷ver Huliganer 

                          Datast–lder f–r 1,6 Miljoner 

                              S”kerheten Inventeras 

                              Sex Sp”nnande MÂnader 

                 85 000 i SkadestÂnd N”r Chefen L”ste Hans E-Post 

                               Chefen L”ste E-Post 

                               Inga Svenska Exempel 

                      S”kerhetsbrister MÂste Uppt”ckas i Tid 

                   Gr”vande Journalister V”grar F–lja Datalagen 

                               Hemliga Dataprojekt 

                          Fj”rrm”tning Ska Ge F”rre Fel 

                                  Nytt Datorhot 

                                 BBS F–r Inbitna 

          Den Som H”vdar Att Hackers Inte Ÿr En S”kerhetsrisk Ÿr Naiv 
                        Eller Drivs Av Ekonomiska Motiv 

         _____________________________________________________________ 

 
                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

ED'S ORD:                                                                  DSR 

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende k”llor ”nnu.  Vem som helst 
   kan skriva f–r/l”mna information till DSR. Skribenten/L”mnaren blir adderad 
   som informations-l”mnare, eller f–rfattare till artikeln. Full diskretion 
   om f–rfattaren/l”mnaren s –nskar. Artiklar/Information kan l”mnas p de 
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. 

   V”rt att notera: Felskrivningar, felstavningar och rena fakta-fel ligger 
   p k”llans sida och ej p den som rapporterat eller skrivit in texten/ 
   avsnittet. DSR kan ej heller anklagas f–r dessa oumb”rliga fel d 
   rapporterna i sin helhet ”r helt likv”rdiga och –verrensst”mmer med 
   originalet. 

                                                             TC, DSR Editor 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

S÷KREGISTER ÷VER HULIGANER:                                         DSR (6/92) 

    Polisen fÂr uppr”tta ett s–kregister –ver videofilmade fotbolls- 
huliganer. Det har datainspektionen beslutat. Registret ska f–rst–ras 
omedelbart efter fotbolls-EM. Polisen videofilmar allt som r–r sig under 
fotbolls-EM, och det beh–ver de inget tillstÂnd f–r. Men det kommer 
att bli 1 500 filmer, och f–r att kunna hitta r”tt huligan bland alla 
rullarna har polisen beg”rt att f uppr”tta ett datoriserat spanings- 
register. Endast personer som ”r sk”ligen misst”nkta f–r brott eller 
som har st–rt ordningen fÂr registreras i spaningsregistret. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

DATAST÷LDER F÷R 1,6 MILJONER:                                       DSR (6/92) 

    Tre m”n i 20-ÂrsÂldern Âtalades den 4 juni f–r datast–lder vid ÷rebro 
tingsr”tt. De anklagas f–r datast–lder f–r totalt 1,6 miljoner kronor. 
St–lderna har ”gt rum under ett Ârs tid i ÷rebro-omrÂdet. Den st–rsta 
st–lden var p LEA-bolaget i Hallsberg d”r datorer och annan kontors- 
utrustning f–r 380 000 kronor stals. Ledaren f–r st–ldligan ”r en 22-Ârig 
Hallsbergsbo som erk”nt. Det mesta av st–ldgodset har sÂlts till h”lare i 
Stockholm, V”sterÂs och Norrk–ping. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SŸKERHETEN INVENTERAS:                                              DSR (6/92) 

    Nybildat ADB-S”kerhetsrÂd 

    Bild: Jan Freese. 
    Text: S”kerhetsman. En av de 18 medlemmarna i det nybildade ADB- 
          s”kerhetsrÂdet ”r Industrif–rbundets Jan Freese. 

    SÂrbarheten i samh”llsviktiga datasystem mÂste minska. Det ”r den 
viktigaste uppgiften f–r det nybildade ADB-s”kerhetsrÂdet. Bakom rÂdet stÂr 
÷verstyrelsen f–r Civil Beredskap, ÷verbef”lhavaren och Statskontoret. 

    Den f–rsta uppgiften f–r det nya organet har blivit att g–ra en s”ker- 
hetsinventering hos myndigheter och organisationer. Det ska dessutom utveckla 
metoder och teknik f–r att –ka myndigheters datas”kerhet. Det g”ller att 
utveckla s”kerheten samtidigt som den inte fÂr krocka med offentlighets- 
principen. Det arbetet har framf–r allt Statskontoret nytta av, men det ”r 
ocks tillg”ngligt f–r andra myndigheter och organisationer. RÂdet verkar 
inom ÷CB och Statskontoret. Och det har nyligen publicerat rapporten "ABD- 
s”kerhet i Sverige: Vad som gjorts och vad som pÂgÂr". 

