Copy Link
Add to Bookmark
Report
Den Svenska Rapporten accepterar Nr. 08-09-10
____________________________________________________________________________
DEN SVENSKA RAPPORTEN
Nyheter inom Datasäkerhet och Informationsfrihet
Nr. 08/09/10
Oktober 31, 1992
Innehåll:
Ledare.......................Del A
Brott........................Del B
Säkerhet.....................Del C
Månadens Datainspektion......Del D
Tele och Transmission........Del E
Piratkopiering...............Del F
Virus och Trojanska Hästar...Del G
Blandat samt Icke-Relaterat..Del H
Kontakta DSR!................Del I
____________________________________________________________________________
DEL A LEDARE DEL A
____________________________________________________________________________
Det har blivit dags att ta en 're-cap' om vad DSR är för något då vi nu
har krånglat oss in i den underbara internet-hierarkin.
Den Svenska Rapporten (DSR) är en oberoende elektronisk publikation som
främst rapporterar nyheter täckande följande områden: Datasäkerhet,
Tryckfrihet, Informationsfrihet, Personlig Integritet, Databrott och
näraliggande brott. Även nyheter inom Tele och Transmission / relaterade
brott rapporteras.
En förklaring önskas. DSR uppkom genom att intressegrupper inom olika
områden letade efter en källa där dessa nyheter kunde hittas samlade.
Främst var det datasäkerhet och informationsfrihet som önskades, men på
senare tid har detta utökats till det vi ser idag, som även det är högst
intressant; Tele och Transmission. Genom att vi i Sverige snart har ett
hel-täckande AXE-styrt telenät, ligger detta väldigt nära till hands
när vi pratar om datasäkerhet och personlig integritet. Dessa intresse-
grupper började samla ihop nyhets-klipp som de fann och lade in i en
gemensam databas. En kort tid senare var databasen inte längre tillräcklig
för att täcka de växande intressegruppernas behov utan en annan lösning var
nödvändig och idén att starta en elektronisk publikation kläcktes. DSR
startades med den enkla förhoppningen att på ett enkelt sätt förse dessa
grupper med de nyheter de hade behov av, men finns nu alltså även till-
gänglig för alla intresserade av dessa områden.
Ett index över alla artiklar publicerade i DSR, samt nycklar till källa,
nummer, sida, del, artikel-författare och datum finns även tillgängligt.
Den Svenska Rapporten accepterar utomstående informations-lämnare. Vem
som helst kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren
blir adderad som informations-lämnare, eller författare till artikeln (om
det är ett eget verk). Full diskretion om författaren/lämnaren så önskar.
Artiklar/Information kan lämnas på de system som finns listade i slutet
av varje nummer av DSR samt nu även skickas till vår internet-adress.
Ett slutligt påpekande är att DSR inte fungerar som rättande instans,
och därför är alla artiklar oförändrade och i sitt ursprungsutförande.
Fel, stavningsfel eller rena faktafel står artikel-författaren själv för.
TC, DSR Chefred.
_____________________________________________________________________________
DSR 08/09/10 NYHETSINDEX DSR 08/09/10
_____________________________________________________________________________
B: BROTT
.............................................................................
"Turobokort" Lurade Unga.........................................CS10263304CS
System På Drift Efter Inbrott....................................CS10263307CS
Databrott - Framtidens Brott Som Redan Skaffat Sig En Historia...VK10----....*
Stal Datorer För Miljoner........................................CS103708CS..
Anställda Stal Datadisketter.....................................CS103708CS..
Polis Misstänks För Databrott....................................DN0909A05DN.*
Datorutrustning Stulen...........................................DV3907DV....*
.............................................................................
C: SÄKERHET
.............................................................................
Säkerhet - Tankar Kring Datalagen................................CS10263306WH
Är De Statliga Systemen Säkra?...................................CS103702WH..
Tillfredställande Säkerhet I Systemen............................CS103902LL..
Kraven På Säkerhet Ökar..........................................CS103906WH..
Säkra Datorer Från Tulip.........................................CS103919MT..
ADB-Säkerhet Till Kommuner.......................................CS104304CS..
.............................................................................
D: MÅNADENS DATAINSPEKTION
.............................................................................
Karriärjurist Blir Chef För DI...................................CS10263304MT
Höjt Pris Kortar Kön Till DI.....................................CS103705TZ..
Regeringen Nobbar DN.............................................CS103708CS..
DI-General För Jämställdhet......................................CS103708CS..
.............................................................................
E: TELE OCH TRANSMISSION
.............................................................................
Dyr Teleräkning För Datahacker...................................EX--0892EB..*
Freese Övervakar Den Fria Telekonkurrensen.......................CS10263304MT
Nocom-Program Underhåller AXE....................................CS10263324CS
EG:Inga Beslut Om Dataintegritet.................................CS103720AU..
Ringde För 450 000 Utan Att Betala...............................DN1010---DN.*
Fiffel Med AXE-Systemet I Sundsvall..............................CS104306RB..
.............................................................................
F: PIRATKOPIERING
.............................................................................
Han Krossar Illegala Kopior......................................CS103704CS..
EG:Tuffare Tag Mot Piratkopiering................................CS103722ES..
Tillåtet Piratkopiera För Eget Bruk..............................DV3907BÅ....*
.............................................................................
G: VIRUS OCH TROJANSKA HÄSTAR
.............................................................................
Virusskydd För Windows...........................................CS10263315LD
Bra Skydd Mot Virus..............................................CS103715BN..
.............................................................................
H: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT
.............................................................................
Polisen Köper Nytt Datanät.......................................CS10263307CS
Farliga Beställningar............................................DN0803A01DN.*
Flexibel Men Farlig..............................................DN0803C01CB.*
Är Du En Fingerfärdig Hacker.....................................RPS-FOLDER..*
Hacker-Humor.....................................................CS1039-212..
.............................................................................
_____________________________________________________________
av TC, Chefredaktör för Den Svenska Rapporten
förrutom de markerade med '*' vilka är inskickade
av informations-lämnare och rapportörer för DSR.
_____________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL B BROTT DEL B
____________________________________________________________________________
"TURBOKORT" LURADE UNGA: DSR (8/92)
En 27-årig företagare har åtalats vid Varbergs tingsrätt, misstänkt för
bedrägeri. Mannen annonserade i en specialtidning om "turbokortet som får
datorn att arbeta dubbelt så snabbt". Ungdomar över hela landet nappade på
erbjudandet. Men alla blev lurade. De enkla elektroniska prylar som kom på
posten, fick ingalunda någon dator att fördubbla takten. Själv nekar 27-
åringen till brott med förklaringen att "det blivit lite fel med annonsen
i förhållande till varan".
