Copy Link
Add to Bookmark
Report
Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 02 (del 2 av 2)
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
-uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu-
Information Fîr Entusiaster Nr. 02
(del 2 av 2)
SlÑppt Oktober 28, 1991
InnehÜll:
Ed's Ord
Intelligenta Kort Ska Lîsa Statliga SÑkerhetsproblem
Radioprogrammet Kanalen, P1 - Om Chaos Computer Club
Studiefilm om DatasÑkerhet
Terrorist pÜ CD
Tusen Ryska Pirater pÜ Varje Laglig
Nyd och Moderaterna Vill Stoppa Nya Grundlagen
_____________________________________________________________
av The Chief, Editor Den Svenska Rapporten
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ED'S ORD: DSR
Den Svenska Rapporten accepterar utomstÜende kÑllor Ñnnu. Vem som helst
kan skriva fîr/lÑmna information till DSR. Skribenten/LÑmnaren blir adderad
som informations-lÑmnare, eller fîrfattare till artikeln. Full diskretion
om fîrfattaren/lÑmnaren sÜ înskar. Artiklar/Information kan lÑmnas pÜ de
system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.
The Chief, DSR Editor
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
INTELLIGENTA KORT SKA LôSA STATLIGA SéKERHETSPROBLEM: DSR (10/91)
Polisen Ñr pÜ vÑg att lîsa sÑkerhetsproblemen kring persondatorer som
anvÑnds fîr kommunikation med stora system. Aktiva kort, sÜ kallade smart
card, Ñr nyckeln till lîsningen.
MÜlet Ñr att skapa en standard fîr identifiering: Ett slags kîrkort
fîr elektroniskt informationsutbyte, anvÑndbart av alla myndigheter.
Som ett fîrsta steg i arbetet med att skapa en sÑkerhetsmodell har
rikspolisstyrelsen bildat en arbetsgrupp tillsammans med datainspektionen,
statskontoret och Stockholmspolisen.
éVEN FôR PRIVATA
Gruppens arbete Ñr att ta fram ett utkast till en sÑkerhetsmodell
fîr elektroniskt informationsutbyte med en standard fîr avancerad
anvÑndning av intelligenta kort i sina datornÑt.
Redan pÜ detta utvecklingsstadium har framfîrallt landets myndigheter
visat stort intresse. DÜ kan det bli frÜga om hundratusentals persondatorer
som ansluter sig till standarden.
Enbart polisen kommer att ha 10.000 persondatorer i mitten pÜ 90-
talet och rÑttsvÑsendet i îvrigt kan bidra med lika mÜnga datorer. Men en
fÑrdig standard kan ocksÜ anvÑndas pÜ den privata sidan i framtiden.
DÑrmed kan den trîga marknaden fîr smart card i Sverige fÜ ett uppsving.
Det hoppas iallafall Rosendo Zabala, produktchef fîr svenska Bulls CP8-
produkter (dvs intelligenta kort).
-Fîr nÑrvarande finns det nÑmligen ingen standard pÜ applikations-
nivÜ, menar han. Intresset fîr Rikspolisstyrelsens modell Ñr stor.
NÑsta steg i skapandet av en gemensam standard och sÑkerhersmodell
blir att fÜ persondatorn - allterminalen - att kunna identifiera sig.
Den mÜste kort sagt kunna ta emot instruktioner frÜn ett behîrighets-
kontrollsystem. Rent tekniskt Ñr det inte sÜ svÜrt, det gÑller bara att
vara îverens om ett system.
MYCKET KVAR
-Det gÑller att fÜ persondatorn att gîra det som jag som informations-
Ñgare bestÑmmer att den fÜr gîra. Ingenting annat. Den garantin mÜste
finnas fîr att man ska kunna skicka information frÜn ett stort system till
en persondator som Ñr terminal, sÑger avdelningsdirektîr Jîran Wester pÜ
Rikspolisstyrelsens databyrÜ.
Arbetsgruppen jobbar vidare med sÑkerhetsmodellen, som Ñnnu inte Ñr
klar pÜ lÜnga vÑgar, Ñven om de stîrsta knÑckfrÜgorna fÜtt sin lîsning.