    De aderton 

    ADB-s”kerhetsrÂdet bestÂr av 18 personer, med Gunilla AndrÈ (÷CB:s 
generaldirekt–r) och Jan Carling (dito Statskontoret) som ordf–randen. Bland 
ledam–terna Âterfinns bland annat Industrif–rbundets Jan Freese, Jan Ridefelt 
frÂn rikspolisstyrelsen, Handelsbankens Georg Espling och Rabbe Wrede, Data- 
f–reningen i Sverige. En av de f–rsta sakerna rÂdet ”gnat sig Ât ”r in- 
venteringen av vad som gjorts i Sverige p s”kerhetsomrÂdet under senare Âr. 
Rapporten bygger p en intervjuunders–kning som gjorts med representanter f–r 
omkring 45 myndigheter och organisationer. Intervjuerna gjordes i februari 
i Âr. Man ville ta reda p de olika organisationernas s”kerhetsmÂls”ttningar, 
deras egna utredningar och projekt, genomf–rda eller pÂgÂende samt vad man 
ytterligare –nskade f–rb”ttra. 

    F–rankring och anpassning 

    En slutsats ”r att de flesta organisationer f–redrar att s”kerhetsarbetet 
anpassas till det egna arbetet. Man ”r allts inte i lika h–g grad beredd 
att anpassa arbetet till s”kerhetskraven. 

    Egna s”kerhetsprojekt 

    Trots vad som ofta antagits ”r datas”kerhetsmedvetandet relativt h–gt 
utvecklat i Sverige. I ADB-s”kerhetsrÂdets rapport framkommer att 29 av de 
tillfrÂgade organisationerna genomf–rt egna s”kerhetsprojekt och/eller 
publicerat egna rapporter. ADB-s”kerhetsrÂdet kommer nu att forts”tta sitt 
arbete, som fr”mst gÂr ut p att verka inom ÷CB och Statskontoret. D”r ska 
det vara en "referensgrupp, kompetenscentrum och sakkunnig panel". Det ska 
ocks bygga upp kontaktn”t f–r att utbyta s”kerhetsinformation med andra 
myndigheter och organisationer. Samt utg–ra en pÂtryckargrupp och opinions- 
bildande grupp gentemot omv”rlden. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SEX SPŸNNANDE M‰NADER:                                              DSR (6/92) 

    [Enbart t”ckande de notiser som ”r av intresse f–r DSR's l”sare -ED] 

    April - Diab Data hamnar i blÂsv”der n”r f–retaget drabbas av ett 
            hackerintrÂng. Hackarna fick bland annat tag p telefonnummer 
            till f–rsvarets datasystem. 

            FAS 90-projektet l”ggs ner - den borgerliga regeringen tyckte 
            att det var f–r integritetsk”nsligt. 

    Juni  - Chefen p Memorex Telex norska dotterbolag tittade i en 
            anst”llds elektroniska brevlÂda och fick betala 85 000 kronor 
            i skadestÂnd. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

85 000 I SKADEST‰ND NŸR CHEFEN LŸSTE HANS E-POST:                   DSR (6/92) 

    F–rsta domen mot olovlig –vervakning av anst”llda 

    Bild: Knut Martinussen sittande p en b”nk. 
    Text: Chefen l”ste hans brev. Norske Knut Martinussen fÂr 85 000 
          efter att chefen gÂtt in och l”st hans privata e-post. 

    Chefen p Memorex Telex norska bolag tittade i en anst”llds privata 
elektroniska brevlÂda. Det kostar henne 85 000 kronor. Juridiska experter 
betecknar domen som ytterst intressant. Det ”r f–rsta gÂngen som en arbets- 
givare f”lls i domstol f–r att olovligt ha tittat i personalens privata 
e-post. Varken i Norge eller nÂgot annat land ”r en liknande dom k”nd sedan 
tidigare. Idag gÂr det inte att f nÂgot klart besked om vad som g”ller i 
Sverige. De svenska juristerna ”r mycket tveksamma till om en svensk domstol 
skulle kunna f”lla nÂgon p samma grunder som man gjort i Norge. K”rnfrÂgan 
”r: Tillh–r den elektroniska posten den anst”llde eller f–retaget? 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

CHEFEN LŸSTE E-POST:                                                DSR (6/92) 

    85 000 i skadestÂnd 

    Bild: Knut Martinussen. 
    Text: Fick E-Posten genoms–kt av chefen. Den norske datamannen Knut 
          Martinussen fÂr skadestÂnd efter att hans chef utan att under- 
          r”tta honom gÂtt in och l”st hans privata elektroniska post. 