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
SYSTEM PÅ DRIFT EFTER INBROTT: DSR (8/92)
Idhammar System har blivit av med ett halvfärdigt program i samband med
en datorstöld. Företaget hade backup, men kan ändå drabbas av skadestånd om
programmet kommer i orätta händer.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DATABROTT - FRAMTIDENS BROTT SOM REDAN SKAFFAT SIG EN HISTORIA: DSR (8/92)
Datorn är alltid dummare än du. Datorer kan inte tänka alls - ännu.
Trots att folk i allmänhet talar om datorer som tänkade maskiner. Faktum
är att ju att en dator är stendum. Världens dummaste människa är betydligt
smartare än en dator. Eftersom datorn är en dum maskin är det möjligt även
för vanliga människor som aldrig sett en dator i verkligheten att lura
maskinen.
I USA tog t.ex. en ung man ett lån i en bank och fick ett häfte med åter-
betalningsavier. Han märkte att avierna var lika förutom en löpande numrering.
Han rev då ut den sista avin i häftet och betalade in sin första avbetalning
på den. Banken svarade med att skicka ett datorutskrivet brev där banken
tackade för att han betalat tilbaka hela lånet så snabbt.
Ett gökbo. En annan man i USA öppnade ett konto i en bank. Han fick en
bunt insättningsblanketter som var förtryckta med nedersta raden för magnetisk
läsning. Mannen återvände till banken och hämtade ännu en bunt insättnings-
blanketter, men denna gång blanka som han tog från ett av de bås som finns för
service till kunderna i lokalen. De blanka blanketterna tog han till en firma
med skrivmaskin för magnetisk skrift. Han fyllde i de blanka blanketterna med
samma tecken som på hans egna och lade tillbaka de nypreparerade blanketterna
i ett av kundbåsen på banken.
Alla kunder som kom in och fyllde i egna namn på blanketterna satte i
själva verket in pengarna på mannens konto eftersom datorn bara läste magnet-
skriften. Banken hade blivit ett ekonomiskt gökbo och mannen bakom kuppen hade
aldrig ens sett en dator i verkligheten, men lurade den ändå. Vi kommer med
fler ex. i nästa nr.
:::: Information Lämnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
STAL DATORER FÖR MILJONER: DSR (9/92)
Två unga göteborgare, 22 och 23 år gamla, misstänks för att under ett
par års tid ha stulit datautrustning till ett värde av ett par miljoner kronor.
De bägge männen åtalades i förra veckan vid Göteborgs tingsrätt för bland
annat grov stöld. Åtalet omfattar 28 olika åtalspunkter av vilka männen erkänt
de flesta. Sedan 1989 har de två männen stulit datautrustning av märket
Macintosh på företag, kommuner och sjukhus. Det stulna godset har därefter
sålts vidare. En av männen åtalas därför också för grovt häleri, den andre
för häleri.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ANSTÄLLDA STAL DATADISKETTER: DSR (9/92)
Två anställda vid länssjukhuset i Gävle har åtalats misstänkta för grova
stölder av teknisk utrustning. Flera datorer har stulits från sjukhuset. Bland
annat har en centraldator värd en halv miljon från bakteriologiska laboratoriet
hittades slaktad på en annan avdelning. Vid en husrannsakan hos en av de
åtalade fann polisen stulna disketter till ett värde av 100 000 kronor och
två stulna datorer värda sammanlagt drygt 60 000 kronor, skriver Arbetarbladet.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
POLIS MISSTÄNKS FÖR DATABROTT: DSR (9/92)
En polisassistent i Stockholm har stängts av från sitt arbete. Mannen
misstänks för att ha lämnat ut uppgifter om grova brottslingar ur polisens
dataregister. Formellt gäller misstankarna dataintrång, sekretessbrott och
tjänstefel. Tjänstefelet består i att polismannen tagit hem utredningsakter
och gömt dem i sin bostad. Förundersökningen pågår vid åklagarmyndigheten i
Stockholm. Enligt utredningen har polismannen lämnat ut uppgifter i över
ett år till en annan brottsmisstänkt person.
:::: Information Lämnad av Ralph 124C41+ ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DATORUTRUSTNING STULEN: DSR (9/92)
Datorutrustning för 200 000 kronor har stulits vid ett inbrott på företaget
Sydsten i Stävle utanför Lund. Men tjuvarna gick på en nit, de stulna datorerna
duger inte till annat än processtyrning. Inbrottet har dock ställt till stora
problem för företaget i form av produktionsbortfall och försenade leveranser.
:::: Information Lämnad av Ralph 124C41+ ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL C SÄKERHET DEL C
____________________________________________________________________________
SÄKERHET - TANKAR KRING DATALAGEN: DSR (8/92)
Här skall inte redogöras för datalagen i sin helhet. I stället belyser
vi några enskilda delar som kan vara intressanta ur lekmannens synvinkel
och i praktisk tillämpning.
"Registrerad" är den vars personuppgifter finns i ett personregister
och "registeransvarig" är den för vars räkning registret används och dessutom
förfogar över det. Formuleringen registeransvarig har medfört problem, särskilt
inom den offentliga sektorn med diffus ansvarsfördelning som följd.
Vems ansvar?
Ett kommunalråd exempelvis har väl användning för ett personregister,
men saknar kompetens att förfoga över det. Men var ligger i så fall
registeransvaret? Frågan är skenbart svår att besvara. Den som har intresse
av registret kan ofta inte hantera det, men den som kan hantera det ofta
saknar eget intresse för innehållet. Någon måste ändå vara registeransvarig.
I det här fallet anses kommunalrådet ansvara för registret, och måste därför
utse någon att hantera det. Enligt datalagen kan ersättare för register-
ansvarig utses, men kommunalrådet har fortfarande registeransvaret.
Datainspektionen som kontrollerande myndighet, har givetvis länge insett
bristen på ordning vad gäller registeransvar. Tyvärr har dessa försummelser
ännu inte lett till domstolsprövning, vilket skulle medfört ökad stringens.
En gissning är att Datainspektionens tvekan att sätta hårt mot hårt kan bero
på svårigheter med lagtolkning, myndigheternas oklara ansvarsförhållanden
men, kanske främst, Datainspektionens otillräckliga resurser.