-Vi har flera viktiga bitar att lîsa, bland annat hur informationen ska
skyddas nÑr den "kilar omkring" i ledningar, menar Jîran Wester.
Fyra sÑtt skada datainformation
Det finns fyra sÑtt att skada datainformationen pÜ:
Avlyssna eller avlÑsa.
Manipulera, fîrvanska.
Fîrstîra.
Fîrsena eller hindra.
Det konstaterar rikspolisstyrelsens arbetsgrupp efter att ha stÑllt
sig frÜgan vad som menas med sÑkerhet. Svaret kunde delas in i fyra delar;
kapitalskydd, tillgÑnglighet, informationsskydd och informations-
tillgÑnglighet.
Arbetsgruppen koncentrerade sig pÜ informationsskyddet.
Det viktigaste Ñr att informationen mÜste ha en "Ñgare", det andra
Ñr hur denne "Ñgare" skyddar sin information, det tredje Ñr behovet
av ett behîrighetskontrollsystem som gîr att "Ñgaren" kan distribuera
informationen.
Slutligen mÜste informationsÑgaren kunna identifieras och behîrigheten
kontrolleras. Men det Ñr vara verifieringen som Ñgaren av informationen kan
lita pÜ. Och hÑr menar arbetsgruppen att det bara duger med intelligenta
kort.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
KANALEN, P1 - OM CHAOS COMPUTER CLUB: DSR (3/90)
<pÜannonsîr i programmet>
I morgon stÑlls vÑsttyska hackers infîr rÑtta fîr dataspionage.
<...>
Fîr fem Ür sen var de entusiastiska vÑsttyska ungdomar, fyllda av ett
brinnade intresse fîr datorer.
Parollen lîd: "Hacking is just for fun" alltsÜ att hacka i datorer Ñr bara pÜ
skoj. Men det blev inte bara pÜ skoj. Imorgon stÑlls de infîr rÑtta i Selle
i VÑsttyskland. De har nÑmligen sÜlt sina tjÑnster till den sovjetiska
underrÑttelsetjÑnsten KGB. Ett av de tvÜ huvudvittnena i rÑttegÜngen saknas
dock. Han har dîtt, under mystiska omstÑndigheter.
En hacker, det Ñr en person som Ñr besatt av en vilja att bryta sig in i
andras datasystem.
Kristoff Andersson har fîljt vÑsttyska hackers i ett par Ürs tid.
<Kristoff>
Vi befinner oss i ett skogsparti utanfîr den lilla orten Gifthorn i
Niedersachsen mellan Hannover och den îsttyska grÑnsen.
HÑr dog hackern Karl Koch, 23 Ñr gammal. I somras hittade en lantbrukare
resterna av Kochs fîrkolnade lik.
En bit bort hÑr pÜ en skogsvÑg sÜ stod en îvergiven tjÑnstebil, en mîrk
Passat Combi parkerad.
Den hÑr bilen Ñgdes av hîgerpartiet CDU, dÑr Koch var tillfÑlligt anstÑlld
som bilbud.
Enligt polisen sÜ skulle han ha tîmt Passatens reservdunk îver sig sjÑlv
och tÑnt pÜ. Dîdsorsak: sjÑlvmord. Koch var drogad av narkotika och visste
inte vad han gjorde, hÑvdar polisens utredare.
En av Karl Kochs gamla hackerkompisar Ñr Stefan Stal, 21 Ür gammal. Han
glider fram i en mîrkblÜ Mercedez pÜ Hamburgs gator, bilstereon pÜ hîgsta
volym.
Stefan sÑger att han chockades av Karls bestialiska dîd. Han utesluter inte
att Karl Koch blev mîrdad.
Koch var nÑmligen en av fem personer som sysslat med dataspionage Üt ryska
sÑkerhetstjÑnsten KGB, och hoppat av.
Under januari skulle Koch och en annan KGB-hacker, 22-Üringen Pengo, blivit
kronvittnen i rÑttegÜngen mot îvriga KGB-hackers. Av tvÜ huvudvittnen
ÜterstÜr bara ett; Pengo.