    Chefen p det norska dataf–retaget Memorex Telex tittade i en anst”llds 
privata E-post. Det skulle hon inte ha gjort. Norsk domstol d–mde f–retaget 
nyligen att betala 85 000 kronor i skadestÂnd. Juridiska experter i Norge 
betecknar domen som ytterst intressant. Det ”r f–rsta gÂngen som en arbets- 
givare f”llts i domstol f–r att olovligt ha tittat i personalens privata 
E-post. Varken i Norge eller nÂgot annat land ”r nÂgon liknande dom k”nd 
sedan tidigare. 

    -En mycket intressant sak, konstaterar Georg Aspenes, p Datatilsynet, 
Norges motsvarighet till Datainspektionen. Georg Aspenes s”ger till Computer- 
world Norge att domen, som sannolikt inte kommer att –verklagas, kan komma 
att bli praxisbildande. Fler domar av samma typ ”r att v”ntas. 

    Seger i r”tten 

    Mannen som fick sin privata E-post systematiskt genoms–kt av sin chef 
heter Knut Martinussen. Han ”r mycket l”ttad efter den r”ttsliga segern –ver 
sin tidigare arbetsgivare, dataf–retaget Memorex Telex i Oslo. 

    -Det var tufft, men i dag ”r jag glad att jag valde att g vidare med 
saken, s”ger han. Hela saken har egentligen mest med vanlig enkel moral att 
g–ra, anser Knut Martinussen. Jag –ppnar inte min frus post och f–rs–ker inte 
ta mig in f–r att snoka i mina kollegors lÂsta skrivbordslÂdor. Samma enkla 
f–rhÂllande b–r givetvis g”lla arbetsgivare n”r det g”ller personalens privata 
E-post, s”ger han till Computerworld Norge. 

    De anst”llda p Memorex Telex har tillgÂng till ett E-post system som 
binder samman den internationella koncern d”r det norska f–retaget ingÂr. 
Personalen tilldelades varsitt personligt l–senord frÂn systemansvariga i 
Bryssel. 

    L–senord till ledningen 

    Men utan att personalen p Memorex Telex visste om det, distribuerades 
l–senorden ut ocks till f–retagsledningen. I den nu aktuella domen ”r det 
just detta som Asker og Baerums Herredsrett f”ster stor vikt vid. Hade 
f–retaget tydligt informerat personalen om att ledningen kunde g in och l”sa 
ocks l–senordsskyddade E-post-meddelanden, d hade det inte blivit nÂgon 
f”llande dom. Ocks i dag, efter domen, har Memorex Telex behÂllt m–jligheten 
att l”sa all E-post p f–retaget. Skillnaden ”r att man nu ”r noga med att 
skriftligt informera personalen om detta. 

    E-post-tvisten mellan Knut Martinussen och chefen p Memorex Telex Anne 
Britt Heltmark b–rjade egentligen med att Martinussen blev omplacerad i  
samband med en omorganisation. Den f–ljande konflikten mellan de tv blev 
allt mer inflamerad och slutade med att Heltmark sa upp Martinussen. Det var 
under upps”gningstiden som Knut Martinussen uppt”ckte att nÂgon hade varit 
inne och tittat p hans l–senordsskyddade E-post-meddelanden. 

    -Jag aktiverade en logfunktion och kunde konstatera att intrÂngen skedde 
frÂn direkt–rens terminal. Jag uppt”ckte ocks att intrÂngen skedde p helger, 
p kv”llar och d jag var ute p lunch, ber”ttar Knut Martinussen. Jag blev 
f–rbannad och k”nde mig kr”nkt. Jag konfronterade direkt–ren med uppgifterna. 
Men hon bara blÂnekade. 

    Knut Martinussen best”mde sig f–r att gillra en f”lla. Han skrev ett brev 
st”llt till koncernledningen i Italien d”r han framf–rde sina klagomÂl mot 
direkt–ren. Han lade det i sin privata E-post-area, men skickade aldrig iv”g 
det. NÂgra dagar senare skrev han ett pÂhittat svar frÂn koncernschefen och 
lade ocks det bland sina –vriga E-post-meddelanden. Chefen fastnade p kroken. 
Enligt Martinussen kom hon mycket uppbragt inspringande p hans rum med ut- 
skrifter av de tv breven i h–gsta hugg och gav honom sparken med omedelbar 
verkan. 

    R”tten d–mde f–retaget att betala ut ett skadestÂnd p 85 000 norska 
kronor till Martinussen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

INGA SVENSKA EXEMPEL:                                               DSR (6/92) 

    I Sverige finns inga domstolsutslag som ger en fingervisning om lagen 
tolererar att arbetsgivaren l”ser personalens E-post utan deras vetskap. 
Ingela Halvorsen p Datainspektionen ”r mycket tveksam till om svenska 
datalagen skulle kunna f”lla en arbetsgivare i ett sÂdant h”r fall. 