Ett registeransvar innebär även ansvar för att personregistret hanteras
och skyddas med hänsyn till krav på sekretess och säkerhet. I register-
ansvaret ingår även ett straffrättsligt ansvar. Försummelser kan medföra
böter eller upp till ett års fängelse. För reellt ansvarstagande måste kanske,
om en hög säkerhetsnivå ska kunna upprätthållas, en särskild ADB-säkerhets-
ansvarig utses. Säkerhetsnivån kan exempelvis ha fastställts i samband med
tillståndsgivningen och kraven så ställda att särskild kompetens fodras
för genomförandet.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ÄR DE STATLIGA SYSTEMEN SÄKRA?: DSR (9/92)
Regeringen ställde 1981 frågan om de statliga datasystemen var lönsamma
och svarade i en proposition att myndigheter före beslut om nya investeringar
borde utvärdera de gamla. 1987 initierades en utredning inom statskontoret
som samma år resulterade i handboken "Efterstudier - att utvärdera effekterna
av AU/ADB". Statskontoret prövade handbokens giltighet och använde metoden på
fastighetsdatasystemet. Resultatet "Utvärdering av fastighetsdatasystemet -
en efterstudie" visar på stora ADB-brister.
Regler för att förhindra obehörig åtkomst hade inte fastställts, tre
myndigheter hade gemensamt ansvar för fastighetsdatasystemet samtidigt som
det saknades behörighetskontrollsystem för det gemensamma systemet och något
registeransvar kunde inte definieras. Personalen visade stor osäkerhet om
vem som hade ansvar för vad och likaså om säkerhetsåtgärder. Ansvars-
fördelningen var oklar och säkerhetshandböcker saknades. Dessutom fanns det
brister i övriga säkerhets- och backuprutiner.
I övrigt saknades kontrollsystem och behandlingshistorik kunde därför inte
utföras, det vill säga man kunde inte i efterhand spåra överträdelser. Vid
tiden för utredningen var 302 regionala myndigheter och 4000 terminaler an-
slutna till fastighetssystemet. Vid samtal nyligen framgick det att vissa
förbättringar införts. Så har man nu regelbunden backup och kopiorna förvaras
separat och säkert, personalhandböcker har framställts etc. Däremot tycks
frågan om ansvarsfördelning och registeransvar gått i stå. Än idag pågår
således diskussioner, vilket även påverkar införande av behörighetskontroll-
system, ett problem, som ännu efter fyra år är olöst. Vad säger RRV och
Statskontoret?
(Red's kommentar: Walter Holmer är säkerhetsexpert med 50 års erfarenhet.)
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
"TILLFREDSTÄLLANDE SÄKERHET I SYSTEMEN": DSR (9/92)
Svar på Walter Holmers inlägg i Computer Sweden nr 37: "Är de statliga
systemen säkra?".
Det är alltid bra att ADB-säkerheten debatteras. Säkerheten i systemen
blir allt viktigare då dessa integreras och utgör ett allt större stöd för
organisationens verksamhet. Medborgarna ska också kunna ha tilltro till våra
system. Statskontoret har en viktig uppgift i att lämna råd och rekommenda-
tioner till statliga myndigheter. Datainspektionen ska värna den personliga
integriteten och Riksrevisionsverket ska se till att verksamheten bedrivs på
ett tillfredsställande sätt. Alla statliga ADB-system har under 1990/91 varit
föremål för en genomgripande säkerhetsanalys. Resultatet har dokumenterats
och handlingsplaner för att genomföra nödvändiga åtgärder finns hos system-
ägarna. Åtgärderna vidtas i den prioritetsordning som respektive systemägare
beslutar.
Vad gäller registeransvaret för fastighetsdatasystemet så förefaller ägar-
och ansvarsfrågan ej vara utklarad, vilket naturligtvis är otillfredsställande.
Bland annat Datainspektionen har vid flera tillfällen påpekat för regeringen
behovet av en författningsreglering av registret, som bland annat får klargöra
ansvarsfrågorna. Statskontoret har inget ansvar för de enskilda myndigheternas
datasäkerhet. Verket har inte en kontrollerande roll annat än på direkt uppdrag
av regeringen. Vi verkar för att myndigheterna återkommande ska analysera sin
säkerhetsnivå så att generella åtgärder kan vidtas om det visar sig nödvändigt.
(Red's kommentar: Leif Löwinder är säkerhetsansvarig på Statskontoret.)
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
KRAVEN PÅ SÄKERHET ÖKAR: DSR (9/92)
Skyddsåtgärder ser olika ut beroende på vilka hot de skyddar mot. Utlösta
hot kan i sin tur få helt olika skadeverkningar beroende på det skadade
objektets värde. Värdering av skadeverkningar är därför grund för val av
säkerhetsåtgärder. För att underlätta valet kan man indela åtgärderna i före-
byggande, återställande och kontrollerande. Primärt kan man tala om att skydd
ska finnas för att förhindra obehörig tillgång till ett skyddsobjekt. Detta
sker i en instruktion som exempelvis talar om att dörrar ska vara låsta och
larmade efter viss tidpunkt på dygnet. En sådan instruktion har förebyggande
effekt. Med en regel utan kontroll att den verkligen efterföljs är värdelös.
Därför måste det också finnas en instruktion för någon med ansvar att per-
sonligen kontrollera efterlevnaden. Om nu trots låsta dörrar någon obehörigt
bereder sig tillträde och förorsakar skador, måste dessa avhjälpas. Detta
sker med återställande åtgärder, som kan få formen av instruktioner för hur
vakthållning etableras efter inträffad störning, vem som ska underrättas och
värdering av skadevärkningar.
Men vad har nu allt detta med ADB-säkerhet att göra? Allt detta som här
sagts har ju tillämpats långt före datorerna. Förvirringen kan ha sin grund
i att skadeverkningarna inom ADB är svårare att överblicka, kanske beroende
av att en liten orsak får stor verkan. Ett fel kan drabba tusentals personer
innan det upptäcks och därför få katastrofala följder om kontrollen har
missat. I Sverige har man inte haft kontinuerlig uppföljning av kostnader,
som förorsakats av otillräcklig säkerhet. I USA har däremot undersökningar
visat på miljardförluster. Med Sveriges datortäthet och stora beroende av
datorer kan man därför anta att förlusterna är betydande. Såväl företags-
som nationalekonomiskt bör en ökad satsning på specialutbildad personal inom
ADB-säkerhetsområdet därför vara en god investering. Därtill kommer det
lagstadgade tvånget till ökad säkerhet som ligger i exempelvis datalag,
sekretesslag och bokföringslag att ställa alla krav på definierat ADB-säker-
hetsansvar.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
SÄKRA DATORER FRÅN TULIP: DSR (9/92)
Hög säkerhet är ett kännetecken för de nya PC-modeller som holländska
Tulip nu lanserar. Det handlar om två system i Tulip Vision-serien.
Modellerna skiljer sig främst åt i storlek och expansionsmöjligheter. De
nya datorerna har förutom säkerhetssystemet SPP (System Password Protection)
Tulips nya System Configuration Protection, som gör det möjligt för den
systemansvarige att skydda konfigurationen på datorn. Säkerhetssystemen är
hårdvarubaserade. De båda modellerna, Tulip Vision Line DC 486SX och DT
486SX är båda utrustade med ISA-bus, 4 MB RAM som standard, Windows och mus.