Historien om dataspionaget bîrjar ursprungligen fîr fem Ür sen, pÜ en
ungdomsgÜrd i Hamburgstadsdelen Edelsted.
Dagarna mellan jul och nyÜr 1985 Ñr îver 400 tonÜrspojkar pÜ plats fîr
att delta i hackerkongressen Chaos Communication Congress.
NÜgra gîr piratkopior av varandras dataspel. Stefan Stal, hackern Pengo
och andra roar sig med att brÑcka sÑkerhetssystemen i stordatorer runt om i
vÑrlden. SÑrskilt uppskattad Ñr datorn VAXOMEG vid internationella
kÑrnforskningscentret CERN i Geneve.
En Ñldre kongressdeltagare tycker att hackers ska sluta med sina enfaldiga
databus. IstÑllet bîr de spionera, vid rustningsfîretagens stordatorer. En
hÑvdar att hackers kan bîrja hota makthavarna med datavirus.
17-Ürige hackern Pengo frÜn VÑstberlin lyssnar intresserat.
<Tysk hacker>
Ett virus har ungefÑr samma verkan som ett kraftigt vapen. Den som fîrfogar
îver datavirus har i praktiken ett lika verkningsfullt vapen som atombomben.
Det Ñr lika destruktivt och dess viktigaste funktion ligger i att det Ñr
avskrÑckande, fîr ingen kan skydda sig mot det. Jag vill inte ens diskutera
anvÑndningen av det. Fîr mig rÑcker det att makthavarna vet att Vi har
kunskapen.
<Kristoff>
Hackern Stefan Stal Ñr skeptisk, men 17-Üringen Pengo Ñr îppen fîr allt.
Efter ett par Ürs databus Ñr han redo fîr nÜgonting nytt, nÜgonting
spÑnnande. PÜ kongressen knyts hans fîrsta kontakt till fyra Ñldre data-
entusiaster; croupier Peter C., 31 Ür gammal, programmerare Markus H., 24,
datakonsulten Dirk B., 26 Ür, och Karl Koch, dÜ 19 Ür gammal.
Pengo blir upptagen i deras gemenskap. De kallar sig fîr Chaos Computer Club,
Ledningscentral 511.
Gruppen brukar trÑffas pÜ en krog i Hannover fîr att hÜlla hackerpartyn. Alla
missbrukar droger, frÜn hasch till kokain. Under 1986 bestÑmmer de sig fîr
att genomfîra 80-talets frÑckaste datakupp.
I september 1986 reser nÜgra av gruppens medlemmar frÜn VÑsttyskland till
ôstberlin. Till firman Matanowich pÜ Leipzeigerstrasse, en hemlig tÑckadress
fîr KGB. Fîrre hackern Stefan Stal har skrivit en bok om hela affÑren och
ska vittna i rÑttsprocessen.
<Stefan Stal?, frÜn boken?>
Kontaktmannen hette Sergej, han var rysk handelsattachÇ i ôstberlin; major
i KGB alltsÜ. NÜgra hackers reste helt enkelt till London och fîreslog en
affÑr, 80-talets frÑckaste. Det och det kan vi leverera sa de. Source codes,
alltsÜ urversioner till vÑrdefulla datorprogram, hemliga lîsenord till
datorerna vid CERN, kÑrnforskningsinstitutet i Geneve du vet. Lîsenord till
militÑra datorer, till fîretag inom rustningsindustrin i USA, Frankrike,
VÑsttyskland. Ja, du kan ju tÑnka dig sjÑlv vad som skulle hÑnda om ryssarna
planterade in datavirus.
<Pengo>
Jag hade just slutat skolan och ville bara en sak: att bli en fîrbaskat bra
hacker. NÜgra politiska motiv hade jag inte.
<Kristoff>
Pengo, 1989.
<Pengo fortsÑtter>
Inte heller ville jag tjÑna en massa pengar, inte i bîrjan i alla fall.
Fast ryssarna var beredda att betala en miljon mark fîr samarbetet med oss.