    -Men det ”r inte helt om–jligt, till”gger hon. 

    Att en arbetsgivare inte utan vidare fÂr l”sa brev som ”r privat- 
adresserade till en anst”lld torde de flesta vara eniga om. Men resonemanget 
kan inte utan vidare –verf–ras till privat adresserad E-post, anser Ingela 
Halvorsen. 

    -Det ”r lite mer komplicerat eftersom man faktiskt tar arbetsgivarens 
datorer, lagringsutrymme och liknande i ansprÂk, s”ger hon. 

    Ingela Halvorsen ber”ttar att Datainspektionen ibland blir uppringda av 
anst”llda som ”r uppr–rda f–r att chefen tittat i deras privata E-post utan 
att frÂga. 

    -Man kan s”ga att det inte fÂr finnas nÂgra privata handlingar i 
f–retagets E-post-system. Om inte arbetsgivaren s”rskilt tillÂtit detta, 
fÂr man kanske acceptera att man inte har full kontroll –ver privata 
dokument, s”ger Ingela Halvorsen. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

SŸKERHETSBRISTER M‰STE UPPTŸCKAS I TID:                             DSR (6/92) 

    Tack Richard Str–mqvist f–r synpunkterna (CS-debatt nr 21,22 maj) p 
min tidigare artikel om auktoriserade hackers. Argumenten du anf–r kan 
emellertid helt f–renas med mitt nÂgot udda f–rslag om att legalisera hackers 
f–r att p det s”ttet skapa s”krare system. 

    Det ”r riktigt att de skyddsÂtg”rder du n”mner ”r n–dv”ndiga f–r effektivt 
skydd. Det g”ller emellertid att kontrollera att de verkligen finns, vilket 
n”mnv”rda kontrollanter f–rhoppningsvis skall konstatera. Med andra ord ”r det 
som vanligt inte frÂga om antingen eller utan bÂde och. Kort sagt, ”r skydds- 
Âtg”rderna v”l inf–rda kan utf–rd kontroll verifiera en god s”kerhet. I det 
beskrivna fallet hade hackerintrÂnget obehindrat kunnat hÂlla p i 11 timmar. 
Hade den av Richard Str–mqvist n”mnda begr”nsningen p tre f–rs–k inf–rts 
hade f–rs–ket ju stoppats p mycket tidigare stadium. 

    SvÂrigheterna med att skaffa pÂlitliga och kunniga "auktoriserade hackers" 
tror jag, s”rskilt i dagens arbetsmarknadsl”ge, ”r –verdrivna. Dessutom 
inneb”r ju mitt f–rslag att Datainspektionen som statlig myndighet skulle 
ansvara f–r kontrollens utf–rande. Det hela kan j”mf–ras med Statskontorets 
k”nsliga sÂrbarhetsutredningar. Givetvis vet man hos bÂda myndigheterna f–rst 
i efterhand om man fÂtt de b”sta medarbetarna f–r uppdraget. FarhÂgorna om 
spridning av uppt”ckta brister ”r ur sÂrbarhetssynpunkt ber”ttigade. 

    Men vilket ”r v”rst: att utan kontroll misst”nka stor sÂrbarhet eller 
att uppt”cka brister och i tid Âtg”rda? Revisorer har ju sin givna roll inom 
skilda omrÂden och att hindra revision ”r s”llan tillrÂdigt. Ÿven revisorer 
har som sina brister och nÂgon garanti f–r att alla brister uppt”cks finns 
inte. I din egenskap av konsult k”nner du dock till att "management by 
exeptions", ofta ”r effektivt nog. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

GRŸVANDE JOURNALISTER VŸGRAR F÷LJA DATALAGEN:                       DSR (6/92) 

    Grundlagen gÂr f–re 

    Bild: Tommy Klaar. 
    Text: "Inget personregister". Journalisten Tommy Klaar v”grar att st”lla 
          konferenssystemet Reporter BBS under DIs insyn. 

    Datainspektionen angrips av Sveriges unders–kande journalister. 
Konferenssystemet Reporter BBS i Sundsvall v”grar att r”tta sig efter 
myndighetens beslut - med h”nvisning till yttrandefriheten och meddelar- 
friheten. Datainspektionen menar att det r–r sig om ett personregister som 
ska ha tillstÂnd. 