Datorerna är utrustade med Intels 20MHz 486SX-processor och sockel för upp-
gradering till processor med dubbla klockfrekvensen. Datorerna har vidare
grafikaccelerator på moderkortet. Detta ska enligt tillverkaren ge 50 gånger
bättre prestanda än vanlig VGA.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
ADB-SÄKERHET TILL KOMMUNER: DSR (10/92)
Orust kommun och Kommundata har gemensamt tagit fram ett heltäckande ADB-
säkerhetspaket. Paketet ska säljas till landets kommuner och kommunala bolag.
I säkerhetspaketet ingår en ADB-säkerhetspolicy och konkreta förslag om hur
man bygger upp en komplett säkerhetsorganisation, riktat både till användarna
och systemansvariga. En användarpärm följer med varje paket. Materialet
levereras dels på papper, dels på diskett.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL D MÅNADENS DATAINSPEKTION DEL D
____________________________________________________________________________
KARRIÄRJURIST BLIR CHEF FÖR DI: DSR (8/92)
Förre kommunikationsministern Anitha Bondestam tar över Datainspektionen.
Hon ansedd som en mycket kompetent jurist. Någon direkt erfarenhet av ADB-
frågor har hon dock inte.
Anitha Bondestam har gjort en snabb karriär som jurist. När hon den 1
september tar över chefsstolen på datainspektionen (DI) från Stina Wahlström
har hon bland annat hunnit med att vara minister i folkpartiregeringen,
expeditionschef i kommunikationsdepartementet och sitta i ett antal offentliga
utredningar. Sedan 1980 är hon lagman i kammarätten i Stockholm. Däremot
saknar Anitha Bondestam direkt erfarenhet av ADB-frågor. Det är något som
lett till kritik från Postens datachef Gert Persson, som vill se en tekniskt
kompetent person i ledningen för DI.
-Det står i lagen att generaldirektören ska vara jurist, så det kan inte
jag göra någonting åt, säger Anitha Bondestam. Hon vill inte kommentera kri-
tiken ytterligare innan hon tillträtt jobbet. -Jag kan inte svara mer detalj-
erat innan jag vet hur handläggningen på DI ser ut.
Hovrättsassessor Peter Strömberg på justitiedepartementet menar att det
viktigaste för chefen på DI är just juridisk kompetens.
-DI är en tillsynsmyndighet där mycket av arbetet handlar om norm-
tillämpning.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
HÖJT PRIS KORTAR KÖN TILL DI: DSR (9/92)
Datainspektionen dignar under växande högar av ännu inte avgjorda ärenden.
Nu går DI till regeringen och kräver att få höja licensavgifterna för att
kunna anställa fler handläggare. Strömmen av ansökningar till datainspektionen
om att få starta nya dataregister bara ökar och ökar. Handläggarna hinner inte
fatta beslut i samma takt. Redan idag ligger 2600 ärenden och väntar på beslut.
16 000 i kö
Om inget görs åt situationen kommer högen av ännu inte avgjorda ärenden
att ha växt till 16000 1996, skriver datainspektionen i sin så kallade för-
djupade anslagsframställning för 1993-96, som i förra veckan lämnades över
till regeringen. "Analyserna pekar otvetydigt mot att ärendemängden under
budgetperioden kommer att öka mycket starkt och i accelerande takt", skriver
inspektionen, som framhåller att detta gäller för såväl licens- som till-
ståndsärenden.
Datoriserat samhälle
Förklaringen är enkel. Samhället blir allt mer datoriserat, och det av-
speglar sig direkt i antalet ansökningar om att få skapa nya eller ändra i
redan befintliga dataregister. Datainspektionen menar att de allt längre
handläggningstiderna kan lägga allvarliga hinder i vägen för viktiga ration-
aliseringar. "Vi bedömer det vara helt oförsvarligt att tillåta att antalet
oavgjorda tillstånds- och tillsynsärenden får fortsätta öka", skriver
inspektionen.
Lever på avgifter
Datainspektionens verksamhet finansieras i princip helt och hållet med
avgifter på de registerlicenser som utfärdas. För att åtminstone delvis kunna
möta den accelererande ärendetillströmningen kräver datainspektionen, som
beräknar ökningen till 20 procent per år, att få höja sina licensavgifter för
att få pengar till att anställa åtminstone sju nya handläggare. Men även om
datainspektionen skulle få anställa sju nya handläggare skulle antalet
oavgjorda ärenden fortsätta öka och hamna på 9500 under 1995, spår DI i sin
anslagsframställan.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
REGERINGEN NOBBAR DN: DSR (9/92)
Regeringen avslår Dagens Nyheters begäran om att få upprätta ett data-
register över icke-prenumeranter i Stockholmsområdet. DN har tidigare fått
nej på sin begäran av såväl datainspektionen som justitiekanslern. Registret
skulle användas av tidningens telefonförsäljare vid prenumerantvärvning. Men
enligt datalagen krävs särskilda skäl om ett företag vill registrera personer
som varken är anställda eller kunder. Datainspektionen ser restriktivt på
register som ska användas vid telefonförsäljning. De bedöms som särskilt
integritetskänsliga.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DI-GENERAL FÖR JÄMSTÄLLDHET: DSR (9/92)
Anitha Bondestam, generaldirektör för datainspektionen, har förordnats som
ordförande i jämställdhetsnämnden. Jämställdhetsnämndens uppgift är att pröva
frågor om vitesföreläggande för arbetsgivare som inte följer jämställdhets-
lagen. Det är jämställdhetsombudsmannen som begär prövning i nämnden. Anitha
Bondestam var under åren 1976-78 expert i den parlamentariska jämställdhets-
kommitén. Därefter har hon varit kommunikationsminister, kammarrättslagman och
numera generaldirektör i datainspektionen. Anitha Bondestam har formellt till-
trätt jobbet, men började med en månads semester.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL E TELE OCH TRANSMISSION DEL E
____________________________________________________________________________
DYR TELERÄKNING FÖR DATAHACKER: DSR (8/92)
Göteborg (Expressen). Telefonmarkeringarna tickade i en rasande fart när
den 21-årige datahackern kopplade in sig på utländska databaser världen över.
Genom att koppla in sig på andras telefoner slapp han betala de hundratusentals
kronor som samtalen kostade.
-Min tanke var att televerket skulle ta smällen, säger mannen till
Göteborgsposten.