Men sjÑlv fick jag bara fem tusen mark.
<Kristoff>
Sergej Ñr sÑrskilt intresserad av Computer Aided Design, datorstîdda
konstruktionsprogram, och urversioner till datasystemet Unix.
Sergej bestÑller ocksÜ annan datamjukvara. Dataprogram som automatiskt
îversÑtter avancerade datasprÜk, kallade Compiler.
Pengo berÑttar att ryssarnas intresse i fîrsta hand gÑller industrispionage,
militÑra hemligheter kommer i andra hand.
Under hîsten 1986 sÑtter Pengo gruppen igÜng pÜ allvar. Peter C. skîter
kontakterna med Sergej, och inkasserar motsvarande 340.000 kronor fîr de
fîrsta leveranserna.
Pengo hackar frÜn VÑstberlin, Karl Koch, Markus H. och Dirk B. frÜn Hannover.
Fîr att nÜ sina mÜl runt om i vÑrlden utnyttjar de bland annat universitets-
datorer i Brehmen och Karlsruhe, samt jÑttedatorerna vid atomforsknings-
centret CERN i Geneve.
Stordatorerna fungerar som gateways, portar till det internationella data-
nÑtet. Genom att koppla sig frÜn gateway till gateway blir de nÑstan omîjliga
att spÜra.
Pengo berÑttar att CERNs datorer idealiska. CERN har fîr mÜnga dataanvÑndare
och fîr fÜ systemoperatîrer. DatasÑkerheten Ñr mycket bristfÑllig.
Samtidigt Ñr CERNs stordatorer mycket anvÑndarvÑnliga, nÜgot som vÑsttyska
hackers lÑrt sig att utnyttja.
Stordatorerna i Geneve Ñr fîrsedda med ett sÑrskilt kommunikationsprogram,
kallat DECNET. DECNET gîr det mîjligt att fîrÑndra program och operativsystem
i en stordator och automatiskt îverfîra Ñndringar till andra stordatorer i
samma nÑtverk. DÑrfîr utnyttjar tyska spionhackers DECNET fîr att blixtsnabbt
kunna fjÑrrkopiera sina egna hackerprogram till avlÑgsna stordatorer.
Med hjÑlp av det egenhÑndigt konstruerade hackerprogrammet Password Exchange
kan de Ñndra datum fîr sina inbrott. Vips fîrvandlas september 1986 till
sjÑtte februari 1983. Hackerprogrammet Watch gîr det mîjligt att stjÑla
andras lîsenord. Watch simulerar nÑmligen en egen inloggningsprocedur och
startar fîre den riktiga inloggningen. Den som kopplar upp sig mot datorn
avslîjar helt ovetandes sitt lîsenord fîr hackers.
Genom ett annat program fîrvandlar sig hackers till systemoperatîrer.
Allt sammans praktiseras med stor framgÜng hos CERN, som fîrgÑves fîrsîker
gîra sig av med hackers dolda dataprogram, trojanska hÑstar och misstÑnkta
datavirus.
éven rustningsfîretag som NBB, Thompson, Donjue, Philips och Porsche gîr
mÑrkliga upptÑckter.
I februari 1988 gîr Porsche en polisanmÑlan:
<Porsches uttalande>
Vi mÜste utgÜ frÜn att hackers har en omfattande kÑnnedom om vÂra lîsenord.
Enligt uppgift frÜn berîrda systemoperatîrer, fîrstîrdes inga datafiler av
hackers. Men man kan inte vara sÑker pÜ att datafiler fîrblivit olÑsta,
eller att de rent av kopierats. Faktum Ñr, att tvÜ av vÜra operativsystem
blivit manipulerade.
<Kristoff>
En av Philips systemoperatîrer skall till och med ha snappat upp
konversationen i datorn mellan tvÜ hackers, i fÑrd med att "lÑgga Ñgg",
plantera in egna program.
<det "uppsnappade" samtalet>
A: Du, ska vi fixa, trÑnga in i den hÑr datorn VAX I? Och fixa den ocksÜ?