    Datainspektionen (DI) skrev den 25 mars till journalisten Tommy Klaar 
och beg”rde att han skulle skaffa tillstÂnd f–r Reporter BBS, eftersom den 
innehÂller personuppgifter. Reporter BBS ”r ett s kallat konferenssystem 
eller en BBS (Bulletin Board System) som Klaar driver i Sundsvall. Basen 
samarbetar bland annat med f–reningen Gr”vande Journalister. Klaar svarade 
med ett brev, d”r han med h”nvisning till regeringsformen (RF) och tryck- 
frihetsf–rordningen (TF) h”vdar att systemet ”r grundlagsskyddat. 

    -I avvaktan p att DI f–rklarar hur datalagen skall till”mpas trots 
grundlagsgarantierna avstÂr jag frÂn att s–ka om nÂgot tillstÂnd, s”ger 
Tommy Klaar. 

    Ol–slig konflikt 

    Bakgrunden ”r en konflikt mellan Datalagen, som ”r en vanlig lag, och RF, 
TF och den nyligen antagna Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). De senare ”r 
grundlagar som g”ller f–re vanliga lagar. Den tjugo Âr gamla Datalagen s”ger 
 ena sidan att den som har personuppgifter lagrade p datamedium skall ha 
tillstÂnd av DI. ‰ andra sidan s”ger RF att varje medborgare har yttrande- 
frihet. Dessutom s”ger TF att varje medborgare har r”tt att l”mna uppgifter 
avsedda f–r publicering utan att myndigheter har r”tt till att efterforska 
k”llan. Om DI har tillsyn –ver Reporter BBS hamnar man i konflikt med med- 
delarskyddet, menar Klaar. 

    -Systemet ”r uppbyggt f–r att fr”mst anv”ndas av journalister, s”ger 
Tommy Klaar som sj”lv arbetar p Sundsvalls Tidning. Av det sk”let betraktar 
jag verksamheten som dubbelt grundlagsskyddad, och oÂtkomlig f–r tvÂngsmedel 
med st–d av datalagen. Reporter BBS anv”nds bland annat f–r att –verbringa 
information d”r meddelarskydd kr”vs. Och nÂgon misstanke om att uppgifter 
sprids som ”r kvalificerat hemliga finns inte. 

    -Det vore ett grundlagsbrott av mig att g–ra innehÂllet i mitt kommuni- 
kationssystem tillg”ngligt f–r en statlig myndighet, s”ger Tommy Klaar. Han 
h”nvisar ocks till en statlig utredning (SOU 1991:21) som slÂr fast att det 
verkligen finns konflikter mellan datalagen och grundlagarna. 

    Mer information 

    DIs handl”ggare ”r ‰sa Wiklund. 

    -Jag kan inte s”ga nÂgot om ”rendet, s”ger hon. Det ”r inte avslutat 
”nnu och jag har inga uppgifter om vad det ”r f–r ett register. Hon ska nu 
f–rst f–rs–ka f information om var Reporter BBS ”r f–r nÂgot. Hur lÂng tid 
handl”ggningen av ”rendet kan ta kan hon inte s”ga. SOU 1991:21 har hon en 
del synpunkter pÂ. 

    -Utredningen har f–reslagit att vissa journalistiska register ska undantas 
frÂn tillstÂndsplikt, s”ger hon. Det g”ller produktionsregister f–r desktop 
publishing och ordbehandling, register –ver inkomna nyhetstelegram, vissa 
k”llregister, inklusive klipparkiv om de anv”nds som k”lla. DI har l”mnat ett 
yttrande d”r vi v”nder oss emot f–rslaget. Ett eventuellt f–rslag om lag”ndring 
kan komma inom det n”rmaste Âret. Helt klart ”r dock att det finns en konflikt 
mellan yttrandefrihet och meddelarskydd samt datalagen. 

    -Vi fÂr inte gl–mma att integritetsskyddet, som DI ”r satt att v”rna, 
ocks ”r grundlagsskyddat, s”ger ‰sa Wiklund. 

    Datalagen f–rÂldrad 

    Tommy Klaar menar att Datalagen ”r f–rÂldrad. Den tillkom 1972 och avsÂg 
att reglera stora personregisterp ett relativt begr”nsat antal stor- och 
minidatorer. Att det senare skulle finnas en miljon persondatorer i landet, 
p vilka folk brevv”xlar eller skapar textfiler, t”nkte man inte pÂ. 