Han dömdes i går till villkorlig dom och att betala 57000 kronor till
televerket och två drabbade teleabonnenter i Halmstad. 140000 kronor har
belastat norska abonnenter. Om de får ersättning är ännu oklart.
:::: Information Lämnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
FREESE ÖVERVAKAR DEN FRIA TELEKONKURRENSEN: DSR (8/92)
Jan Freese har utsetts till generaldirektör för den nya statliga tele-
styrelsen. Bland annat ska han nu arbeta med att främja konkurrensen inom
tele- och datakommunikation. Jan Freese räknar med att ha en hel del nytta
av sina tidigare arbeten, bland annat som chef på Datainspektionen.
-Nu ska monopolen bort på teleområdet, konstaterar Dataföreningens
ordförande Jan Freese, som nu är tillbaka i den offentliga sektorn efter
sex år som vice VD på Industriförbundet. Han leder den nybildade Tele-
styrelsen, som ska ta över myndighetsfunktionerna från Televerket, som
bolagiseras vid årsskiftet. Styrelsen kommer att arbeta efter den nya
telelagen som träder i kraft den 1 januari nästa år.
-Det är det här som blir intressantast, säger Jan Freese. Vi kommer
att få ta många grannlaga beslut när nya aktörer ska ta sig in på marknaden.
Förutom Tele 2 som redan börjat nagga Televerkets monopol i kanten har
British Telecom och amerikanska AT&T kastat blickar på Sverige. Utmaningen
just nu för Jan Freese är dock att få den purfärska organisationen att
fungera.
-Jag försöker få stuns på en organisation som egentligen inte finns.
Frågan när myndigheten är klar gillar han dock inte. -Det blir den aldrig.
En organisation måste ständigt förnyas. Dock förväntar han sig att "få
stuns" på verksamheten någon gång i mitten av nästa år.
Brett kontaktnät
Jan Freese räknar med att ha en hel del nytta av sina tidigare erfa-
renheter. Som generaldirektör för Datainspektionen fram till 1986 skaffade
han sig kunskaper om svensk och utländsk integritetslagstiftning, något
som är synnerligen viktigt när man ska skicka data på telenätet.
-På Industriförbundet har jag lärt mig en hel del om vilka krav
näringslivet ställer, säger han. Jan Freese är dessutom ordförande i
Dataföreningen. Sammantaget gör det att han har ett brett kontaktnät
inom området.
Telestyrelsen
När Televerket bolagiseras blir Telestyrelsen den myndighet som ska
övervaka telekommunikationerna i Sverige. Uppgifterna blir bland annat:
* Dela ut radiofrekvenser.
* Godkänna utrustning som ska kopplas in på telenätet.
* Arbeta i olika internationella organisationer och delta i arbete
som rör telefrågor i bland annat EG.
* Övervaka att den fria konkurrensen på teleområdet fungerar.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
NOCOM-PROGRAM UNDERHÅLLER AXE: DSR (8/92)
Nocom i Uppsala har fått en stororder på PC-program för underhåll av
Ericssons AXE-växlar. Ordern är värd mellan 10 och 15 miljoner kronor i ett
första skede, vilket innebär ett rejält lyft för Uppsalaföretaget. Systemet
kallat MSS, Maintanence Support System, bygger på Guptas relationsdatabas
SQLBase, som säljs av Nocom. Det har utvecklats i samarbete med Ericsson.
MSS är en tillämpning utvecklad i client/server.
-Ordern är en stor framgång för Nocom. Den innebär också att vi etable-
rar oss som stor leverantör till Ericsson, säger företagets VD Anders Jonsson.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
INGA BESLUT OM DATAINTEGRITET: DSR (9/92)
EG kommer inte att fatta några beslut om dataintegritet i september som
det var tänkt. Industrin har kritiserat två förslag och menar att integritets-
kraven är för långtgående. Det ena direktivet behandlar ISDN. Med ISDN-tjänster
är det möjligt att integrera tal, data och bilder på samma linje. Tekniken
gör det också möjligt att lätt vidarekoppla tjänster. Detta innebär att en
person inte alltid kan veta vem som hör eller ser vad personen säger eller
sänder. Använder man sådan teknik, måste, enligt direktiven, alla berörda
parter blir informerade om vad som händer.
Flera leverantörer arbetar med aktiv lobbyverksamhet för att komma undan
integritetsskydden så som de nu är utformade. Man uppfattar det som svårt
att överhuvudtaget erbjuda vidarekopplingstjänster om en tredjepart i alla
lägen måste hållas informerad innan vidarekoppling sker. Man har till och med
föreslagit att EG helt och hållet eliminerar direktivet.
Det andra integritetsdirektivet gäller tal- och datakommunikation över-
huvudtaget. Det viktigaste skälet till att industrin går emot detta förslag
är att det påverkar även företagens interna kommunikation mellan olika kontor.
En källa uppger att det vore en katastrof för framför allt internationella
betalningstjänster om direktivet gick igenom. Det troliga är att EG kommer att
omarbeta direktivförslagen och presentera dem på nytt senare.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
RINGDE FÖR 450 000 UTAN ATT BETALA: DSR (10/92)
En 25-årig somalier häktades på onsdagen misstänkt för grovt bedrägeri.
Enligt åklagaren beställde han telefonabonemang i annans namn, ringde hem
till släkten i Afrika och struntade i telefonräkningarna. Teletaxan till
Somalia är drygt 19 kronor i minuten. Mellan den 28 september och 18 oktober
har mannen ringt cirka 400 timmar. Det blir 450 000 kronor. Tillsammans med
några landsmän beställde 25-åringen abonemang i andras namn till flera
lägenheter i landet. Enbart från telefonen i Malmö ringde de hem till släkt
och vänner i Somalia för 78 735 kronor.
:::: Information Lämnad av Mephisto ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
FIFFEL MED AXE-SYSTEMET I SUNDSVALL: DSR (10/92)
Televerket i Sundsvall utreder fiffel med AXE-systemet. Någon eller några
har utnyttjat lediga telefonnummer för att göra utlandssamtal till priset av
lokalsamtal. Utlandssamtalen har gått till Grekland, Norge och USA. Hittills
har televerket undersökt fyra fall där outnyttjade nummer har vidarekopplats
till utlandet. Om det är frågan om ett bedrägeri i stor skala är det för
tidigt att svara på, anser Ingvar Fridén, säkerhetschef på televerkets Region
Mitt i Sundsvall.
-Vi följer upp detta noggrant, men sannolikt rör det sig inte om något
omfattande bedrägeri. För att utreda hur vidarekopplingarna har gått till går
televerket igenom loggarna på den AXE-station där vidarekopplingarna har
gjorts. Utredningen försvåras av att en del av vidarekopplingarna har ut-
plånats. Televerket frågar också ut personalen som jobbar på stationen. Endast
ett fåtal personer har behörighet att utföra kommandon på en AXE-station.