Ett program mÜste ju in i den ocksÜ.
B: Ja, vÑnta lite. Jag vill lÑgga ett Ñgg hÑr borta fîrst.
A: Vad dÜ? Vad ska du lÑgga?
B: En fÑlla som de trillar i och som îppnar kÑrnan Üt oss nÑr vi vill.
A: Ja. Ju djupare de faller desto bÑttre Ñr det.
<Kristoff>
Vi frÜgar hackern Pengo om gruppen Ñven trÑngde in i svenska datasystem, han
svarar ja, men minns inte vilka. Tyskarna var mest intresserade av att
utnyttja datorerna som gateways. MÜlet var att komma vidare, till de
halvmilitÑra datanÑtverken ARPANet och MILNet i USA.
<nÜgon rÑknar upp en lista pÜ kopplingar, lÜter som Stoll>
Intruder goes to Army Base, Alabama.
Defense Contractor, Didendo Beach, California.
Army Base, Japan.
Airforce, Sigundo, California.
Airforce Base, Germany.
Defense Contractor, Omaha.
Navy Base, Panama City.
Defense Contractor, Richerson, TX.
Army Data Base, Washington DC.
<Kristoff>
Under 1987 observeras tyskarna av den amerikanske systemoperatîren Clifford
Stoll vid Lawrence-Berkeley laboratory i Californien. Stoll blir av en slump
varse hur de okÑnda, via Lawrence-Berkeley attackerar stordatorer i USA.
Under en tiomÜnadersperiod angriper de 450 stycken, och lyckas ta herravÑldet
îver trettio.
InkrÑktarna kopierar till och med krypterade lîsenord in i sin egen dator.
Efter en vecka loggar de in, med korrekta lîsenord.
Pengo och andra spionhackers fîrfogar nÑmligen îver en alldeles egen
stordator i Berlin, programmerad att knÑcka amerikanska krypteringar.
<amerikansk rîst, lÜter som Stoll igen>
This intruder cracked encrypted passwords. We observed them downloading
encrypted password files from comprimised systems in his own computer.
<Kristoff>
I nÑstan ett Ürs tid observerar Stoll, och senare Ñven FBI inkrÑktarnas
hackande. Ord som "SDI", "NUCLEAR" och "NORAD" dyker upp pÜ bildskÑrmen.
Stoll fîrstÜr att inkrÑktarna sîker uppgifter om Reagans omdiskuterade
rymdfîrsvar SDI och USAs militÑra kommadocentral, NORAD. DÑrfîr gillras
en fÑlla.
<amerikansk rîst, Stoll?>
We created several files of fictionus text in an obscure LBL-computer. These
text appeared to be MEMO's about how computers were to support research for
Strategic Defense Initiative, SDI.
<Kristoff>
Falsk och pÜhittad information om SDI matas in i en vÑl avskÑrmad VAX-dator i
Berkeley. Tyskarna gÜr rakt i fÑllan.
I îver en timme rotar de i datorn, det rÑcker fîr att spÜra samtalet till
Hannover i VÑsttyskland.
Som en extra list lÜter Clifford Stoll den falska datorn meddela att mer
information om SDI kan rekviveras per post, under adressen
Miss Barbara Sherwin, SDI Network project, Berkeley. SÜ smÂningom fÜr hon ett
brev frÜn Pittsburg:
<brevet lÑses upp>
KÑra Mrs Sherwin. Jag Ñr intresserad av fîljande dokument om SDI-projektet,
se bilaga. SÑnd prisuppgift och ny îversikt îver SDI-projektet.
Tack pÜ fîrhand, vÑnliga hÑlsningar, Laslo J Valloch.
<Kristoff>
Laslo J Walloch blir misstÑnkt KGB-agent och grips av FBI. I mars 1989
Ñr det tyskarnas tur.
Inrikesministern Friedriche Zimmerman kallar spionaffÑren fîr den stîrsta sen
Giom, DDR-agenten som spionerade pÜ fîrbundskansler Willy Brant pÜ 70-talet.