    -Jag finner hela situationen absurd, s”ger Tommy Klaar. Mitt system ”r 
inget "personregister" i den mening lagstiftaren avsÂg 1972 n”r datalagen 
tillkom. Det som sker i systemet ”r en snabb brevv”xling, och att en statlig 
myndighet nu f–rs–ker skaffa sig kontroll –ver denna brevv”xling med Âberopande 
av lagregler som skapats f–r helt andra ”ndamÂl ”r minst sagt st–tande. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

HEMLIGA DATAPROJEKT:                                                DSR (6/92) 

    Televerket spenderar varje Âr miljardbelopp p nyutveckling av datasystem. 
Vad f–r slags projekt och hur mycket de kostar vill dock inte Televerket 
ber”tta om. Till dessa hemliga system r”knar Televerket ”ven system f–r 
administration av l–ner och personal. Televerket k–per sina system fr”mst 
frÂn dotterbolaget Televerket Data p konsultbasis. Men en del system 
utvecklas ”ven av externa konsulter. MÂnga av projekten ”r riktiga tung- 
viktare. Utvecklingstider p –ver fyra Âr ”r inga ovanligheter. H”r nÂgra 
av Televerkets hemliga projekt: 

    - ALT-TT, "Teknisk och administrativ anpassning f–r inf–randet av Toll 
               Ticketing". Kostar 120 miljoner kronor i Âr. 

    - Telematik MA. Har kostat 90 miljoner kronor hittills. Kostar 25 
                    miljoner i Âr. 

    - NYBAS, ett system f–r personaladministration, order lager och 
             fakturering som utvecklades under fem Âr men s smÂningom 
             avvecklades. 

    - Lokus, mÂngÂrigt projekt f–r kundadministration. Har knappt b–rjat 
             anv”ndas. Problem med lÂnga svarstider. Kostar 35 miljoner 
             kronor i Âr. 

    - SD, stÂr f–r "synkron digital hierarki" 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

FJŸRRMŸTNING SKA GE FŸRRE FEL:                                      DSR (6/92) 

    Televerket inf–r nu fj”rrm”tning av abbonentledningar p alla telefon- 
stationer i landet. F–re Ârets slut ska de flesta av landets 7 000 telefon- 
stationer ha utrustats. Hittills klarar 1 400 stationer fj”rrm”tning.  
Meningen ”r att Televerket ska hitta fel p telen”tet innan abbonenterna 
m”rker nÂgot. Systemet bestÂr av en central dator p varje kundmottagning 
och en mikrodator ute p stationerna. Under natten n”r teletrafiken ”r lÂg 
k–rs m”tprogram som kontrollerar n”tets kondition. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

NYTT DATORHOT:                                                      DSR (6/92) 

    Ett nytt hot mot datas”kerhet ”r nÂgot som kallas "Mutation Engine" eller 
mutationsmotor. Det ”r inget vanligt virus, utan en objektmodul som ”r l”nkad 
till koden f–r ett virus. Innan ett virus blir aktivt mÂste det dekrypteras. 
Koden f–r detta ”r normalt konstant, vilket g–r att man kan uppt”cka viruset 
genom att matcha byte. Mutationsmotorn anv”nder en speciell logaritm f–r att 
generera olika dekrypteringsrutiner varje gÂng. P s s”tt blir den mycket 
svÂr att uppt”cka. Mutationsmotorn uppt”cktes f–rst i en elektronisk anslags- 
tavla (BBS) f–r ett par mÂnader sedan. Flera f–retag, till exempel Mcaffe och 
Digital Dispatch har b–rjat utveckla antivirusprogram mot mutationsmotorn. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

BBS F÷R INBITNA:                                                    DSR (6/92) 

    BBSernas s”regna v”rld domineras idag av tonÂringarna. F–retr”delsevis 
handlar det om unga killar, som besitter betydande datakunskaper och en 
h–gt uppskruvad fingerf”rdighet framf–r PCn. Vad g–r man d i BBSerna? Och 
i vad bestÂr sj”lva lockelsen som g–r att stora skaror tonÂrshackers - och 
andra ocks f–r den delen - regelm”ssigt v”ljer bort den h”lsobringande 
natts–mnen f–r att i st”llet susa runt med modemet mellan olika BBSer? 

    De allra flesta BBSer innehÂller tv huvudomrÂden. Dels finns h”r ofta 
v”ldiga ansamlingar av gratisprogram av olika slag, som anv”ndaren fÂr ladda 
–ver till sin egen dator. Dels finns h”r elektroniska diskussionsforum d”r 
anv”ndarna kan delta i debatter och replikskiften i alla uppt”nkliga ”mnen. 
Dessa BBS-debatter domineras av tonÂringar som tilltalar varandra med 
t”cknamn som "Dr DOS", "Phearless" och "Big Eagle". De debatterar med f–r- 
k”rlek ”mnen hacking och diverse andra datatekniskt intrikata frÂgor. Inte 
s”llan lider dessa debatter av en viss kantring Ât det "pubertala" hÂllet. 