-Det är inte aktuellt med någon polisanmälan, säger Fridén. På Televerkets
Region Mitt finns ett dussintal AXE-stationer.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL F PIRATKOPIERING DEL F
____________________________________________________________________________
HAN KROSSAR ILLEGALA KOPIOR: DSR (9/92)
Hallå där, Lars Gustafsson jurist och piratjägare.
Q: Du var nyligen med och krossade tusentals illegala skivinspelningar med
bland annat Bob Dylan och Bruce Springsteen? Den jakten tycks gå bra, men
hur går det egentligen med jakten på programpirater?
A: -Tja, själv har jag tonat ner arbetet med programpirater, eftersom mitt
arbete för skivbolagen tar nästan all min tid och det trors allt är min
huvudsakliga syssla.
Q: Så du kommer inte längre att jaga datapirater?
A: -Jag kommer fortfarande att ställa upp med rådgivning till Dimik, men de
måste själva sköta det löpande arbetet med varningsbrev, utredningar och
så vidare.
Q: Jakten på pirater inom bland annat skivbranschen har ju gått betydligt
bättre än inom databranschen. Vad kan man lära av det arbetet?
A: -Först och främst måste alla organisationer som håller på med program-
pirater ena sig. Jag talar då om BSA, Dimik, LKD med flera. Nu ser det
mest ut som i videobranschens barndom i början av 80-talet. Nästa steg
är att tillsätta en jurist som kan ägna sig på heltid åt att jaga
programpirater. Tips är det ingen brist på, det gäller bara att ha tid
att följa upp allt som kommer in. Helst ska man göra en egen utredning
innan ett ärende polisanmäls, så att polis och åklagare har något
konkret att arbeta efter.
Q: Är det någon större skillnad på att jaga skivpirater och datapirater,
eller är det bara att kopiera arbetssättet rakt av?
A: -I princip är det frågan om samma sak. Det är resurser som krävs och
att man arbetar tillsammans.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
TUFFARE TAG MOT PIRATKOPIERING: DSR (9/92)
EG-reglerna ger ett större skydd av program än den svenska upphovs-
rättslagen. Till exempel är det förbjudet att kopiera program för enskilt
bruk, så kallad kompiskopiering. Ett syfte med de hårda EG-direktiven är
att få bukt på piratkopieringen. Enligt svensk upphovsrättslag får man ta
en kopia av ett program som köpts för enskilt bruk och ge bort till någon
som i sin tur använder kopian för enskilt bruk. Den rätten tas dock bort
i och med att Sverige accepterar EG-reglerna. Om allt går enligt planerna
kommer den svenska lagen att ändras den 1 januari nästa år.
Programskydd
Den nuvarande upphovsrättslagen skyddar bara själva programmet, det vill
säga kodningen av det. I framtiden utvidgas skyddet till att även omfatta
förberedande designmaterial för datorprogram. Hittills har det krävts att
program uppnått så kallad verkshöjd för att det ska vara skyddat. Enkla
program och program som utgör den enda lösningen på ett problem har inte getts
något skydd. Men enligt EGs direktiv får man inte ställa något annat krav än
att programmet är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Programmet är
alltså skyddat så länge som upphovsmannen inte kopierat eller efterliknat ett
existerande program. Det går inte att pröva om programmet är för enkelt eller
okomplicerat. I och med att Sverige accepterar EG-direktiven införs det också
en rätt att göra så kallad dekompilering av program, det vill säga att över-
sätta och analysera ett programs kod för att ta fram källkoden. En förutsätt-
ning för denna rätt är att dekompileringen sker för att programmet och ett
annat program ska kunna samverka.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
TILLÅTET PIRATKOPIERA FÖR EGET BRUK: DSR (9/92)
Att kopiera dataprogram för enskilt bruk kommer att undantas från straff.
Det är konsekverna av det omarbetade förslaget till ändrat upphovsrättsligt
skydd av datorprogram som ska gälla från 1 januari 1993.
I det ursprungliga förslaget i våras till ny upphovsrättslag sades att
samtliga fall av s k ringa intrång skulle undantas från straff. Dit räknas
kopiering av program för privat bruk. En rad remissinstanser var mycket
kritiska till bl a denna straffrihet och lagförslaget har nu omarbetats.
Visserligen förblir programkopiering otillåten även för enskilda personer,
enligt det ändrade förslaget, men man undantas från rättsligt efterspel. Det
bör dock poängteras att om en anställd kopierar arbetsgivarens program för eget
bruk, är det inte kopiering för enskilt bruk. Det kan medföra straff, säger
hovrättsassessor Christina Hagelberg. Dessutom ändras skyddet för program som
en anställd tar fram på arbetet. I fortsättningen övergår alla rättigheter till
programmet till arbetsgivaren.
Flera remissinstanser har önskat en separat lag för skydd av dataprogram,
istället för att som nu ingå i upphovsrättslagen. Av detta blir nu inget av.
Nu går förslaget till lagrådet för juridisk granskning för att så småningom
behandlas i riksdagen. Bakgrunden till lagändringen är att anpassa svensk
upphovsrätt till det som gäller i EG. Avsikten är att lagen ska börja gälla
från 1 januari 1993, oavsett om riksdagen godkänner EES-avtalet eller inte.
:::: Information Lämnad av Ralph 124C41+ ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL G VIRUS OCH TROJANSKA HÄSTAR DEL G
____________________________________________________________________________
VIRUSSKYDD FÖR WINDOWS: DSR (8/92)
Central Point Software lanserar programmet Anti-Virus för Windows.
Programmet kan enligt leverantören upptäcka och bekämpa mer än 1 000 virus.
Anti-Virus för Windows kan upptäcka både kända och nya osynliga virus med
hjälp av en speciell lågnivåteknik. Programmet har regelbundna automatiska
sökningar och en bakgrundssökning som gör det möjligt att söka efter virus
samtidigt som ett annat Windows-program körs.
Förutom att rengöra infekterade filer kan användaren också ta bort de
infekterade filerna. Dessutom finns en speciell raderingsfunktion som ökar
säkerheten. Programmet tar då bort filen och ersätter den infekterade filen
med nollor. Användaren kan uppdatera både raderings- och rengöringsfunktion-
erna automatiskt med hjälp av en extern fil. Anti-Virus för Windows distrib-
ueras genom Esselte och Expander. Det rekommenderade priset är 795 kronor
exklusive moms.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
BRA SKYDD MOT VIRUS: DSR (9/92)
Med ett enkelt handgrepp kan du skydda din dator mot hälften av alla
virusangrepp. Metoden kostar inte ett öre, men ger ett vattentätt skydd mot
ökända virus som Michelangelo, Yoshi och Form. Möjligheten till skydd finns
i datorns inställningsprogram. I de flesta fall är detta lagrat i fast läs-
minne i datorn och kan aktiveras när datorn startas. Med hjälp av programmet
anges hur mycket minne datorn är utrustad med, typ av hårddisk och så vidare.