PÜ torsdag bîrjar rÑttegÂngen vid Oberlande Gerichte i Selle. Trots att muren
har fallit och trots att avspÑnning rÜder i europa.
Den vÑsttyska statsÜklagaren anser sig kunna bevisa dataspionage i USA,
Frankrike, England, Schweiz, Italien, Norge, ôsterrike, Spanien, Holland,
Kanada, Hong Kong och Japan. Han yrkar pÜ fem Ürs fÑngelse fîr dataspionerna
Peter C., Markus H. och Dirk B. Kronvittnet Karl Koch Ñr dîd. Kronvittnet
Pengo fÜr sannolikt Ütalsfrihet i utbyte mot sitt vittnesmÜl.
Samtidigt vÑxer hÑrvan. ètskilliga hemliga lîsenord och anvÑndaridentiteter
fick gruppen av andra hackers, idag unga mÑn i datakarriÑren. En Ñr
programmeraren och fîrfattaren Stefan Stal.
<Stefan Stal>
Jo visst har bÜde jag och andra fixat hemliga lîsenord till Pengo. Men ingen
kunde ju ana att han skulle skulle gÜ till ryssarna med det. SÜ nu sitter vi
dÑr, polisen har krypit rakt upp i arslet bÜde pÜ mig och pÜ andra.
<*slut*>
Namn:
Peter C.
Markus H.
Dirk B.
Karl Koch
Stefan Stal (Schtal? Schtaal? Stad? Staad?)
Laslo J Valloch (Walloff? Wallof?)
(sp?):
Leipzeigerstrasse (Leipziegestrasse?)
VAXOMEG
Matanowich
Edelsted (Edelschted?)
Gifthorn
Donjue
NBB (MBB?)
Didendo Beach (Ridendo?)
Sigundo
Richerson (Richerston?)
Lawrence-Berkeley
Sherwin
Friedriche Zimmerman (Friedrich? Friedritze?)
Giom
Willy Brant (Villy?)
Kristoff Andersson (Christoph? Christof? Christoff? Kristof?)
Oberlande Gerichte (Oberlantgerichte?)
Selle
Kommentar:
* Jag antar att Kristoff blandat ihop sina anteckningar om vad de bÜda
programmen Password Exchange och Watch har fîr uppgift.
* _Miss_ Barbara och _Mrs_ Barbara sÑger de, Ñven fast det Ñr samma person.
* Det mÑrks att Kristoff har samlat in ett stort material som grund fîr
reportaget, men att han tvingats korta ner det, samt gîra det fîrstÜeligt
Ñven fîr gemene man (dvs, bîrja allt med "data-", "hacker-" etc, suck).
* Personen som citerar Stoll kan lika gÑrna vara en upplÑsare.
Det hÑr Ñr ett lysande exempel pÜ NÑr Det GÜr èt Helvete, riktigt ordentligt.
:::: Information LÑmnad av Phearless ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
STUDIEFILM OM DATASéKERHET: DSR (10/91)
En film om datasÑkerhet med det diskutabla namnet Diskettabelt
har tagits fram av Fîrsvarsmedia i samband med ôB, Posten, SAF,
SCB och televerket.
Till filmen hîr ett undervisningsmaterial fîr bÜde lÑrare och
elever. Ytterligare en film, den hÑr gÜngen om databrott, Ñr
under produktion.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
TERRORIST Pè CD: DSR (9/91)
VÑrldens mer aktiva terroristgrupper finns nu katalogiserade pÜ
cd-rom. Deras medlemmar, ledare, verksamhetsomrÜden, hîgkvarter,
sponsorer, "meriter" och mÜl finns pÜ cd-romutgÜvan Terrorist
Group Profiles frÜn Wayzata Technology. Pris 79 dollar.
Fritzes Fackbokhandel visar nya CD-ROM. Bland annat Terrorist Group
Profiles frÜn Quanta press innehÜller allt man skulle vilja slippa
veta om vÑrldens terrororganisationer. Omfattar alla dÜd.
Terrorist Group Profiles: 900 kronor.