    Uppenbarligen har ocks f–retr”dare f–r den undre v”rlden l”rt sig 
att uppskatta BBSerna. Mac & PC beh–ver inte botanisera runt l”nge bland 
BBSerna innan vi st–ter p ett inl”gg frÂn en herre som f–rklarar sig 
intresserad av att k–pa polisuniformer, utrangerade polisbilar samt hand- 
eldvapen. 

    F–r hackers 

    BBS-programmen som anv”nds ”r teckenbaserade och ofta ganska krÂngliga 
att anv”nda. De innehÂller ofta komplicerade inloggningsfunktioner som ”r 
obegripliga f–r en oinvigd. Ofta innehÂller de kommandon som inte knyter 
an alls till vare sig DOS eller nÂgot annat operativsystem som anv”ndaren 
kan vara bekant med frÂn sin egen dator. Lite tillspetsat kan man s”ga att 
dessa program ibland ser ut att vara skrivna f–r –verhettade hackers f–r 
andra hackers. L”ttanv”ndbarhet ser definitivt inte ut att ha varit nÂgon 
mÂls”ttning med mÂnga av dessa program. Ibland ser det n”stan ut som om det 
skulle vara precis tv”rt om. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

"DEN SOM HŸVDAR ATT HACKERS INTE ŸR EN SŸKERHETSRISK ŸR NAIV 
ELLER DRIVS AV EKONOMISKA MOTIV":                                   DSR (6/92) 

    Bild: HÂkan Borgstr–m 
    Text: Debatt - LKD och andra som f–rs–kt tona ned riskerna med 
          hackers fÂr h”r svar p tal av frilansjournalisten HÂkan 
          Borgstr–m. Hans artiklar i Dagens Nyheter om hackerintrÂng 
          har skakat om ordentligt i branschen. 

    Den som h”vdar att hackers inte utg–r nÂgon s”kerhetsrisk ”r antingen 
naiv eller drivs av ekonomiska motiv. N”r det g”ller datas”kerhet finns alltid 
nÂgon som vinner p att undanhÂlla obehagliga fakta. Leverant–rer vill inte 
tala om brister i produkterna, dator”gare vill inte f–rlora andras f–rtroende, 
konsulter och systemoperat–rer vill behÂlla sina jobb. Men ingen vinner i 
l”ngden p att d–lja de faktiska f–rhÂllandena. 

    Det verkar fortfarande finnas de som tror att dagens hackers ”r 13- 
Âriga Vic 64-entusiaster. De bedrar sig. Nu handlar det oftast om vuxna 
personer med kunskaper som vida –vergl”nser mÂnga systemoperat–rers. 
Arbetsredskapen ”r allt frÂn egna persondatorer till de angripnas super- 
datorer. Man byter inte l”ngre passwords med varandra, det ”r ingen sport. 
Man "hackar" fram dem. Dagens hackers sj”l hela l–senordsfiler och matchar 
fram "passwords". 

    Det finns program som krypterar hela ordlistor och kontrollerar om orden 
finns med i den stulna l–senordsfilen. F–r Unix-datorer finns till exempel 
Lard, f–r PC ett som heter Guess 386 DES. En del program klarar 700-800 
gissningar per sekund! Till flera medf–ljer ordlistor, upp till 15 Mb stora, 
med vanliga l–senord. Andra provar "login" i kombinationer med olika till”gg, 
som password. Det r–r sig allts om avancerade verktyg f–r att kn”cka l–senord. 

    Dessutom utnyttjar hackers buggar i systemprogramvaran. De lusl”ser 
manualer och nyhetsbrev och hÂller sig ·-jour med de senaste program- 
versionernas fel och brister, och inte bara i Unixsystem. Ÿven v”lk”nda 
buggar utnyttjas, eftersom mÂnga systemoperat–rer inte bryr sig om att 
ta bort dem. Till exempel hos Diab Data som missat att fixa buggen i  
TFTP (Trivial File Transfer Protocol). En fatal och vanlig lucka i s”ker- 
heten. Buggen har varit k”nd i flera Âr. 

    HackerintrÂngen ”r inte heller s oskyldiga som de framst”lls i debatten. 
Hans-Iwan Bratt (LKD) menar att det ofta r–r sig om publika system, t ex 
hos Pentagon. Men n”r blev Pentagons elektroniska postsystem –ppet f–r alla? 
All hackerverksamhet ”r inte heller riktad mot postsystemet. Nyligen bekr”ftade 
amerikanska myndigheter att en holl”ndsk hacker varit inne i Pentagons datorer 
och kommit Ât information bland annat om Patriotrobotarnas verkningsgrad mitt 
under pÂgÂende Gulfkrig. 