Det är inställningar som man i de flesta fall inte behöver bry sig om. De
ställs in av leverantören innan datorn når ditt skrivbord.
Bland dessa inställningar finns nyckeln till virusskyddet. I ett alter-
nativ anges hur datorn ska startas. Standardvärdet är att datorn först för-
söker läsa in ett startprogram från diskett. Finns ingen diskett läser datorn
in startrutinerna från hårddisken. Häri ligger faran för virus. Så kallade
bootvirus lagras på startspåret på disketten. När datorn startas med virus-
disketten på plats läser datorn in virusprogrammet och viruset aktiveras i
datorn. Programmet förklär sig genom att på skärmen visa samma meddelande som
om en tom diskett hade funnits i diskettstation: "Ingen systemdiskett".
Med viruset på plats i datorn smittas hårddiskens startprogram. Det är
lätt att drabbas av dessa virus. En gammal och smittade diskett råkar ligga
kvar i diskettstationen när datorn slås på. Det är allt som behövs. Det är
lika lätt att skydda sig. I inställningsprogrammet kan datorn beordras att
bara starta från hårddisken och låta bli diskettstationen. Tyvärr är den
inställningen inte gjord av leverantören. Den måste du göra själv, men det
är väl mödan värt. I princip har alla datorer som säljs idag denna möjlighet.
Är din dator äldre än två år är dock sannolikheten mindre att funktionen finns
där. Metoden ger datorn ett säkert skydd mot bootvirus. Kom ihåg att det finns
andra typer av virus, filvirus, som den här metoden inte alls hjälper mot.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL H BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT DEL H
____________________________________________________________________________
POLISEN KÖPER NYTT DATANÄT: DSR (8/92)
Rikspolisstyrelsen har satsat fyra miljoner kronor på ett nytt fiber-
optiskt datanät som ska knyta samman byggnaderna i kvarteret Kronoberg i
Stockholm. Nätet levereras av Dotcom och baseras på Synopsis systemprodukter.
Nätet ska vara helt skyddat från avlyssning genom övervakningsmodulen
Lattissecure.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
FARLIGA BESTÄLLNINGAR: DSR (8/92)
DN:s Londonkorrespondent berättar en sedelärande historia om vad som
kan hända om man lämnar ut sitt kontokortsnummer per telefon. Om tjuvar
som köper faxapparater på postorder och om banker som stjäl pengar på ett
smygande, nästan omärkligt sätt. Allt började med en telefonbeställning
av teaterbiljetter.
forts. Del C, sidan 1
:::: Information Lämnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
FLEXIBEL MEN FARLIG: DSR (8/92)
Min flexibla vän, det väl säga mitt plastkort, har den senaste tiden
varit en stelbent och besvärlig bekantskap. Förmodligen började det med att
jag beställde teaterbiljetter via telefonen i London härförleden. Obetänksamt
lämnade jag då ut både mitt kontokortsnummer och telefonnummer.
Sannolikt var biljettförsäljaren eller någon i hans närhet bandit. Efter
några dagar var det iallfall en person som ringde upp en kontorsvaruaffär i
London och beställde två stycken faxapparater på postorder till ett samman-
lagt pris av motsvarande 25000 kronor. Han uppgav därpå mitt namn, mitt
kontokortsnummer, mitt telefonnummer och även en adress som ligger i ett
förslummat hus två portar från Dagens Nyheters redaktion i Londons Soho.
Tjuven hade sannolikt lurat ut adressen med hjälp av telefonnummret.
På detta sätt hoppades banditen förmodligen på att slinka igenom den datakoll
som plastkortsföretagen gör för att se till att beställningsadressen är den-
samma som kontokortsadressen. Eller så var det enbart en tillfällighet att
tjuven satt och väntade i huset strax intill redaktionen.
Den engelska bankens datorer slog dock till, och en vänlig dam från
bedrägeriavdelningen hörde av sig och frågade om jag hade beställt några
apparater. När jag nekade frågade hon om det var okej att koppla in polisen,
vilket jag förståss sa ja till.
Tanken var att banken, polisen och indirekt jag skulle arrangera en
fälla. Tillsvidare skulle jag betala varorna. De skulle sedan levereras till
den angivna adressen och tjuven i grannhuset skulle gripas. Allt utfunderat
av bedrägeriavdelningen på polisen.
Mer spännnande än så blev det inte. Jag har varken hört av polisen eller
tjuvarna sedan dess. Men det var nu de riktiga problemen började.
Enligt det finstilta på plastkortet är kontokortsföretaget ansvariga för
alla kostnader i samband med bedrägerier. Efter en del tjafs med bankpersonalen
betalade banken också in 25000 på mitt konto mot att jag skriftligen försäkrade
att jag inte köpt några faxapparater. Bankens dator var dock inte lika givmild.
Gång på gång kommer nya debiteringar för övertrassering, ränta, straffavgift
med mera på mitt konto. Det mesta kodifierat till oigenkännlighet som till
exempel "O/D-FEE".
Sammanlagt har banken, givetvis utan att fråga, debiterat mig över 500
kronor i olika avgifter. Varje gång jag upptäckt en ny debitering på mitt
kontobesked har jag ursinnigt gått till banken för att få upprättelse. Där
har de givitvis varit "sorry" varje gång, men debiteringarna fortsätter att
komma.
Vad lära av denna historia? Jo, att inte mer än nödvändigt lämna ut konto-
kortsnummret i telefon, och ogärna tillsammans med telefonnummer eller adress.
Helst ska man också ha en bank som inte stjäl pengar från en på ett smygande
och nästan omärkligt sätt. Bäst är det med en bank som precis som nästan alla
andra frågar om lov innan den tar ut några pengar.
Och tjuven i grannhuset då? Jo, han är väck. Huset skall nämligen rivas
och är idag helt igenspikat.
:::: Information Lämnad av Anonym ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
RIKSPOLISSTYRELSEN - FOLDER 1992: ÄR DU EN FINGERFÄRDIG HACKER: DSR (9/92)
<sid 1>
Bild på ett par axlar och ett huvud av en massa ihopflätade fingrar.
Är du en fingerfärdig hacker?
<sid 2>
Är du en fingerfärdig hacker, då *måste* du känna till det här!