Fritzes Fackbokhandel : 08-23 89 00
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
TUSEN RYSKA PIRATER Pè VARJE LAGLIG: DSR (10/91)
Piratkopiering Ñr ett svÜrt problem i Sovjet. Enligt nyhetsbrevet
Fokus ôst gÜr det 1000 piratkopierade program pÜ ett legalt sÜlt
program i Sovjet. Myndigheterna beivrar inte pirathanteringen som
fîrekommer i flera former, dels vanlig kopiering av utlÑndska
program, dels engelska program som îversÑtts till ryska och kopieras.
Konkurrensen frÜn piraterna Ñr svÜr att bemîta frÜn de legala
fîretagen. Desktopprogrammet Pagemaker kostar 1200 dollar och
innehÜller tvÜ ryska fonter. Piratvarianten kostar bara 200 dollar
och har 26 ryska fonter.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
NYD OCH MODERATER VILL STOPPA NYA GRUNDLAGEN: DSR (10/91)
Rîstar emot fîrbud mot reklam i etern
I maj rîstade en helt enig riksdag, efter en "fridsam" debatt, fîr den
nya grundlagen om yttrandefrihet. Nu nÑr grundlagen skall godkÑnnas en
andra gÜng har motstÜndarna till lagen kommit in i riksdagen.
-Den mÜste skrotas helt. Det gÜr inte att Ñndra en detalj hÑr och dÑr,
sÑger Bjîrn von der Esch, moderat ledamot i konstitutionsutskottet.
Ny demokratis representant i KU, Harriet Colliander, har kallat lagen
"en skam fîr Sverige".
Eteretablering
I den nya grundlagen garanteras fri etablering i etern. Men enligt en
paragraf Ñr det mîjligt fîr riksdagen att gÜ in och fîrbjuda reklam i
radio och TV. Det Ñr det som Bjîrn von der Esch vÑnder sig mot. Han
var tidigare ansvarig utgivare fîr Radio Nova som olagligt sÑnder reklam.
Vid konstitutionsutskottets sammantrÑde pÜ tisdagen krÑvde Bjîrn von
der Esch att utskottet inkallar en oberoende jurist fîr att granska om
lagen stÜr i îverensstÑmmelse med Europakonventionen. BegÑran avslogs.
VÑcka debatt
Han har nu ocksÜ begÑrt att moderaternas riksdagsgrupp skall inkalla
en sÜdan jurist. Syftet Ñr att vÑcka debatt och att fÜ igÜng motstÜndet
till lagen. Ytterligare ett par, tre moderata riksdagsmÑn kommer att
frondera och rîsta emot lagen sÜ som den ser ut idag. Det gÑller bland
annat ungdomsfîrbundets Ulf Kristersson och Henrik Landerholm som ocksÜ
sitter i KU.
Enligt Harriet Colliander Ñr hela ny demokratis riksdagsgrupp mot
grundlagen.
-Den strider helt mot vÜra grundvÑrderingar. Skrivningarna om
etableringsfrihet Ñr luddigt skrivna. Vi Ñr ocksÜ emot att man med ett
enkelt riksdagsbeslut kan fîrbjuda reklam i radio och TV, sÑger hon.
Andra klubbning
Grundlagen om yttrandefrihet togs en fîrsta gÜng av riksdagen i
maj i Ür. Eftersom det handlar om en grundlag mÜste den klubbas en andra
gÜng nu i hîst med en ny riksdagsbesÑttning.
Denna grundlag Ñr vÜr fîrsta sedan 1866. Lagen grundlagsfÑster bl a
yttrandefriheten i radio, film och TV. Den enda reservationen mot lagen
var marginell och kom frÜn miljîpartiet.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DSR tar gÑrna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
intresse fîr Rapporten, och vill stîdja DSR -- LÑmna ditt BBS nummer -- och
annan information pÜ THE STASH Bulletin Board System.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-#####
16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information
THE STASH
- Svenska Rapporten Support BBS -
Den Svenska Rapporten #1 Node
14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 02
(del 2 av 2)
SlÑppt Oktober 28, 1991
av The Chief
Editor av Den Svenska Rapporten
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