    Likas har det h”vdats att den hackergrupp jag skrev om i Dagens Nyheter 
inte kommit Ât nÂgra hemluga akter i svenska datorer. Nej, jag skrev bara att 
de fÂtt fram en lista med modemnummer, login och i vissa fall passwords till 
379 datasystem frÂn Diab Data. Gruppen valde att tr”da fram innan de pene- 
trerat datasystemen hos invandrarverket, SIDA, flygstaben och andra som fanns 
p Diab-listorna. Och stockholmspolisens urs”kt var: "Jass den datorn, d”r 
finns bara lite personuppgifter, l–ner, adresser och personalplanering", 
dokument som inte ”r intressanta f–r en bl–gd 17-Âring! 

    Men uppgifterna kan ju vara ÂtrÂv”rda f–r andra grupper, och det ”r 
som sagt inte heller bara ungdomar som hackar. Kjell Str–mlid, styrelse- 
ordf–rande i LKD, gÂr s lÂngt att han talar om "hackerhysteri" och att det 
inte ”r nÂgot fel p s”kerheten. Men se d p dessa exempel: 

    - Ett f–retag som fÂtt pÂh”lsning ”r Dimension AB. D”r hade system- 
      operat–ren valt l–senordet "DIM" till en central fileserver. Vad 
      skyddar ett sÂdant l–senord? 

    - Telesoft f–rvarade kundstatistik p en icke-skyddad plats i 
      f–retagets datorsystem. 

    - Diab Dara hade sin korrespondans med kunder (felanm”lningar och 
      protokoll frÂn olika projekt) l”tt Âtkomlig. F–rutom modemnummer 
      och inloggningsf–rfaranden fanns prydliga listor –ver X-25-Host 
      lite varstans, liksom underhÂllsavtal och andra k”nsliga handlingar. 

    Ytterligare exempel: 

    Flertalet f–retag och myndigheter som "fick bes–k" av den engelska 
hackergruppen 8LGM i slutet av 1990 via Datapak, visste inte ens om att 
de haft datorintrÂng. De hade inte sina loggar pÂslagna. Vid stort data- 
f–retag, som numera finns i Kista, anv”nde gruppen tv Unixmaskiner f–r 
att "hoppa bock" till andra system. Medlemmarna ringde ut 108 521 gÂnger 
utan att nÂgon reagerade! 

    Jag tvivlar p att LKD ocj kommunikationskonsulten Peter L–thberg, 
som intervjuades i radioprogrammet God Morgon V”rlden, ”r naiva. Det mÂste 
finnas andra motiv till att de f–rnekar riskerna med hackers. I ett –ppet 
samh”lle gÂr det aldrig att stoppa hackers. Man kan inte st”nga ute "vissa" 
m”nniskor frÂn datafl–det mellan nationer, yrkesgrupper och enskilda. Ju 
fler datorf–rbindelser, desto fler hackers. Det ”r ett samh”llsfenomen vi 
fÂr leva med. 

    I USA har polisen nyligen genomf–rt en stor operation kallad "SunDevil" 
d”r de f–rs–kt skr”mma s mÂnga hackers som m–jligt. Tusentals ungdomar 
ingÂr i utredningen. Men denna anti-hacker-vÂg m–ter nu motstÂnd. K”nda 
datapionj”rer som Mitch Kapor, mannen bakom kalkylprogrammet Lotus 1-2-3, 
har startat en fond f–r Âtalade hackers r”ttegÂngskostnader. Man diskuterar 
i USA till och med m–jligheten att ge "”rligt intresserade" tillgÂng till 
begr”nsade delar av datorsystemen. 

    I hackerkretsar s”ger man dock att hackandet kommer att sj”lvd– om 
sp”nningen med att g–ra nÂgot olagligt f–rsvinner. Kanske nÂgot f–r Hans- 
Iwan Bratt att t”nka pÂ, i st”llet f–r att utmana till kn”ckande av nya 
datorsystem med sitt pÂstÂende att s”kerheten ”r tillfredst”llande. 

  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

     DSR tar g”rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt 
  intresse f–r Rapporten, och vill st–dja DSR -- L”mna ditt BBS nummer -- och 
  annan information p THE STASH Bulletin Board System. 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-##### 
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information 

                                   THE STASH 
                       - Svenska Rapporten Support BBS - 
                         Den Svenska Rapporten #1 Node 
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________ 

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06 
                                  (del 2 av 3) 

                              Sl”ppt Juni 30, 1992 

                                     av TC 
                         Editor av Den Svenska Rapporten 
  ____________________________________________________________________________ 
  ____________________________________________________________________________