Du lever i en spännande värld. Aldrig någonsin har så mycket hänt under en
så kort tidsrymd: Månfärder, supraledare, laser, datorer...
Idag gäller begreppet KOMMUNIKATION. Att kunna kommunicera - tvärs över
kontinenter. I ljud och bild. Och med datorer.
Runt om i världen finns intressanta databaser med spännande innehåll. Det
är bara att börja kommunicera.
Lyft telefonluren och...
<Bild på hand med telefonlur>
<Bild på stoppskylt>
Kolla de verkliga kostnaderna - innan du ringer upp en databas.
<sid 3>
<Bild på en klocka>
Varje minut kostar pengar när du ligger on line mot en databas. Ringer du
till s k BBS-baser i Sverige så kan du kanske klara kostnaderna med dina
pengar.
Men vill du ut i världen, särskilt till USA, kan det få förödande
konsekvenserr för din och familjens ekonomi.
Dina telekostnader betalas enbart av dig och din familj. Ingen annan gör
det. Detsamma gäller också avgifter för datatjänster.
En fingerfärdig hacker låter kanske någon annan betala. Eller...?
Men gör du det, då begår du ett brott! Självfallet är det brottsligt att
föra över telekostnader på andra abonnenter.
Det är kriminellt!
<sid 4>
Vad är hacking?
Jo, det är:
-> att olovligt tränga in i datasystem genom att knäcka säkerhetskoden.
Även försök är otillåtet!
-> att olovligen ta del av informationen - ibland hemlig - i datasystem.
-> att med avsikt och olovligt föra in, förstöra eller ändra information.
Gör du dig skyldig till något av detta då är du ute på farliga vägar.
Det är nämligen olagligt och därmed straffbelagt!
<Bild på person i röd tröja som sitter vid en dator>
<sid 5>
<Bild på en person i blå jacka som viftar bort argument>
Det drabbar ingen fattig och andra bortförklaringar hjälper inte.
Datalagens straffbestämmelser säger, att gör du dig skyldig till
*dataintrång* - dvs hacking - kan du dömas till *böter* eller *fängelse i
högst två år*. Och du skall tänka på, att redan ett försök till hacking
faktiskt klassas som *skadegörelse* eller *sabotage*. Låter du dessutom
någon annan mot sin vilja betala, gör du dig skyldig till *bedrägeri*.
Och ovanpå straffet kan du dessutom förlora din datorutrustning.
Tänk på det!
<sid 6>
<Bild på person i rödrutig kragtröja som håller en 3.5" disk i ena handen,
på disken står det textat "Spelet om rymden">
Kan du fixa en kopia?
<sid 7>
Visst ställer du upp, för "man är väl en bra kompis". Så praktiskt att bara
behöva köpa *ett* dataspel. Se'n är det enkelt att kopiera till alla som
andra.
Naturligtvis vet du, att det inte får gå till på det sättet. Kopiering utan
tillstånd, av dataprogram och dataspel, är inte tillåtet (med vissa
begränsningar som gäller kopiering för enskilt bruk). Det kallas
*piratkopiering* och är ett brott mot upphovsrättslagen. Piratkopierar du i
stor skala och säljer kopiorna är det särskilt allvarligt. Det kan faktiskt
leda till fängelsestraff...
<Bild på två stycken 3.5" diskar med "Spel" och "Världsrymden anfaller"
textat för hand>
<sid 8>
Visst är det kul med datorn!
Samtidigt som du har roligt får du också kunskap. Den kan vara bra att ha i
din fortsatta utbildning och kanske i ditt kommande jobb.
Men missbruka inte kunskaper du fått genom experiment och lek med datorn.
Låt inte leken gå över i allvar på ett olovligt eller olagligt sätt!
Det kan, som du nog förstår, bli mycket dyrt.
Det kan också få den konsekvensen att du i framtiden missar just det
toppjobbet du så gärna ville ha.
Fifflet är inte värt en missad chans!
Tänk efter - före!
Är du osäker på om det är OK, det du tänker göra med din eller någon annans
dator - fråga då alltid först.
Har du ingen i din närhet som kan svara, tveka då inte att ta kontakt med
din myndighet.
På Datainspektionen, hos din lokala polis eller på Rikspolisstyrelsen kan
man alltid hjälpa dig att få svar på det du går och undrar över.
...och till sist;
"Ha det så kul med din dator!"
Rikspolisstyrelsen
Polisbyrå I / metodsektionen
Box 12256, 102 26 Stockholm, telefon 08-769 70 00
Utformning och illustrationer: RPS Informationsenhet
Illustration sid 1: THE IMAGE BANK/Podevin
:::: Information Lämnad av Ralph 124C41+ ::::
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
HACKER-HUMOR: DSR (9/92)
=Kolla här vektorsson!
-Oj! En beställning på en databas för försvarshemligheter åt militären!
Vad har dom ställt upp för säkerhetsspecifikationer?
=Dom har bara ett krav!
-Vilket då?
=Det ska inte gå av för hacker!
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
DEL I KONTAKTA DSR! DEL I
____________________________________________________________________________
DSR tar gärna emot nya sponsor/support-system. Om du har speciellt
intresse för Rapporten, och/eller vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer
och annan vital information på The Stash, Sedes Diaboli eller skicka ett
E-Mail till vår internet adress för vidare information.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
----------------------------------------------------------------------------
---- The Stash :: Telegard :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR #1 Node ----
---- Sedes Diaboli :: AmiUnix :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR Information ----
----------------------------------------------------------------------------
*** Tidigare nummer av DSR - E-Mail till: chief@lysator.liu.se
Endast på förfrågan och endast genom E-Mail.
Glöm ej att ange nummer.
*** Rapportera / Lämna information - E-Mail till chief@lysator.liu.se
med din artikel. Ange om du vill
bli listad som informations-lämnare.
OBS! Detta måste vara med för att artikeln skall accepteras OBS!
----------------------------------------------------------------
| Källa, Datum, Eventuell Del, Sida, Artikel-författare. |
| ---- Och glöm inte artikelns titel ---- |
| Ex: Dagens Nyheter, 921029, Del A, Sida 12, Bertil Nyhetsson |
----------------------------------------------------------------
* DSR Internet Mailing List nu fungerande! *
Vill du få DSR direkt till din internet-adress? Skicka då E-Mail
till chief@lysator.liu.se med texten 'Addera DSR' i "body'n".
OBS! 'Addera DSR' *MÅSTE* finnas med, annars fungerar det inte.
Då blir du adderad till DSR's Mailing List, och får DSR direkt
när den kommer ut, bekvämt och utan arbete, till din adress.
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Den Svenska Rapporten
Nr. 08/09/10
Oktober 31, 1992
av TC
Chefredaktör för Den Svenska Rapporten
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
